Försiktig målsättning från Energimyndigheten
Strategin för nollenergibyggande är överlämnad till regeringen. Målsättningarna för energianvändning är en halvering jämfört med i dag.
Energimyndighetens förslag till nationell strategi för lågenergibyggnader har nu landat på regeringens bord. Ännu saknas definition av vad en nära-noll-energibyggnad (NNE-byggnad) är. Däremot finns ett stort antal förslag, bland annat att systemgränserna för byggnaders energianvändning ses över. Energimyndigheten föreslår att Boverket får i uppdrag att undersöka möjligheterna att inkludera hushållsel och verksamhetsel i definitionen av NNE-byggnader.
När det gäller energianvändning enligt dagens BBR-definition får målsättningarna beskrivas som modesta. År 2021 ska alla nya byggnader enligt förslaget använda maximalt hälften av den energi som är tillåten i dag. Elvärmda hus får dock viss ”rabatt”, 50 kWh/kvm, år tillåts i zon 1 jämfört med dagens 95, och i zon tre är förslaget 30 kWh/kvm, år mot dagens 55.
För byggnader som genomgår större renoveringar föreslår Energimyndigheten att energianvändningen ska landa på högst 70 procent av dagens BBR-krav. Enligt det tidigare förslaget (se E&M nr 9/2010) skulle byggnadens energianvändning minst halveras. Denna formulering är nu borta. Boverket ska utforma regelverket.
Enligt förslaget ska Boverket också utreda möjligheten att begränsa undantagen från NNE-kravet. Bland annat öppnar EU-direktivet som ligger bakom hela arbetet med en NNE-strategi för undantag för kyrkor, kulturhistoriskt intressanta byggnader och fritidshus.
Att genomföra förändringarna bedöms kräva stora insatser. De närmaste åren föreslås demonstrationsprojekt kring renovering av befintliga byggnader till NNE-standard (enligt förslaget alltså 70 procent av BBR-kravet för nya hus i dag) och uppskalning av demonstrationsprojekt till satsningar ”i stor omfattning”. Energimyndigheten föreslår också att det tillsätts ett tioårigt forskningsprogram för uppföljning och utvärdering av genomförandet av strategin, och att det skapas ett ”utbildningskoncept som matchar aktörernas behov”. Detta ska bland annat omfatta utbildning på olika nivåer. Ett förslag är att ta fram så kallade kaskadutbildningar (”utbildning av utbildare” i efterföljd till den av regeringen nedlagda Bygga-bo-dialogen) samt att ta fram en nationell utbildningsplan med målsättningen att snabbt etablera kompetens i den takt som krävs för att nå de föreslagna etapp- och slutmålen – något som redan i dag i viss mån utövas av Passivhuscentrum i Alingsås.
En ny samverkansplattform föreslås också, som föreslås heta NNE-Bygg. Hur den ska särskiljas från den nya paraplyorganisationen Sveriges centrum för nollenergihus (tidigare Feby) återstår att se.
Mark Kretz/Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 10/10 sid 10
