Tema: Värme | 21 sep 2023

Flyttkalas hos hovrätten – efter 400 år

Efter nästan 400 år har Göta hovrätt i Jönköping fått nya lokaler.
– Huset värms och kyls med hjälp av en geoenergianläggning. Kyla och värme säsongslagras i ett akvifärlager, berättar Jens Davidsson på Castellum i Jönköping.

Den första förhandlingen i den nya byggnaden hölls för några veckor sedan och gällde ett överklagande av en våldtäktsdom.

Fram till flytten hade Göta hovrätt – som delar sina nya lokaler med kammarrätten – sin verksamhet i tre olika byggnader runt Hovrättsparken i Jönköping. Den äldsta av byggnaderna stod klar 1650 och var fram till i somras Sveriges äldsta ännu aktiva domstolstolsbyggnad.

– Vi utredde om det, efter om- och tillbyggnader, skulle vara möjligt att vara kvar i de gamla lokalerna. Efter noga övervägande kom vi fram till att det av säkerhets-, arbetsmiljö- och tillgänglighetsskäl inte var en hållbar lösning, säger Bo Jabeskog, som är projektledare på Domstolsverkets fastighets­avdelning.

Den nya domstolsbyggnaden, granne med länsstyrelsen och polisen, är på cirka 10 000 kvadratmeter, fördelade på sex plan plus källare. Bygg­entreprenör har Serneke varit.

De båda första våningsplanen är öppna för allmänheten och innehåller bland annat tio förhandlingssalar, åtta för hovrätten och två för kammarrätten.

– Vid behov kan de använda varandras salar. Två av dem är så kallade säkerhetssalar vilket innebär att de är utrustade med extra säkerhetsåtgärder, bland annat glasvägg mellan åhörare och parter.

I marken löper Visingsö­formationen med sandsten. Den gör att vi kan säsongslagra energi i en akvifärlösning med en kall och en varm sida och med två brunnar vardera.

Huset värms och kyls med hjälp av en geoenergi­anläggning. Fyra brunnar på vardera cirka 170 meter har borrats i parken alldeles intill.

– Energisystemet är ett så kallat Ates-system (Aqvifer Thermal Energy Storage). Det består i huvudsak av fyra energibrunnar, två värmepumpar samt värmeväxlare, berättar Jens Davidsson, som är chef för teknisk förvaltning på fastighetsbolaget Castellum i Jönköping som förvaltar byggnaden.

– I marken löper Visingsöformationen med sandsten. Den gör att vi kan säsongslagra energi i en akvifärlösning med en kall och en varm sida och med två brunnar vardera.

– Kyla produceras och levereras i form av frikyla från akvifären.

Under den varma delen av året pumpas kallt vatten, 7–8 °C, upp ur de kalla brunnarna.

– När vattnet kommer tillbaka efter att ha kylt huset är det uppvärmt och pumpas då ned i de varma hålen. Vattnet håller då kanske 13–14 grader och kan senare användas för att värma byggnaden.

– Den kyla som man får från den ena värmepumpen kan användas i byggnaden som aktiv kyla. Värme levereras med hjälp av värmepumpar och fördelas ut i byggnaden.

I huset är det framför allt installerat radiatorer och konvektorer.

– I de delar som allmänheten har tillträde till finns det även en del golvvärme, i entréer ridåvärme och luftvärmare i garaget och i rummen i källaren för frihetsberövade. Det kan bli kallt i källarrummen även under sommartid.

Energicentralen har ett styrsystem och fastigheten i övrigt ett annat.

– De talar med varandra och är uppkopplade mot överordnat system. Vi kan på distans följa och påverka vad som händer i byggnaden, säger Jens Davidsson.

I källaren ligger även fläktrummet.

– Vi har bara två luftbehandlingsaggregat. Ett stort med en kapacitet på 17,3 kubikmeter per sekund som servar hela byggnaden förutom garaget. Aggregatet är platsbyggt och anpassat efter rummet.

Varför då?

– Det var den enda möjligheten om vi ville ha fläktrummet i källaren. Alternativet hade varit att lägga det på taket, men det hade inneburit en del problem med tanke på byggnadens höjdbegränsningar.

Ett mindre aggregat servar garaget.

Knappt 200 personer har sina arbetsplatser i byggnaden. De fyra övre planen utgörs av kontor, arkiv, mötesrum, lunchrum och liknande. De är inte öppna för allmänheten.

– Där finns det även ett stort bibliotek. De båda domstolarna har behov av ganska mycket referenslitteratur i sitt arbete, säger Bo Jabeskog.

Många i personalen har egna rum.

– Från Domstolsverkets sida vill vi få till mer öppna arbetsytor, vilket skulle spara utrymme, och arbetar aktivt med frågan gentemot domstolorna.

Hur går det?

– Det är svårt. Många vill ha eget rum. Domstolarnas generella svar är att personalen läser och skriver mycket i sitt arbete vilket gör att de vill ha och behöver lugn och ro.

Ventilationen är behovsstyrd. Det sitter cirka 300 smarta don utplacerade i fastigheten.

– Det gör att vi till exempel kan hålla nere luftflödena när folk inte är där. I cellkontoren är det styrning på närvaro och temperatur och i förhandlingssalar, mötesrum och andra lite större rum även på koldioxid, säger Jens Davidsson.

Luftflödena ska ligga på minst 15 liter per sekund och person. När rummen är tomma minskas flödet till minst 0,35–0,5 liter per sekund och kvadratmeter.

Kontorsvåningarna är indragna i förhållande till bottenvåningarna, vilket har gett terrasser med utsikt över Munksjön alldeles intill.

Två genomgående glasade ljusgårdar ljussätter byggnaden inifrån.

– Invändigt är det mycket trä på väggarna, framför allt i de delar som allmänheten har tillgång till. Materialvalet ska ge ett lugnande intryck.

Fasaderna är klädda med keramiska byggelement som hänger i ett bärverk av stål.

Solavskärmningen består bland annat av lameller på fönstrens insidor.

– Lamellerna styrs centralt per fasadsida och våning. Fasaderna är dessutom utformade för att själva kunna svara för en del solavskärmning, vilket begränsar värmeinsläppet.

Istället för central beredning av tappvarmvatten och vvc-ledningar har man valt att satsa på lokala varmvattenberedare i anslutning till varje tappställe.

– Det gör att vi slipper energiförluster i samband med vvc. Det är i allmänhet en mycket låg varmvattenförbrukning på kontor. Varmvatten används nästan bara vid tvätt av händer och en och annan dusch, vilket gör att det här är en bättre lösning som dessutom inte sliter lika hårt på värmepumparna som annars hade ha varit fallet.

På taket är det installerat 157 solpaneler med en toppeffekt på 62,8 kWp. På årsbasis beräknas anläggningen kunna leverera cirka 47 500 kWh.

Elen ska användas till drift av byggnaden. Det är i dagsläget inte aktuellt att installera ett batterirum eller liknande.

– Eventuellt överskott kommer i stället att säljas.

I domstolsbyggnadens entré finns det en säkerhetskontroll med röntgenutrustning, ungefär som på en flygplats.

En viktig säkerhetsfråga, enligt Domstolsverkets Bo Jabeskog, har varit att få bra logistik och samband mellan domstolens olika salar och utrymmen.

– Det gäller bland annat hur rätten, parterna och allmänheten tar sig in på ett säkert sätt och utan att behöva mötas om det inte är lämpligt. Domstolens personal, till exempel, har en egen passage till salarna som även åklagarna kan använda sig av.

– Frihetsberövade ska kunna tas in i salen utan att de stöter ihop med någon annan misstänkt, vittne eller syns från de allmänna utrymmena.

Häktet i Jönköping har sina lokaler i polishuset som är granne med den nya domstolsbyggnaden. De båda byggnaderna är sammanlänkande med varandra via en inbyggd övergång.

I domstolens källare finns det speciella rum där frihetsberövade kan vara i väntan på att en domstolsförhandling ska börja, under pauser eller liknande.

Rummen är specialutrustade. Det innebär bland annat dolda och ingjutna skruvar, ventilationsdon av kriminalvårdsstandard, det vill säga med skyddskorg och infästning med envägsskruvar och dold rör- och kanaldragning. Klosetterna har spolcisterner i separat utrymme.

Förutom bra akustik och goda inspelnings- och uppspelningsmöjligheter är det höga krav på ljud­isolering. Det får inte finnas någon överhörning mellan salar och rum.

Byggnaden är projekterad och byggd för att klara Miljöbyggnad Guld. Energianvändningen är beräknad till 43,1 kWh per kvadratmeter och år.

Bara under de senaste åren har det byggts flera nya domstolsbyggnader runt om i Sverige. Ytterligare ett antal är på gång.

– Flera äldre byggnader når inte upp till dagens krav, bland annat säkerhetsmässigt. Kraven förändras succesivt utifrån hur samhället förändras, säger Bo Jabeskog. Vi har utan tvekan en del att bygga i kapp. Samtidigt är det väldigt långa ledtider, vilket innebär en tröghet.

Enligt verkets energistrategi ska energianvändningen (per kvadratmeter) halveras fram till år 2050 jämfört med år 2010.

Jens Davidsson berättar att energicentralen i den nya domstolsbyggnaden även förser länsstyrelsens lokaler i närheten med värme och kyla.

– Det gör att vi kan utnyttja geoenergianläggningen fullt ut. Tidigare fick länsstyrelsen fjärrvärme från polishuset. Den möjligheten finns kvar som spets under riktigt kalla dagar.

Text: Mikael Bergling