Fläktar kan stå för 8 procent av Sveriges energianvändning

För första gången har den totala fläktverkningsgraden utvärderats genom fältmätningar i stor skala. Studien, som bekostats av Camfil Svenska, pekar på att dessa fläktar står för en total energianvändning på 11 TWh eller 8 procent av den svenska elanvändningen.

Under fem års tid har mätningar av fläktars totala systemverkningsgrad i 945 ventilationssystem utförts. På 42 procent av fläktarna saknades mätuttag för tryckmätning.

Detta arbete resulterade i en databas baserad på mätningar från drygt 700 system inom ett valt verkningsgradsintervall mellan 10 och 60 procent. De cirka 200 fläktar som inte togs med låg utanför detta intervall och utgjorde statistiska ytterligheter.
Det berättar Thore Bertilsson, chef för Camfils Filterskola och tekniskt ansvarig för den statistiska undersökningen av fläktar och fläktars totala systemverkningsgrad, som presenteras i nummer 3/11 av Energi & Miljö på sidan 88. Energideklarationerna har utförts av ECiS, Energy Concept in Sweden AB, och undersökningen och sammanställningen av uppgifterna om fläktarnas verkningsgrad har helt och hållet beställts och bekostats av Camfil Svenska AB.

Egentligen är resultatet att totalverkningsgraden är mycket låg inte speciellt förvånande. Det som saknats är utförda mätningar och mätresultat. Studien visar att den totala fläktverkningsgraden borde mätas i högre utsträckning än vad man gör i dag.
– Om våra mätningar skulle extrapoleras för hela Sverige kan den förväntade elenergianvändningen för alla komfortventilationsfläktar bli cirka 11 TWh per år, vilket är ungefär 8 procent av den totala svenska elanvändningen. Minsta minskning av den elanvändningen kan göra mycket.

Av utredningen framgår också att sjöfarten har den bästa totalverkningsgraden på sina fläktar, medan bostadssektorn har den sämsta.
– Sjöfarten jobbar ju med högre systemtryck, noggrant designade system och fläktval, och bland annat också av säkerhetsmässiga skäl, krävs bättre underhåll än i bostadssektorn, vilket kan vara en förklaring, säger Thore Bertilsson.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 3/12 sid 9