Fjärrvärme ska ge lägre elnota
I Nynäshamn tittar man nu på att ansluta en fastighet som värms med bergvärme och solfångare till fjärrvärmen – allt för att minska kostnaderna, men man hittar också på enkla system för energisparande, som också ger bättre inomhusmiljö.

I kvarteret Telegrafen i Nynäshamn äger Nynäshamnsbostäder ett flerbostadshus. Huset har sedan det byggdes för åtta sedan värmts av värmepump och solfångare. I anläggningen finns dessutom en elspetsberedare och en elpanna.
– Första steget var att analysera hur anläggningen mådde. En energistatus helt enkelt. Jag ändrade temperaturen i elberedaren. Detta sparade lika mycket el som en solcellsanläggning på 180 000 kronor. På så sätt gav solfångarna mer energi och anläggningen fungerar nu som den en gång var konstruerad för.
Det konstaterar Roland Jonsson, driftchef på det kommunala bostadsbolaget Nynäshamnsbostäder, som när han arbetar med att spara el kallar sig ”Gubben mot strömmen”.

Enligt Roland Jonsson är det viktigt att köra anläggningarna optimalt innan man börjar att köpa ännu fler prylar som ska fungera ihop. En form av ekonomitrimning.
– Den här anläggningen är konstruerad av någon konstruktör som tänkt, men tankarna har inte överförts till driften. Ofta är det så att systemen är genomtänkta och väl installerade, men det är lätt att skruva bort sig om det inte finns beskrivet hur det är tänkt att fungera. Det är inte ovanligt att man är van att göra på ett visst sätt och tycker att ”så här kan det väl inte vara” och justerar.
Genom att elpriserna rusar i höjden undersöks det om fastigheten ska kompletteras med fjärrvärme eller om man ska koppla ur värmepump och elberedare samt elpanna.
– Skulle fastigheten haft fjärrvärme i dag hade värmepumpen inklusive elspets varit avstängda.
Enligt Roland Jonsson finns det i Nynäshamn två nivåer av fjärrvärmepris, en baseffekt och en toppeffekt som gäller om man överskrider baseffekten.

Foto: Mark Kretz
– Tanken är att vi kör fjärrvärmen som baseffekt som kostar under 30 öre per kWh och när vi kommer över baslastgränsen kostar det 1,30 – då kör vi värmepumpen som spets. Det är försvarbart om elen inte är dyrare än 3 kr/kWh inklusive allt. Jag har sagt till fjärrvärmebolaget att vi får en otroligt intressant leveransprofil för detta hus under hela året med låg spets
Huset har en energianvändning på 55 kWh per kvadratmeter.
– Om det låg på 55 kWh per kvadratmeter är det lågt, men tar man då dagens primärenergital på 1,8 för elanvändningen så sticker ju energianvändningen iväg. När vi kommer in med fjärrvärme, kommer förmodligen värmeanvändningen att öka, medan kostnaden minskar, liksom primärenergianvändningen. När huset byggdes tittade man bara på mängden köpt energi. Av platsskäl kommer elberedaren att ersättas av den nya värmeväxlaren som kopplar ihop huset med energibolaget.
Enligt Roland Jonsson kommer det nya elavtal som Nynäshamnsbostäder har med elleverantören att påverka när bytet sker.
– Med det elavtal vi har nu är ett byte lönsamt. Men när vi omförhandlar och byter elavtalet kommer säkert elpriset att ligga på en högre nivå och då är ROI ännu bättre.
När vi kommer in med fjärrvärme, kommer förmodligen värmeanvändningen att öka, medan kostnaden minskar, liksom primärenergianvändningen.
Enligt Roland Jonsson bör de som vill byta till värmepump inte slänga ut sin fjärrvärmecentral.
– Då slänger man ofta ut undercentralen, men gör inte det. Kör bara på det som ger den lägsta kostnaden.
Enligt Roland Jonsson räcker solenergin att värma de två ackumulatortankarna på 500 liter styck för varmvatten under sommaren.
– Problemet med värmepumpen och bergvärmehålet är att grundvattennivån har sjunkit. Även en del butiker här har problem med grundvattennivåerna för sina värmepumpar eftersom grundvattennivåerna har sjunkit. Vi har ju svårt att plocka ut det vi vill ur hålet. Det är antalet meter blött hål som räknas.

När huset byggdes drogs en del av sekundärledningen till fastighetens tomtgräns, så att – om så skulle bli fallet – fjärrvärmen enkelt kunde kopplas in, vilket nu blir fallet.
En annan åtgärd man genomfört är att man på samtliga fastigheter gått igenom alla termostater i allmänna utrymmen (trapphus, källarkorridorer och liknande) och låst dem till max 18 grader.
– Vi har stängt av radiatorn i trapphuset där vårt kontor sitter, vilket sparar cirka sex procent av den totala värmeanvändningen. Vi får se hur det ser ut när vi utvärderar projektet. Om det blir sex procent har vi sparat in en miljon kronor för en månads arbete i hela beståndet.
En annan idé är att sätta en givare för att mäta frånluftstemperaturen och med det som underlag parallellförskjuta värmekurvan upp eller ned på den värme som skickas till radiatorerna.
– Om man mäter i frånluften kan man trycka ned värmekurvan på radiatorerna om frånluften är för varm, vilket exempelvis kan ske i täta hus. Men i hus där det läcker in luft kan man med samma system få information om att tilluften och radiatorerna bör bli varmare. I det här systemet får vi en direkt koppling till medeltemperaturen i lägenheterna.
– Om det exempelvis är fotbolls-VM och alla sitter hemma, ser vi direkt att det är en temperaturökning i lägenheterna, och då kan vi sänka tilloppstemperaturen.
– Målet måste vara att ha så jämn temperatur som möjligt så om man loggar temperaturen ska den se ut som ett rakt streck.
Detta tänker man tillämpa i hus med FTX-system i första läget och i hus med F-ventilation. Enligt Roland Jonsson kan denna lösning minska värmebehovet med cirka 10 procent. Två graders sänkning ger 15 procent mindre energibehov.
– Givarna finns på plats i FTX- aggregatet i hus med FTX-system.