Finska solhuset styrs automatiskt
Nya, effektivare solceller på taket skulle kunna göra solhuset i Jakobstad till Finlands första plusenergihus. I nuläget är det ”bara” väldigt energisnålt. Cirka 8 600 kronor per år kostar det att värma upp den 260 kvadratmeter stora villan.
Foto: Tapio Ruotsalainen
En fyra meter hög vattenbehållare med tre kubikmeter vatten utgör hjärtat i solhusets värmesystem. Vattnet i ackumulatortanken värms dels med hjälp av en jordvärmepump på sex kilowatt, dels av fyra solpaneler om totalt tio kvadratmeter. Värmen sprids sedan ut i huset via vattenburen golvvärme.
– Uppvärmningskostnaden blir cirka 1 000 euro (8 600 kronor reds anm.) per år. Det är ganska lite för ett hus på 260 kvadratmeter, säger Sven-Olof Rönnqvist som ansvarar för huset genom sitt företag Solarhouse Consulting. Solhuset är ett experimenthus där nya installationer regelbundet testas. Det har bland annat varit med i internationella energiorganisationens, IEA, projekt Solar Task 13 med representanter från 14 länder. Numera bor Sven-Olof Rönnqvists döttrar med sina familjer i huset då och då när de är på besök.
– Men eftersom det trots allt är ett experimenthus så bor ingen där permanent just nu, säger Sven-Olof Rönnqvist.
Bästa exemplet i Finland
Finländska forskningsinstitutet VTT övervakade husets uppvärmnings- och ventilationssystem under tre år och har utvärderat den totala energianvändningen. Från början använde huset 48 kWh per kvadratmeter. Efter ett byte av värmepump för två år sedan blev energianvändningen mindre än 40 kWh per kvm.
– Det är VTT:s bästa exempel på energieffektiva byggnader och det uppfyller gott och väl kraven för nära-noll-energihus, säger Jyri Nieminen, energieffektiviseringsexpert på VTT:s avdelning för byggnadsteknik.
Huset som ligger nära havet i nordvästra Finland byggdes ursprungligen för en bostadsmässa 1994 i Jakobstad. Tekniken som användes var den bästa lågenergiteknik som fanns 1993. Det är i mångt och mycket likadan teknik som används när nya hus byggs idag. Utöver solvärme och jordvärme har hög isoleringsnivå och lågenergifönster varit de viktigaste inslagen. Kvaliteten på designen och konstruktionerna vid husbygget var också viktiga.
– Det gäller att göra rätt när man installerar all teknik för värme, el och ventilation. Man måste ha koll på att inget läcker genom fuktspärren. Huset ska vara som en plastpåse, säger Sven-Olof Rönnqvist.
Tätheten kontrollerad flera gånger
För att vara säker på att huset var riktigt tätt gjordes provtryckningar flera gånger under byggnationen. Först när stommen och fuktspärren monterats, och sedan efter att alla installationer kommit på plats. Provtryckningarna gjordes med vakuum i huset och läckagen upptäcktes med hjälp av en värmekamera.
Nästan all vvs och el är dragen på insidan av husets fuktspärr. I de fall då tekniken måste gå igenom spärren är den försedd med tätningshylsor.
– Om man ska spara energi är det lika viktigt att vara noggrann med tätheten som med isoleringen, säger Sven-Olof Rönnqvist.
Värmesystemet som förser huset med golvvärme och varmvatten har en årsverkningsgrad, eller mer korrekt värmefaktor, på 4,5. Om temperaturen i behållaren blir för låg för varmvattnet finns ett eldrivet efteruppvärmningssystem på 100 liter. Golvvärmetemperaturen styrs av termostater i rummen. Enligt VTT:s mätningar är tillförd elenergi för uppvärmning numera mindre än tio kilowattimmar per kvadratmeter.
Går att följa i realtid
I huset finns också två separata ventilationsenheter – en för rumsventilation och en för köksfläkten. Båda använder värmeåtervinning (FTX). På taket sitter solpaneler för värme och solceller för el. All teknik styrs automatiskt. De tekniska anslutningarna, jordvärmepumpen, styrsystemet, solenergicentralen samt uppföljnings- och mätsystemen är samlade i ett par serviceutrymmen. Uppföljningssystemet visar funktionerna i huset och det går att se i realtid på en skärm hur mycket energi som produceras och används. Systemet är också kopplat till internet, så vem som helst kan kolla husets drift.
Solhuset går att följa i realtid: Det finländska solhuset går att följa i realtid på webben. Här ett driftläge från förra året, med en utetemperatur på -8 °C. Klicka här för att komma till hemsidan: http://www.alfslussnas.fi/sv/lowenergy/teknikcentralen/IEA5. Illustration: Claes-Göran Andersson
Solcellerna på taket har maxeffekten två kilowatt. De ansvariga för huset vill nu ersätta de gamla solcellerna med nya, som är mer effektiva. De skulle ge tio kilowatt från en lika stor yta som finns nu, och producera cirka 8 500 kWh el per år. Eftersom behovet är ungefär 7 000 kWh skulle de nya solcellerna ge huset plusenergistatus. Men investeringen på cirka 200 000 kronor blir bara av om huset får stöd från myndigheterna.
– Solenergiteknik går bra i Finland, men elpanelerna är fortfarande för dyra. Den dagen som myndigheterna ser till att folk får ersättning för sitt överskott sommartid, då kommer det bli bråttom till elpanelsbutiken, säger Sven-Olof Rönnqvist.
Ända sedan solhuset byggdes har det levererat överskottsel tillbaka till nätet. Precis som i Sverige pågår en diskussion i Finland om möjligheterna till nettodebitering för de elkunder som kan leverera el.
Eftersom solhuset är ett experimenthus har den mesta tekniken bekostats av företag som velat prova sin teknik i huset – bland annat Alf Slussnäs, Paroc, Enervent och Neste. Men enligt Sven-Olof Rönnqvist blir annars ett sådant här hus cirka 15 procent dyrare att bygga än ett likvärdigt konventionellt hus.
– Fast sedan blir ju återbetalningstiden avsevärt mycket kortare – mellan 5 och 10 år, tillägger han.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 2/13 sidan 26-27