Få kommuner följer upp energikraven
Energikraven följs inte upp med mätdata, och flera kommuner anger att kraven är så milda att alla nya byggnader klarar gränsen. Det visar en enkät som Energi & Miljö genomfört.
Att Sverige har skrivningar om att energianvändningen bör mätas framhålls ofta som ett tecken på att byggreglerna är strikta. Men texten är formulerat som ett allmänt råd, och i verkligheten är det få byggnader som måste visa upp mätdata för att få sitt slutbesked från kommunen. När slutbeskedet lämnats är byggnaden ett avslutat ärende ur kommunens perspektiv, och den uppföljning som återstår är Boverkets krav på energideklaration två år senare. Olika tolkningar av rådstexten (se faktaruta) har dessutom gjort att vissa kommuner anser att de inte får kräva in mätdata för slutbesked, medan andra gör det.
Energi & Miljö har pratat med bygglovshandläggare eller motsvarande i de tio svenska kommuner där det byggts flest bostäder de senaste åren. Totalt stod bostadsbyggandet i dessa kommuner för 45 procent av alla nybyggda lägenheter i Sverige under 2011 och 2012, enligt SCB. Endast en kommun, Göteborg, begär i vissa fall in uppgift om uppmätt energianvändning.
Göteborg ger interimistiska besked till byggherrar, om det inte rör sig om standardiserade objekt, som exempelvis kataloghus. Detta enligt Pia Hermansson, en av bygglovscheferna i Göteborg.
– Det vi kontrollerar är att energianvändningen ligger i rätt härad. Hur vi ska hantera situationen om det skulle bli helt fel har vi inte tagit ställning till, men hittills har det inte hänt något galet, säger hon.
På Stockholms kommun tas frågan om energimätning av nybyggda bostäder emot av Jan Szabela, byggnadsinspektör med lång erfarenhet av bygglovshantering på kommunen men främst inom lokalområdet.
– Vi kräver det BBR kräver. Vi tar in energibalansberäkningar och antar sedan att den uppfylls och kräver ingen särskild redovisning av mätresultat, säger han.
Från avdelningen som arbetar med bygglov för bostadshus blir svaret liknande.
– När det gäller mätresultat så är det tveksamt om vi någonsin får in några sådana. Det skulle vara önskvärt om man kunde få en indikationsmätning, säger Jan Szabela efter att ha undersökt saken hos kollegorna på bostadssidan.
Jan Szabela påpekar att de flesta byggprojekten har en energiberäkning som ligger långt under BBR-kraven. Han kan inte påminna sig något byggprojekt som missat slutbesked på grund av energikravet. När det gäller stadens egna energimål är det däremot annorlunda. Stockholms exploateringskontor håller för närvarande på att upphandla en databas för energiuppföljning av Norra Djurgårdsstaden (mer om det på sidan 9).
Inte heller Malmö begär in mätresultat.
– Vi anser oss inte ha verktyg att kräva in detta, säger Magnus Norlin, enhetschef på Stadsarkitektavdelningen i Malmö.
– Vår erfarenhet i Malmö är att de energikrav vi har i dag faktiskt inte är speciellt svåra att uppnå, säger han.
Jonas Andersson, verksamhetschef för bygglov och inspektion i Umeå kommun, berättar att kommunen – precis som övriga kommuner Energi & Miljö har pratat med – begär in energibalansberäkningar. Men uppmätta energivärden kräver kommunen inte in. Istället går Umeå på byggnadens lufttäthet.
– Om byggnadens energibalansberäkning håller beror i hög grad på om byggföretaget klarar att hålla det angivna täthetsvärdet på klimatskalet. Inför slutbesked vill vi därför se protokoll från provtryckning av byggnaden, säger Jonas Andersson.
Skulle byggnaden inte klara det angivna värdet täthetsprovningen begär kommunen en ny beräkning med det uppmätta täthetsvärdet. Visar den att byggnaden klarar BBR:s krav anses energikravet uppfyllt.
– Vi tycker det är problematiskt med uppmätta energivärden, eftersom resultatet hänger så mycket på brukarnas beteende, säger Jonas Andersson.
– Sedan är det också ett problem att vi måste ingripa mot den som äger fastigheten, vi kan alltså inte gå på den som faktiskt har gjort felet, säger han.
Energi & Miljö har utan framgång sökt Boverket för en kommentar.
Ingar Lindholm/Mark Kretz, Energi & Miljö 10/2013 sidan 6-7
- FAKTA: 10 kommuner deltog i Energi & Miljös enkät: Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro, Västerås, Lund, Uppsala, Sigtuna, Linköping och Umeå.
- FAKTA: BBR:s allmänna råd
Kraven i avsnitt 9:2 bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient vid projekteringen, dels genom mätning av specifik energi-användning i den färdiga byggnaden. (—)Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:71. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. (—)
