Extra innertak stoppar möglet
Risk för mögelangrepp i badhus är en svårbemästrad utmaning för konstruktörer. När Ramdalsbadet i Oxelösund skulle renoveras upptäckte vvs-konsulten att den 40 år gamla konstruktionen var både smart och mögelsäker. Nu ska den återskapas.
1971 kunde oxelösundsborna för första gången doppa sig i Ramdalsbadets bassänger. Efter fyra decennier är det rejält slitet och kommunen har beställt en omfattande renovering. Dock har badhuset klarat sig riktigt bra från mögel och andra fuktskador trots de många åren.
Just fukt i badhuskonstruktioner och deras tak är ett känt problem, men för den skull inte enkelt att undvika. Hög inomhustemperatur och luftfuktighet skapar konvektion som gör att fukt kan tränga in i klimatskärmen. Att detta är en utmaning finns en del sorgliga bevis för. – Det är inte ovanligt med svåra fuktproblem i badhus, även i ganska nybyggda. Det är ju en extremt fuktig och svår miljö, säger Anders Kumlin, som har lång erfarenhet av fukt och inomhusmiljöproblem. Han är anställd vid AK Konsult och även styrelseordförande vid FuktCentrum vid Lunds universitet. Som exempel nämner han ett annat badhus i Sörmland som efter sju års drift stängde, och behövde renoveras i tre år. Efter ombyggnaden kommer det att ha en liknande takkonstruktion som Ramdalsbadet.
Gamla lösningen återupptäcktes Uppdraget i Oxelösund gick till Forell VVS-Ingenjörer i Nyköping, som tycks ha funnit en lösning för Ramdalsbadet som verkar hållbar. Det var Anders Eklund som insåg att den gamla lösningen (se faktaruta) var huvudförklaringen till att Ramdalsbadet klarat sig. Dess ventilation och byggnadskonstruktion har man i stora drag kopierat. Det var dock ingen enkel väg att lista ut, då de gamla konstruktionshandlingarna inte förklarade principen och det dessutom gjorts en del ändringar i ventilationen under åren. Diskussion pågår också kring om renoveringen av Ramdalsbadet ska medge en höjd vatten- och inomhustemperatur, vilket höjer nivån på utmaningen att skapa ett fuktsäkert innertak. – Hittills har det varit 28 grader i vattnet och 30 i luften, berättar Jan Forell, som är vd för Forell VVS-Ingenjörer. Fuktexperter har uttryckligen varnat från att höja temperaturen: – För varje grads ökad temperatur ökar risken för fuktskador. Det är verkligen jättesvårt att bygga badhuset så det blir säkert, men vi ser stora möjligheter att lyckas, säger Jan Forell.
Extra innertak Lösningen bygger på en konstruktion där extra innertak ger luftspalter, som trycksätts för att förhindra att taket skadas. Vad är då den stora utmaningen för att denna lösning ska fungera, så att fukten hålls borta från oönskade utrymmen? – Det gäller att få rätt temperatur i det undre mellantaket, så att man undviker kondensering, säger Jan Forell. Där ska det vara +15 °C tack vare inblåsning av värmd utomhusluft. Men temperaturskillnaden mellan tak och badhusmiljön ger en värmetransmission. Jan Forell ser viss risk att det i framtiden händer något under driften. Någon som inte vet bättre kan skruva upp mellantakets temperaturinställning i ambitionen att spara energi, vilket kan få förödande konsekvenser för fuktbalansen. En känslig punkt är att skapa den höga lufttäthet som konstruktionen kräver, vilket hänger på byggentreprenörens förmåga. Troligtvis kommer man att behöva provtrycka hela simhallen. Ambitionen är nu att Ramdalsbadet ska kunna klara ytterligare 40 år utan mögel och fuktskador i byggnadskonstruktionen. Anders Kumlin anser att förutsättningarna är goda för att det ombyggda Ramdalsbadet ska bli fuktsäkert. Han har stött på ett par liknande äldre badhus med dubbla trycksatta tak, som byggts om efter moderna krav. – De jag känner till har haft goda erfarenheter efter ombyggnaden.
Tuffa krav Samtidigt klargör han att Forell VVS-ingenjörer haft tuffa förutsättningar. Utformningen på klimatskärmen fick inte ändras, men kraven på temperaturer och fuktbelastning ökade. – Med modern avfuktning och modern ventilation i en simhall eftersträvas normalt ett konstant klimat på cirka 32 °C och 55 procents relativ fuktighet. Orsaken är framför allt komfortkrav, om den relativa fuktigheten sänks så kommer badgästerna att frysa på grund av den evaporativa kyleffekten. – Samtidigt innebär det eftersträvade klimatet att daggpunktstemperaturen i simhallen är konstant cirka 20 °C året runt. Detta innebär i sin tur att fuktbelastningen i en modern simhall är extrem, om simhallsluft läcker ut och kommer i kontakt med en yta vars temperatur är lägre än cirka +20 °C så inträffar kondens, säger Anders Kumlin.
Björn Åslund, Energi & Miljö nr 5/12 sid 28-29
Fakta Så är Ramsdalsbadets tak konstruerat Som en första spärr mot fukten från badhusets vistelsezon skapas en ventilerad innertakszon, vars innemiljö ska hålla cirka 15 grader konstant genom temperering. Med tilluftsfläktar trycks uteluft in så att övertryck uppstår, vilket ska motverka att den varma badhusluften från tränger upp i takkonstruktionen.
Ovanpå föregående tak skapas en yttertakszon som har ett ordentligt lager isolering som stoppar värmen underifrån. Även denna zon trycksätts med tilluft utifrån. Isoleringen ska göra att utrymmet har ungefär samma temperatur som uteluften. Illustration: Claes-Göran Andersson
- FAKTA: Tryckskillnader och luftläckage – I ett badhus uppstår som regel tryckskillnader mellan tak och golv på grund av termiska effekter. I en tio meter hög byggnad med jämt fördelade otätheter och en temperaturskillnad på 42°C mot utemiljön (-10°C ute och +32°C inne) blir det en tryckskillnad mellan golv och tak på 18 Pa. Då råder ett undertryck på 9 Pa vid golv och ett övertryck på 9 Pa vid tak.
– Ett badhus som ska klara moderna krav på +32°C i luften och 55 procents luftfuktighet måste vara tätt och ha lågt luftläckage.
– En täthetsprovning bör resultera i ett läckage av storleksordningen 0,1-0,2 liter/sekund per m² vid en tryckskillnad på 50 Pa.
Källa: Anders Kumlin, AK Konsult.
