EU:s plan för minskad energianvändning antagen
EU-parlamentet har antagit en plan för att minska energiförbrukningen i byggnader och fasa ut fossila bränslen i byggnadssektorn.

Av den antagna planen framgår bland annat att EU-länderna måste minska genomsnittlig primärenergiförbrukning för bostadshus med minst 16 procent fram till 2030 och med minst 20–22 procent fram till 2035.
Tanken med den föreslagna omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda är att rejält minska växthusgasutsläppen och energiförbrukningen i EU:s byggsektor till 2030 och göra den klimatneutral till 2050.
De byggnader som har lägst energiprestanda ska också renoveras, och informationsutbytet om energiprestanda förbättras. Bostadshus är undantagna, men av övriga byggnader ska de 16 procent som har lägst energiprestanda renoveras senast 2030. 2033 ska de 26 procent av de byggnader som har lägst prestanda vara renoverade.
Alla nya byggnader bör vara utsläppsfria från 2030, men nya byggnader som används eller ägs av offentliga myndigheter ska vara utsläppsfria redan 2028. I sina bedömningar ska EU-länderna ta hänsyn till utsläppen under hela livscykeln för en byggnad – inklusive utsläppen under tillverkningen av byggnadsmaterialet och när materialet sedan ska bortskaffas.
Om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart måste EU-länderna gradvis installera solenergianläggningar på offentliga byggnader och andra byggnader som inte används som bostäder, beroende på byggnadernas storlek. Från 2030 gäller detsamma för nybyggda bostadshus.
EU-länderna ska även fasa ut fossila bränslen i uppvärmning och avkylning av sina byggnader. Senast 2040 ska alla värmepannor som drivs med fossila bränslen ha fasats ut. Från och med 2025 blir det förbjudet att subventionera fristående värmepannor för fossila bränslen. Det ska fortsättningsvis vara möjligt att ge ekonomiska incitament för hybridsystem för uppvärmning, till exempel sådana som kombinerar en värmepanna med en solenergianläggning eller värmepump.
Direktivet antogs med 370 röster för, 199 röster emot och 46 nedlagda röster. Det måste nu formellt godkännas av ministerrådet innan det kan träda i kraft.
Källa: Europaparlamentet