EU:s energikrav på gång
I EU har man kommit närmare hur energirenovering ska regleras, och en ny energiprestanda på det befintliga byggnadsbeståndet har tagits fram.
Under oktober i år blev viktiga delar klara i EU-förhandlingarna (trilogerna) kring ”Direktivet om byggnaders energiprestanda” (EPBD) och artikeln ”Minimum Energy Performance Standards” (MEPS). Det sistnämnda är EU:s energikrav på befintliga byggnadsbeståndet. Med andra ord att det befintliga byggnadsbeståndet ska ha en viss energiprestanda.
Björn Berggren, energiexpert hos Sveriges allmännytta:
– Man har kommit ganska långt i förhandlingarna avseende EPBD och MEPS. Triloger pågår och Spanien, som är ordförandeland, har sagt att målet är att detta ska vara klart till årsskiftet.
Det man har kommit fram till är att varje medlemsland ska ta fram en plan för bostadsbeståndets samlade medelvärde som ska uppnå en prestanda som motsvarar nybyggnadsenergiprestanda, vilket genom nya EPBD kommer att benämnas Zero Emission Building (ZEB). Utöver att man ska utgå från bostadsbeståndets medelvärde är man, i trilogerna, även överens om att mer än hälften av energibesparingarna (55 procent) ska uppnås genom energirenovering av de sämsta byggnaderna (definierat som 43 procent).
– Branschen har nog lärt sig en hel del sedan 1980-talet. Det som gjordes då var ibland förvanskning, exempelvis byte av fönster som passade in i arkitekturen till nya som inte var estetiskt rätt. Men vi har ju ett förvanskningsförbud i Plan och bygglagen, så det är ju inte tillåtet.
Björn Berggren:
– En stor del av felen som gjordes under 70-talet fram till 90-talet var att man tätade husen och glömde ventilation, liksom användande av nya kemikalier där man kanske inte riktigt hade koll.
Inneklimatet, som tidigare ibland har blivit försämrat vid energirenovering, är inte bortglömt i det nya förslaget.
– Det finns en specifik artikel om inomhusklimatet i MEPS. Jag tror generellt att energirenoveringskrav kommer att vara en större utmaning för mindre fastighetsföretag och villaägare och det kan ske misstag.
Om vi ska genomföra detta beräknar vi en kostnad på 550 miljarder kronor, inklusive moms. Om vi ska vara klara det till 2050 blir det 300 kronor per kvadratmeter och år i 25 års tid.
Det man är överens om i trilogin är att medelvärden för hela bostadsbeståndet ska minska.
– Att medelvärdet för hela bostadsbeståndet ska minska, för med sig både positiva och negativa aspekter. Det positiva är att man slipper de detaljerade kraven som kan ge tröskeleffekter som tvingar fram byten av produkter där den tekniska livslängden inte är slut, vilket kan leda till ett större klimatavtryck från åtgärden jämfört med energibesparingen. Baksidan – som sannolikt blir en uppgift för Boverket eller Energimyndigheten att hantera – blir att det förmodligen blir svårare att transformera detta till tydliga regler och författningar.
Sveriges allmännytta pekar i en rapport på att bara energirenoveringen för organisationens medlemmar kommer att kosta 194 miljarder kronor, exklusive moms.
Enligt Björn Berggren kommer det att tillkomma ytterligare kostnader för att klara andra delar som behövs, exempelvis att förstärka takkonstruktioner om man ska lägga solceller på taket.
– Om vi ska genomföra detta beräknar vi en kostnad på 550 miljarder kronor, inklusive moms. Om vi ska vara klara det till 2050 blir det 300 kronor per kvadratmeter och år i 25 års tid. Tittar vi på vad våra medlemmar lägger på energi är det 160 kronor per kvadratmeter och år.
Enligt Björn Berggren kommer energibesparingen och andra tekniska åtgärder inte att kunna finansiera de investeringar som ska göras för att klara kraven. Det betyder, enligt honom, att fler åtgärder behövs för att underlätta den nödvändiga energirenoveringen. Exempelvis genom moms på hyran, men också att fastighetsägarna ska kunna få ROT-avdrag.
