EU-projekt för energieffektiva sjukhus
Denna artikel är från nedlagda tidningen Energimagasinet.
Ett EU-projekt har utvecklat en metodik för att redan tidigt när ett sjukhus projekteras fatta rätt beslut om energi.
Sjukhus använder i genomsnitt två och en halv gånger mer energi per ytenhet än kontor. Det beräknas att de 15 000 sjukhusen inom EU står för hela fem procent av EU:s årliga koldioxidutsläpp. Målet för forskningsprojektet STREAMER är att halvera energianvändningen i samband med ny- och ombyggnation av sjukhus.
En utgångspunkt för projektet har varit att ett sjukhus energiprestanda till stor del avgörs under projekteringen, där energifrågor tenderar att komma in sent i processen när det redan har fattats beslut om ekonomiska ramar, byggnadens placering, dess utformning och användning.
Därför har man tagit fram digitala projekteringsverktyg som gör det möjlig att i ett tidigt skede utvärdera vad olika beslutsalternativ ger för resultat för exempelvis energianvändning och livscykelkostnad. Detta ska göra det möjligt för exempelvis sjukvårdspolitiker att fatta bättre grundade beslut om sjukhusinvesteringar.
Även andra nyckelaktörerna, som arkitekter, projektchefer, konstruktörer och ingenjörer ska stödjas för att kunna fatta väl avvägda beslut vid rätt tidpunkt.
Strukturen i STREAMER-verktyget är att ett projekterat sjukhus delas in i fem nivåer: område, byggnad, funktion, rum och komponent. Till varje enhet, i vardera nivå, kan sedan energimässiga och kostnadsmässiga egenskaper knytas. Dessa baseras på gjorda erfarenhet och lagras i en databas.
STREAMER ingår i EU:e sjunde ramprogram för forskning och utveckling och har partners från Frankrike, Italien, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Polen och Sverige. Från Sverige deltar NCC AB och Locum AB.
Analyser av enskilda sjukhus har visat på stora skillnader i energieffektivitet. Ett sjukhus i Florens, med egen elproduktion från ett gaskondenskraftverk, krävde 875 kWh per kvardratmeter och år att jämföra med Huddinge sjukhus som klarar sig på 132 kWh per kvardratmeter och år.
Jan Lothigius