NYHETSREPORTAGE | 17 aug 2021

Ett skolexempel på AI-drift

Med hjälp av prisvinnande smarta algoritmer, digitala tvillingar och ett konstant flöde av mätvärden har Sisab optimerat driften och ökat komforten i många av Stockholms skolor samtidigt som energianvändningen har minskat. – Vi är bara i början på en mycket spännande utveckling, säger Niklas Dalgrip, som är chef för Sisabs driftavdelning.

TEXT: MIKAEL BERGLING

Det fungerar bättre än vad vi från början hade förväntat oss. I dag är det ungefär 75 fastigheter, på sammanlagt cirka en halv miljon kvadratmeter, som är anslutna. Det är alla möjliga typer av skolor runt om i Stockholm.

I våras utsågs det kommunala bolaget Sisab – Skolfastigheter i Stockholm AB – till årets vinnare av Stora inneklimatpriset för utvecklingen av AI-driftsystemet Solida (Sisab Online Intelligent Data Analysis).

Sisab äger och förvaltar för-, grund- och gymnasieskolfastigheter i Stockholm.

Enligt juryn utgör Solida ”en innovativ kombination av mätteknik och teoretisk modellering som redan visat sin potential att komma till praktisk nytta”.

Priset delas varje år ut till ett företag eller en organisation inom inneklimat, energi och vvs, som utvecklat en betydelsefull produkt, tjänst eller metodik med goda möjligheter att komma till praktisk nytta.

– Jag är jättestolt. Det här priset sporrar oss ytterligare till fortsatt teknisk utveckling, säger Niklas Dalgrip.

– Fastigheterna styr sig själva utifrån de värden och ramar som vi har satt upp. Det är ungefär som med självkörande bilar, säger Niklas Dalgrip, driftchef på Sisab. Foto: Mattias Södermark

Det nya systemet, som Sisab har utvecklat tillsammans med företagen Schneider Electric och Myrspoven AB, styr, optimerar och analyserar driften av anslutna fastigheter i realtid med hjälp av algoritmer och ett ständigt flöde av mätvärden.

Dygnet runt, året runt.

AI-systemet tar hänsyn till varje ny förändring och gör blixtsnabbt nya beräkningar för att hitta de mest optimala inställningar av fastighetens installationer. Var 15:e minut lägger Solida upp sina nya beräkningar.

Plattformen startade som en pilot i början av 2019, och i januari 2020 driftsattes systemet.

– Det fungerar bättre än vad vi från början hade förväntat oss. I dag är det ungefär 75 fastigheter, på sammanlagt cirka en halv miljon kvadratmeter, som är anslutna. Det är alla möjliga typer av skolor runt om i Stockholm, säger Niklas Dalgrip.

– En fastighet är ett dynamiskt objekt som påverkas av många olika flöden som dessutom hänger ihop. Kan vi få grepp om flödena kan vi skapa en massa bra saker, säger Niklas Dalgrip. Foto: Peter Olofsson

Inom något år väntas antalet anslutna fastigheter ha fördubblats.

Det är länge sedan Sisab slutade att styra sina byggnader utifrån utomhustemperatur och väderleksprognoser till förmån för behov och faktiskt inomhusklimat. Bolaget har stor erfarenhet av att arbeta med digitaliserad drift av fastighetsbeståndet.

Ventilationsaggregaten och värmesystemen är så klart uppkopplade mot den gemensamma driftcentralen. På anslutna skolor runt om i Stockholm sitter det bland annat 17 000 temperatursensorer och 7 000 koldioxidsensorer, varav många, men inte alla ännu, är anslutna till Solida.

– Sensorerna levererar i realtid en mängd data till våra databaser. Vi tar även in tredjepartsdata, till exempel väderdata och uppgifter om energitaxor, säger Niklas Dalgrip.

Niklas Dalgrip tillsammans med driftledaren Mikael Olsson. Från driftcentralen övervakas vad som händer ute på de olika skolorna. Foto: Peter Olofsson

Med hjälp av inmatade uppgifter, historiska mätdata och ett ständigt flöde av ny mätdata, skapar datorerna i Sisabs serverhallar virtuella kopior av byggnaderna, så kallade digitala tvillingar. Med hjälp av de digitala tvillingarna analyseras driften. Det går att direkt se vilken effekt det får om någon förutsättning förändras och använda den kunskapen till optimering.

– Fastigheterna styr sig själva utifrån de värden och ramar som vi har satt upp. Det är ungefär som med självkörande bilar. De får heller inte åka hur fort de vill.

Sisabs AI-baserade driftsystem Solida.

Hur har det gått?

– Mycket bra. Tack vare den aktivare styrningen har komforten ökat och vi har fått ett jämnare inomhusklimat i fastigheterna. Vi har dessutom lyckats höja medeltemperaturen med en grad samtidigt som värmesystemets energianvändning har minskat med fyra procent.

– På elsidan har den gått ned med 15 procent. Felanmälningarna har minskat med 23 procent. De olika systemen samordnar sig bättre och effektivare än tidigare.

Niklas Dalgrip berättar att Solida ger ökade möjligheter att arbeta mer proaktivt och inte bara reagera på upptäckta fel och brister.

– Nästa steg är att förmå systemet att analysera bakomliggande orsaker till olika brister och avvikande trender. Vi är bara i början på något nytt, vilket är mycket spännande. Jag tycker att man kan jämföra med utvecklingen inom bilindustrin. I går var en bil bara en bil. I dag är den ett helt system. Innan du har satt foten på bromsen i en ny Volvo vet den att du kommer att bromsa och börja stänga en massa andra system i bilen.

– Det är samma sak med fastigheter. Man har tidigare i stor utsträckning tänkt att en fastighet är något statiskt. Men i min värld är den ett dynamiskt objekt som påverkas av många olika saker, till exempel ventilation, människor, elektricitet och värme. Det är en mängd flöden som hänger ihop. Kan vi få grepp om dem kan vi skapa en massa bra saker.

Niklas Dalgrip berättar att sensorer ute på skolorna i realtid levererar en mängd data till systemets databaser. Foto: Peter Olofsson

I framtiden kommer det i Sisabs och många andra fastighetsbolags driftcentraler inte längre bara att vara människor som analyserar, reagerar och drar slutsatser kring byggnaders drift utifrån vad som visas på dataskärmarna, utan även autonoma datorprogram.

Kommer det att behövas några drifttekniker i framtiden?

– Driftcentralerna kommer både att vara kvar och vara fortsatt viktiga. Det gäller även människorna. Även i framtiden kommer det att bli fel ibland och uppstå situationer som systemet självt inte kan lösa.

– Men jag tror att det kommer att ställas högre krav på teknikerna i framtiden. De måste kunna göra en kreativ analys på plats för att kunna åtgärda på plats. Systemen kommer att påvisa fler möjligheter att effektivisera vilket ger en ökad mängd arbete.

Lugnets skola var en av tre skolor i Stockholm som först testade Solida. Foto: Sisab

Kan Solida användas av fler fastighetsbolag?

– Det här konceptet kan alla fastighetsbolag använda sig av. Vi delar gärna med oss av vår kunskap. AI är en naturlig del av fastighetsautomation, säger Niklas Dalgrip.

Läs mer om Sisab i Energi & Miljö 9/2019.