Ett av landets energisnålaste kontor
Bengt Dahlgrens nya huvudkontor i Göteborg är ett av stadens energisnålaste. Här finns ingen gratisvärme att hämta från berg eller vatten. Företaget har satsat på uteluftvärmepumpar i frånluften.
I Krokslätts Fabriker i Mölndal är husen Q-märkta, det vill säga skyddade enligt kommunens detaljplan. Det gjorde att konsultföretaget Bengt Dahlgren – efter att ha kommit fram till att just denna plats var den optimala för det nya huvudkontoret – fick anpassa sig till de omgivande byggnadernas utseende. Det påverkade i sin tur fönsterarean.
Berthh Olsson, vice vd för Bengt Dahlgren berättar:
– Enligt detaljplanen för området ska egentligen fönsterarean vara omkring 65 till 70 procent av väggarean, men det lyckades vi pressa ner till 58 procent, vilket har haft betydelse för att hålla nere energianvändningen.
Några naturliga förutsättningar för att ta tillvara naturvärme i form av bergvärme eller ens värme från den närliggande Mölndalsån var inte att tänka på. Mellan huvudkontoret och berget ligger en motorled och något servitut för att dra en ledning för att ta värme från Mölndalsån fick man inte. Att borra för bergvärme var också uteslutet, eftersom marken består av lera.
Verksamhetselen halva energianvändningen
Kontoret, som är på 4 200 kvm i sex plan, ägs av Husvärden. Naturligtvis har Bengt Dahlgren stått för all installationskonstruktion, medan huset har ritats av Wingårdh Arkitekter.
– När vi började projektplaneringen var målet att nå Green Buildingstandard 75 kWh/ per kvadratmeter och år. Mycket snabbt in i processen upptäckte vi att vi i detta borde inkludera verksamhetselen också. Därför har vi nu – när vi flyttat in i huset – kunnat klara av en energianvändning exklusive verksamhetsel på mellan 45 och 50 kWh/kvm och år. Jag skulle tro att det här kontorshuset är ett av de tre energisnålaste vi har i Sverige för närvarande, säger Berth Olsson.
Verksamhetselen uppgår alltså till knappt hälften av all den energi som används i huset.
– Vi försöker kontrollera elanvändningen när det gäller allt från datorer till små transformatorer för alla möjliga eldrivna saker, men vi har ju inte bytt datorer bara för att vi flyttat in i ett nytt hus, även om de nya skulle vara elsnålare.
Han understryker dock att projektet på intet sätt var avsett att bli experimentbygge.
– Vi har egentligen bara utnyttjat befintlig teknik, må vara att den är av senaste snitt. Vi kan som hyresgäst inte betala vilka kostnader som helst för att pröva olika tekniker.
Köldbryggor
För att klara energikraven fick byggkonstruktören räkna fram konstruktionslösningar med så få och små köldbryggor som möjligt.
– Ofta beräknas byggkonstruktioner med tio till femton procent köldbryggor, men det tyckte vi inte att vi hade råd med i ett hus med relativt små marginaler när det gäller energianvändningen. Därför detaljräknades alla byggkonstruktioner, vilket jag tror att de tyckte var roligt istället för att som så ofta annars bara använda schablonvärden.
Huskropp och fönster har ett u-medelvärde på 0,45, med 0,85 för glasen och 0,17 för väggarna.
Varvtalsstyrda värmepumpar
Grunden för klimatiseringen är sex varvtalsstyrda uteluftvärmepumpar i frånluften (efter värmeåtervinningen) som återvinner värme under uppvärmningssäsongen och används som kylmaskiner då tilluften behöver kylas.
Huset har två ventilationsaggregat som förses med värme och kyla från värmepumparna. I möjligaste mån används frikyla. Inblåsningstemperaturen i rummen hålls på 15 grader, med viss kompensation för den kallaste dagen. För att undvika kallras vid de ändå relativt stora fönsterareorna finns radiatorer. För den spetsvärme som behövs finns en mindre undercentral för fjärrvärme från Mölndals Energi.
Systemet är konstruerat så att dödzonen, det temperaturspann där man varken kyler eller värmer, varierar med tre respektive sex grader, beroende på om någon befinner sig i rummet eller ej.
– I vårt gamla hus var det i flera rum upp till 24 grader varmt, medan när vi kom hit hölls temperaturen på 21 grader, vilket en del tyckte var kallt. Själv har jag svårt att jobba när det är för varmt, så jag trivdes direkt. För att vi skulle klara oss helt utan radiatorvärme hade vi behövt komma ner ytterligare i medel-u-värde.
För att minska behovet av att köra värmepumparna som kylmaskiner sommartid har man arbetat med motoriserad, utvändig solavskärmning mot öster, söder och väster.
Energisamordnaren viktig
Enligt Catharina Warfvinge, miljöchef hos Bengt Dahlgren, är en viktig anledning till att energianvändningen hållits på projekterad nivå att man använt en energisamordnare.
– Det är avgörande för att hålla energianvändningen på önskad nivå att någon samordnar alla energirelaterade arbeten i hela byggprocessen. Denne behöver inte göra detaljberäkningarna men ska se till att de blir gjorda. Han eller hon ska ägna sig åt allt från att hålla koll på tillgängliga energislag i plananalysen till den driftoptimeringsplan med provningar och kontroller av energi och inneklimat som behövs när huset är klart. Energisamordnaren ska också spåra felkällor om huset drar mer energi än vad som angivits i kravnivån.
Vad gäller det koncernhuvudkontor som nu står klart i Mölndal menar hon att just det strukturerade arbetet mellan de olika parterna har gjort att de satta målen har nåtts.
– Hade jag fått välja hade fönsterarean blivit ännu mindre, men nu var ju kraven i detaljplanen sådana att det inte gick att komma längre ner. Kravet på stora fönsterareor har klarats av genom att man gjort blindfönster, där fönsterglaset går nedanför bröstningen till bjälklaget, så att fönstren ser större ut. Att man sedan också använt dagsljusreglering med lameller som ställer om sig efter ljuskraven är också ett plus.
Hon konstaterar att systemet med VAV bidrar till byggnadens energiprestanda.
– Visserligen blir ventilationskanalerna något större, liksom våningshöjden, men totalt sett sparas både värme och el.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 2 2011 sid 16-18
