Erfarenheten: Värdet av värmeåtervinning i bostäder
I samband med projekteringen av nuvarande Länssjukhuset i Sundsvall för omkring 50 år sedan installerades två olika värmeåtervinnare i utsugningen från en vårdavdelnings sköljrum. Efter sex månader var den fasta växlaren igensatt av fibrer som fastnat på plattorna, medan den roterande fungerade med god verkningsgrad. David Södergren berättar vidare.
De roterande återvinnare som sedan installerades på många håll i sjukhuset är – enligt samtal med driftchefen för ett par veckor sedan – fortfarande i god funktion. Men nog om Länssjukhuset i Sundsvall, även om det är en nog så intressant erfarenhet.
Har du en erfarenhet du vill dela med andra? Vill du presentera en idé, produkt eller innovation? Kontakta då: peter.olofsson@energi-miljo.se.
Om dessa två typer av återvinnare optimeras för sitt ändamål vet vi av erfarenhet att de roterande blir mindre, lättare och får högre verkningsgrad än plattåtervinnarna. För att inte frånluft ska överföras till tilluften ska de roterande vara försedda med renblåsningszon som återför den luft som finns i rotorn till frånluftskanalen.
Den roterande återvinnaren fordrar elanslutning för att få en liten motor att driva en utrustning som får rotorn att gå runt. Denna utrustning har dock visat sig mycket tillförlitlig.
Det kan fastna partiklar och aerosoler i frånluften på ytorna i återvinnaren. Dessa kan frigöras när flödet ändrar riktning och följa med som en förorening i tilluften. För att begränsa denna olägenhet kan ytorna i rotorn poleras och förses med en ytbeläggning som begränsar möjligheten att någonting kan fastna. I bostadshus kan detta orsaka att lukter från matlagning i ett kök överförs till angränsande lägenheter. För att eliminera denna olägenhet provas nu en metod för att avlägsna lukter från verksamheten vid spisen redan i spiskåpan.
Värdet av värmeåtervinning i bostaden
För att hålla koldioxidhalten under 1 000 ppm (Pettenkofer) med en eller flera personer i lägenheten fordras ett luftflöde enligt BBR av minst 0,35 l/(sμkvm). Med hänsyn till varierande levnadsförhållanden är det dock lämpligt att öka flödet till 0,5 l/(sμkvm). Som framgår av nedanstående beräkning är kostnaden för en sådan marginal obetydlig.
Energibehovet för uppvärmning av en kubikmeter luft från normal utetemperatur i de mellersta delarna av Sverige till 18 °C är enligt SMHI 100 000 kJ.h/(kbmμår). För en lägenhet på 80 kvadratmeter med 0,5 l/(sμkvm) blir behovet följaktligen 172×100 000 kWs/år = 4 780 kWh/år. Med en roterande värmeåtervinnare kan 85 procent återvinnas – återstående behov är därför 700 kWh/år. Med en koldioxidgivare, som reducerar luftflödet när ingen är hemma blir energibehovet ännu lägre, uppskattningsvis 400 kWh/år. Med dagens energipris betyder detta en kostnad av cirka 400 kronor/år. Även om priset på energi kan förväntas stiga är detta en rimlig kostnad för ett gott hälsotillstånd med god hygien och jämn temperatur i hela lägenheten. Allt drag av kall uteluft från springor och ventiler vid ytterväggarna försvinner.
Värmeåtervinningens betydelse för klimatet
Enligt SCB finns det totalt 4,8 miljoner bostadslägenheter i Sverige. Av dessa är cirka 2 miljoner i småhus och resten, cirka 2,8 miljoner i flerbostadshus. I småhus är det inte några problem med matos som kan spridas från ett kök till andra lägenheter. Det är i de 2,8 miljonerna lägenheterna som problem kan uppstå. Där behövs nya säkra system för att undvika luktöverföring i kombination med värmeåtervinning. Men värmeåtervinning är redan installerad i uppskattningsvis cirka 800 000 lägenheter – återstår två miljoner som är mogna för åtgärder.
Enligt SCB är Sveriges totala energianvändning för uppvärmning av bostäder inklusive varmvatten 27,7 TWh/år. Om varmvattnet svarar för 40 procent blir behovet för uppvärmning cirka 17 TWh/år, varav en stor del försvinner med transmissionen genom väggar och fönster och en mindre del, uppskattningsvis 25 procent, behövs för uppvärmning av luft. Detta blir ändå omkring 4 TWh, varav större delen går att spara genom installation av apparater för återvinning. Helst roterande, vilket 50 års erfarenhet från Länssjukhuset i Sundsvall visar.
David Södergren
