ERFARENHETEN: Så görs vattenburna värmesystem bättre

Det finns en hel del tips och lösningar för att få ett vattenburet värmesystem att fungera bättre. Detta visar en sammanställning som Energi- och Miljö tekniska Föreningens Teknikgrupp Injustering gjort avseende symptom för när injusteringen är bristfällig.

Sammanställningen är baserad på erfarenheter och forskning kring de symptom som visar på när injustering av vätskesystem är nödvändig.
1) Oljud i radiatorernas termostatventiler. Oljud i ventilerna kan vara av två karaktärer, knackande eller susande:
a) Susande oljud beror oftast på att termostatventilen blir utsatt för högre differenstryck (>20 kPa) och kan ibland minska när det är riktigt kallt ute. När värmebehovet är nära 100 procent av vad anläggningen är konstruerad och injusterad för är flödet större i rören. Då ökar tryckfallet mellan pump och termostatventil, vilket gör att det blir ett lägre differenstryck över termostatventilen och risk för oljud minskar.
b) Knackande oljud kan påvisa att rör är felkopplade och att man har felaktig flödesriktning. Detta borde ha upptäckts vid en korrekt injustering.
2) Rumstemperaturen i vissa delar av fastigheten kommer inte upp till önskad temperatur och/eller det tar lång tid för vissa rum att bli varma efter nattsänkning/driftstopp, det vill säga obalans i systemet där vissa delar blir varma och andra inte samt kraftigt pendlande temperaturer. I en anläggning ”tar vattnet lättaste vägen”, den med lägst tryckfall. Detta kompenserar man för vid en injustering. Vid injusteringsbehov värms vissa delar av fastigheten fort och kanske till onödigt höga temperaturer. Särskilt om dessutom termostaterna är i bristfälligt skick. Det tar då lång tid att få upp värmen i de delar som oftast ligger längre bort i systemet.
3) Radiatorerna är nästan lika varma nertill som upptill i vissa delar av fastigheten. En vanlig missuppfattning är att radiatorer ska vara lika varma i toppen som i botten. Detta är i verkligheten en indikation på för höga flöden. I ett kvalitativt injusterat system med korrekta effekt- och flödesberäkningar samt rätt dimensionerade radiatorer får varje radiator det flöde som behövs för att hålla önskad rumstemperatur. Temperaturfallet över samtliga radiatorer blir då relativt lika.
4) Fastigheten har en varvtalsstyrd pump som har ställts om till konstant varvtal eller har justerats sedan injusteringen till högre pumphöjd/tryckhöjning. I många fall är detta en åtgärd som tas till för att lösa en akut situation med en bristfälligt injusterad/fungerande anläggning. Man ska inte lösa en sådan situation genom att justera om pumpen mer än tillfälligt.
5) Fastigheten har en automatik som styr framledningstemperaturen för värmesystemet/ radiatorerna utifrån exempelvis utetemperatur. Om framledningstemperaturen ökats mycket eller dess automatik är bortkopplad är det ett tecken på att injusteringen är bristfällig. I många fall är detta en åtgärd som tas till för att lösa en akut situation med en bristfälligt injusterad/ fungerande anläggning.
6) Installerade och injusterade injusteringsventiler i stammarna är strypta till mindre än sitt halva inställningsområde. Detta kan bero på två saker:
a) Anläggningen är inte injusterad kvalitativt med identifiering av Indexventil(er) och säkerställande av att lägsta möjliga tryckfall injusterats för dessa.
b) Ventilen är feldimensionerad, för stor, i förhållande till det tryck den ska strypa bort vid önskat flöde.

TEXT: Kjell-Åke Henriksson, Lars Hansson, Mattias Ericsson, Michael Nylund, Niclas Schubert, Roland Jonsson och Mark Kretz.