Enklare lösning för larmhantering
En ny lösning för hantering av larm från fastighetsdrift testas just nu i Stockholm. Tekniken kan bland annat minska kostnaderna för larmhanteringen. Det nya webbaserade systemet fångar upp och presenterar larm från olika delsystem i fastighetsdriften.
Larmen blir sedan synliga från en webbportal som innehåller vyer över alla underliggande system och en gemensam larmlista.
Den omedelbara nyttan med systemet är att få en samlad översikt över alla larm, oavsett om de har samlats in via Scada-systemet eller utlösts i fristående webbaserade undercentraler
– Den omedelbara nyttan med systemet är att få en samlad översikt över alla larm, oavsett om de har samlats in via Scada-systemet eller utlösts i fristående webbaserade undercentraler, säger Anders Larsson, driftingenjör på Akademiska hus i Frescati.
Sedan en tid tillbaka används det nya systemet, kallat iqAlarm, för universitetsfastigheterna i Frescati i Stockholm. Behovet uppstod efter att Akademiska hus gjort en förändring av driftnäten för alla campusområden. I samband med det beslutat att den befintliga Scada-plattformen skulle fasas ut, främst på grund av höga kostnader. Alla funktioner i Scada användes inte heller.
När Scada-plattformen avskaffas uppstår dock ”hål” i funktionerna i det överordnade systemet. Bland annat saknas den samlade översikten över alla webbgränssnitt, en centraliserad larmhantering och långtidslagring och analys av driftstatistik. De hålen fylls igen av det nya systemet.
– Skillnaden mot ett Scada-system är att vår lösning inte har några integrationer mot datapunkter i de underliggande systemen. Vi länkar i stället till fristående webbaserade system, och samlar de funktionerna som annars hamnar mellan stolarna i ett överliggande lager, säger Farhad Basiri på företaget iquest som utvecklat det nya systemet.
Utgångspunkten i det nya systemet är larmlistan, som visat sig vara den mest använda funktionen. Hos Akademiska hus samlas larmdata in via systemet Nimbus som även kan ta emot larm via epost, helt utan behov av drivrutiner.
Efter insamlingen sorteras larmdata så att det blir enkelt att ta ut statistik för exempelvis valda områden, larmklasser eller tidsperioder. Bland annat kan data från flera larmkällor visas i en tidslinje för att skapa överblick och underlag för analyser.
– Vi har utvecklat ett färdigt paket som är tillgängligt även för andra fastighetsägare, säger Farhad Basiri.
Nästa steg för Akademiska hus blir att ta fram och använda driftstatistik för att trimma anläggningarna.
– Återkommande larm och felinställda larmgränser är enklare att se nu, och vi har ett underlag att jobba med framöver när vi ska använda statistik för att exempelvis rensa bort felaktiga larm, säger Anders Larsson.
Även fastighetsbolaget Huge i Huddinge söder om Stockholm är med och utvärderar det nya systemet i ett pilotprojekt för några av sina fastigheter.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 3/2015 sidan 34
