KRÖNIKA: Energisnålt och fuktsäkert
Efter ett par år i en 1930-tals lägenhet – med självdrag och begränsad isolering i klimatskalet – har vi flyttat in i en nyproducerad lägenhet med god värmeisolerande förmåga och FTX-aggregat med värmeåtervinning. Vi behöver därmed inte längre bekymra oss om frusna potatisar i det kalla uteluftsventilerade köksskåpet, konstaterar Yifan Guo.

Men istället blev det nya bekymmer. Klimatskalet var så välisolerat, att på sommaren kunde det vara ett par grader varmare inomhus än ute. På vintern kunde det förekomma kondens på handtaget till ytterdörren.
Normala fenomen, tänker du. Utan komfortkyla för lägenhetsaggregat i flerbostadshus – då blir det självklart varmt. Välisolerad ytterdörr plus för hög luftfuktighet inomhus, medför med automatik kondens på det kalla handtaget. Men när vi kikar på fenomenen ur fuktsynpunkt, väcks det oro.
Luften har förmåga att bära vattenånga. Ju högre temperatur, desto större förmåga har luften att bära med sig vattenångan. Vid en utomhustemperatur på -20 °C och RF på 100 procent innehåller luften cirka 0,9 g/m³ vattenånga (det vill säga mättnadsånghalt när RF når 100 procent). Om RF förblir oförändrad medan temperaturen ökar till +20 °C, har luftens mättnadsånghalt ökats till 17,3 g/m³.
Det är inte omöjligt att båda förutsättningarna inträffar vid samma tillfällen (stora temperatur- och fuktvariationer mellan inne och ute), till exempel i ett badhus, gym, en gemensam tvättstuga i en bostadsrättsförening eller ett kök i en villa som används en kall vinterdag. Fukttransport sker från den högre ånghalten till den lägre, från den 20-grader varma inomhusluften till den kalla via antingen ventilation, transmission och/eller luftläckage tills fukthalterna är i jämvikt.
Det är sällan att ventilationsaggregat för lokaler och bostäder har avfuktningsfunktion. Den varma och fuktiga frånluften bidrar inte bara till uppvärmning av uteluft i värmeväxlare, utan också uppfuktning. Risken för kondensutfällning i värmeväxlaren är stor, vilket eventuellt kan leda till frostbildning.
För en som älskar sina kWh/m²,år, tycker jag att fuktsäker projektering, byggnation och förvaltning är lika viktigt för att kvalitetssäkra en fastighets hållbarhet.
Om fukttransport via klimatskal har Rise gjort en intressant provning på tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar (SP Rapport 2006:46). Samtliga provväggar har tätskikt. Resultatet visar att vatten redan tränger igenom fog- och fästmassa efter två minuter vid förutsättningen att fem millimeter djupt vatten belastas på provväggen. Efter två dygn förekommer det fritt vatten i fästmassan bakom kakel, och vattenbelastningen avbryts. Fritt vatten kvarstår i fästmassan efter en månad. Torktiden har uppskattats till över sex månader.
Om tätskiktet inte har tillräckligt ånggenomgångsmotstånd kan skadan bli kostsam. Fuktbelastning kommer inte endast vid bruksskedet (genererad fuktbelastning från verksamhet). Kvarstående byggfukt i stommen ska man också beakta, till exempel applicering av plastmatta på gjuten betongplatta innan det hinner torka, uppfuktad regelstomme och syll från nederbörd som byggs in utan åtgärder, levererade träreglar utan barriär mot markfukt, som blir uppfuktade under förvaringstiden på byggarbetsplats och som sedan byggs in.
En felaktig injustering på värme-/ventilationssystem syns nästan direkt på en byggnads energianvändning månadsvis. Men bristen på en fuktkritisk konstruktion blir oftast synlig när konsekvensen redan är stor, och byggnadsdelars termiska (till exempel värmeledningsförmåga) och mekaniska (till exempel hållfasthet) egenskaper redan har försämrats i form av exempelvis korrosion på armering, frostsprängning på fasadtegel, emissioner från byggskivor och lim, missfärgning och/eller biologisk påväxt på fasadputs.
För en som älskar sina kWh/m²,år, tycker jag att fuktsäker projektering, byggnation och förvaltning är lika viktigt för att kvalitetssäkra en fastighets hållbarhet.
Text: Yifan Guo, certifierad energiexpert och miljöbyggnadssamordnare på Assemblin ventilation, Växjö