Energisnål utbildning för framtidens läkare

Vid det torn som en gång i tiden försåg ångloken med vatten i Örebro byggs nu lokaler för morgondagens läkare. Värmeförsörjningen kommer delvis från ovanliga källor.

Om bara ett år ska läkarstudenterna flytta in i sina nya utbildningslokaler i Örebro. Foto: Mark Kretz

Står man i det betongskal som ska bli det nya huset för läkarutbildning i Örebro, Campus USÖ, är det svårt att tänka sig att det om bara ett år ska inrymma avancerade undervisningslokaler. Bakgrunden till tillkomsten av huset – som är placerat i anslutning till Universitetssjukhuset i Örebro – är att Örebro Universitet sedan 2010 har fått möjlighet att utbilda läkare. Örebro blir därmed den sjunde staden i landet med läkarutbildning. Sedan tidigare bedrivs läkarutbildning i Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala, Linköping och Umeå. De första eleverna började sin utbildning förra våren och får sin utbildningstid förlagd på Örebro Universitets område. Nya läkarutbildningslokaler är dock under uppförande: omkring 11 500 BTA. I lokalerna ska även forskning bedrivas. Utbildningsprogrammet i Örebro kommer att utexaminera 60 studenter per termin. Fullt utbyggd ska utbildningen omfatta cirka 660 heltidsstudenter. Husets källarplan innehåller installationsutrymmen samt ett blivande kylförråd, markplanet bibliotek och allmänna utrymmen, plan ett utbildningslaboratorier och grundutbildningslokaler och det översta planet ytterligare laboratorielokaler och forskningslokaler. I ena ändan av huset finns biblioteket vars takhöjd omfattar två plan.

Mycket glas Trots mycket glas, både i fasad och som mellanväggar inne i byggnaden (18 procent av den totala väggytan består av glas), menar Dan Grothérus, ansvarig för vvs-projekteringen av USÖ hos Projektengagemang VVS i Örebro, att huset ska klara av energimålet på maximalt 60 kWh/kvm, år. – Våra beräkningar visar att huset klarar energimålet med de lösningar som vi presenterat, även om det stundtals varit mycket bollande med olika energiscenarier där olika typer av glas, u-värden och liknande för att få fram det bästa resultatet. För att klara solinstrålningen finns i berörda väderstreck fast skolskydd.

Borrhålsanläggning För värme och kyla står en borrhålsanläggning med 40 borrhål á 200 meter vardera med tillhörande värmepumpar. Eventuellt behov av spetslast ska komma från Eons ledningsnät. Huset är sammankopplat med sjukhusets energiförsörjningsnät via en kulvert. När kylbehov uppstår i ska överskottsenergi överföras antingen direkt från utrymmen i fastigheten med överskottsenergi via värmepumparna, eller lagras i borrhålslagret. Motsvarande teknik används när motsatt behov uppstår. Till största delen klimatiseras lokalerna med tilluft.

Man använder inte värmepumparna för kyla, utan inomhustemperaturen tillåts öka något de varmaste sommardagarna. Sommartid ska innetemperaturen tillåtas öka till max tre grader under utetemperaturen. Rumstemperaturen tillåts då stiga även om utetemperaturen är över 28 grader C. Det kalla systemet, som försörjer luftbehandlingsaggregaten och cirkulationsluftkylarna, arbetar med temperaturer mellan 12 och 18 grader, medan kylbafflar arbetar med temperaturer på mellan 19 och 21 grader. Värme tillförs via radiatorer och konvektorer. – Tanken är att ha en något högre framledningstemperatur på kylan och lägre på värmen vilket gör att värmepumparna får en bättre COP, vi hoppas på att uppnå över COP 3. Bergkylelagret är i dagsläget något överdimensionerat för husets planerade verksamhet, men den kan ju byggas ut, och då kan det komma till pass att ha extra kylresurser. – Installationssystemen är gjorda för att kunna byggas om i framtiden, eftersom vi vet av erfarenhet att det inte dröjer många år innan man vill börja bygga om efter nya behov.

Liknande hus Dan Grothéus har varit med om att konstruera vvs-systemet i ett liknande hus på Örebro universitet. – Den tekniska lösningen var oerhört lik denna, och har fungerat bra, så det var nog därför som landstinget valde just den här lösningen. Det var de som ville ha bergvärmelösning för värme och kyla. Det finns också ett antal mindre värmekällor, som exempelvis det utrymme för 80 lågtemperaturfrysar som ska användas för sjukvårdsändamål. I dag är lågtemperaturfrysar utspridda i hus på hela sjukhusområdet, men ska nu samlas i det blivande läkarhuset. Den totala kyleffekten bara för detta ändamål kommer att bli över 100 kW.

Luftbehandling I fastigheten kommer det att finnas två fläktrum, det norra och det södra. Det norra ska innehålla aggregat för allmänna utrymmen, laboratorier och biblioteket, medan det södra fläktrummet ska innehålla aggregat för allmänventilation och ställverk. Tilluften tas in via två ljusgårdar, i norrfasaden respektive sydfasaden.

Luftdistributionen sker både via konstantflödesdon, och via VAV-system, beroende på vilken typ av verksamhet som pågår i lokalen. Exempelvis får kontor och läsplatser konstant luftflöde, medan mötesrum och hörsalar får variabelflöde. I fallet hörsalar sker det via gradängdon och väggplacerade deplacerande don.

Dagvatten som vattenfall Huset ska få ett eget vattenfall i vilket dagvattnet ska tas omhand. I första hand handlar det om vatten från innergårdarna och taket som via pumpgropar leder dagvattnet till en konsgjort vattenfall där vattnet pumpas ut från fasaden, via en liten bäck till en nyanlagd damm.

Text Mark Kretz

• Fakta Campus USÖ  Byggherre: Landstingsfastigheter Byggentreprenör: NCC Arkitekt:  White VVS-, kyl-, styr- och övervakningskonsult, sprinklerkonsult Projektengagemang med underkonsulter Örebro sprinklerdesign och EGMA Elkonsult: Ramböll Ventilationsentreprenör: Luftkontroll Hoist Energy VS-entreprenör: Bravida Sprinklerentreprenör: NVS Brandkonsult: Albacon