GEOENERGI | 22 mar 2017

Energinät sparar miljoner åt landstinget

Ett komplext internt energibärarnät försörjer universitetssjukhuset i Umeå med värme och kyla. Under första året i drift har det sparat in över två miljoner kronor i minskade energikostnader.

Det komplexa nätet för värme och kyla vid Norrlands universitetssjukhus (Nus) i Umeå består bland annat av en av världens 30 största geoenergianläggningar. När den blir fullt utbyggd senare i år kommer anläggningen att hamna i topp 15.

Vi tittar i stället på infrastrukturen för ett helt område, vilket kommer att ge en enorm besparing.

Under den stora parkeringen vid sjukhuset finns numera 125 borrhål som sträcker sig 250 meter ner i marken. Anläggningen har en ovanlig design med dubbla borrhålslager som gör det möjligt för universitetssjukhuset att ta frikyla fullt ut under våren. Frikylan tas från det ena borrhålslagret. När det blir varmare under sommaren går kylmaskinen på en megawatt igång som ger överskottsvärme. Denna skickas ner i det andra borrhålslagret som laddas med värme till vintern.

– Utan de dubbla borrhålslagren skulle vi släppa ut det mesta av överskottsvärmen på taket. Med den här lösningen kan vi lagra både kyla och värme året runt, säger Hans Johansson, fastighetsområdeschef vid Västerbottens läns landsting.

Sedan driftstarten våren 2016 har sjukhuset bara köpt 300 megawattimmar fjärrkyla, av de cirka fem gigawattimmar kyla som behövs. Komfortkylan distribueras via luften med hjälp av ett VAV-system.

– Från att ha sett komfortkyla som för dyrt blir det nu något som vi alltid kommer att satsa på när vi bygger om framöver, säger Hans Johansson.

Geoenergianläggningen förser även det 330 000 kvadratmeter stora sjukhuset med sju gigawattimmar värme per år. Totalt täcks 20 procent av värmebehovet och 95 procent av kylbehovet med hjälp av borrhålen. Fjärrvärme täcker resterande värmebehov. Tack vare anläggningen sparas 12 000 kronor om dagen jämfört med ett konventionellt system.

Ändå är inte geoenergianläggningen i sig det mest intressanta, tycker Hans E Johansson. Det som gör den stora besparingen möjlig är det interna termiska nätet, för temperaturer mellan nio och 17 °C, som sluter kretsloppet för värme och kyla i sjukhusområdet. Utöver de dubbla borrhålslagren och fjärrvärme ingår tre leveranspunkter av fjärrkyla, två kylvärmepumpar och kylmaskinen för spetslast.

Värmepumparna och det vattenburna nätet gör det möjligt att flytta överskottsvärme till lokaler som behöver värme och kyla till lokaler som behöver kyla.

– Bara genom att sluta kretsloppet sparar vi 14 gigawattimmar värme och kyla per år, säger Hans E Johansson.

Sjukhusets egenutvecklade energicentral och styrsystemet ser till att optimera energiflödena, så att värme och kyla kan flyttas så snabbt och effektivt som möjligt. Allt kan övervakas och styras från mobila enheter, som surfplattor, vilket gör det enkelt att kontrollera driftstatus, historik och larm.

– Energibärarnätet i sig ger också ökad driftsäkerhet, eftersom vi i högre grad blir självförsörjande på värme, vatten och kyla. Det ökar redundansen, säger Hans Johansson. 

Norrlands universitetssjukhus genomgår för närvarande en omfattande om- och tillbyggnad. Under de närmaste fem åren kommer 100 000 nya kvadratmeter att antingen byggas om eller till. Bland annat ska ett nytt hus för psykiatrivården, om cirka 33 000 kvadratmeter, uppföras.

Flera nya tekniska installationer är därför att vänta. Utöver utbyggd komfortkyla finns planer på ny, behovsstyrd ventilation och en egen pannanläggning för fjärrvärme. Fler geoenergianläggningar är också på gång, i samband med byggandet av psykiatrihuset.

– Många byter enstaka komponenter när de renoverar och det ger en viss besparing, men många gånger får man byta snart igen. Vi tittar i stället på infrastrukturen för ett helt område, vilket kommer att ge en enorm besparing, säger Hans Johansson.

Nus investering hittills i nätet är 40 miljoner kronor. Den beräknade återbetalningstiden är sju år.

Marie Granmar