Energin måste in tidigare

Energitänkandet måste komma in tidigare i husprojekt än de gör i dag. Det var en av många åsikter som ventilerades under Energitingets seminarie om passivhus.

Behovet av att få in tankar och planering kring energilösningar tidigt i byggnadsprojekt underströks av Anders Linde från Passivhuscentrum. Han berättade om lärdomarna från en workshop för arkitekter på Chalmers.
– Ofta kommer energitänkandet in sent i projektet och då kan det bli både dyrt och svårt att möjliggöra en passivhusstandard, sa Linde.
Han berättade också om en arkitektstudent som vägrat ge sig på uppgiften att räkna ut u-värden för genomsläpp av värme. Ett tydligt tecken på att arkitektutbildningen behöver utvecklas, så att studenterna får bättre grundläggande kunskaper i energianvändning. Ett försök med nya inslag i utbildningen görs just nu på Chalmers.

Kunskap – på tyska
Att det finns ett kunskapsproblem kring energilösningar för byggnader bekräftade Sonja Ritscher, byggnadsfysiker med ursprung från Tyskland hos arkitektbyrån Tyréns i Göteborg.
– Det finns sedan länge mycket kunskap om passivhus i Tyskland, men det mesta materialet är på tyska och har därför haft svårt att bli spritt till andra länder, sa hon.
Sedan ett par år tillbaka arbetar Tyréns med att försöka ändra på detta. Bland annat har företaget startat en utbildning med kursmaterial som översatts till åtta språk. Den som går niodagarskursen blir certifierad passivhusdesigner. I dagsläget finns 56 personer som redan är certifierade i Sverige. Totalt i Europa finns över 1200.
– Vi har också anpassat kursen till svenska förhållanden med mycket träkonstruktioner. I Tyskland är det mer massiva konstruktioner, sa Sonja Ritscher.

Klarar vi EU-kraven
Andreas Behm Fredin, även han från Tyréns, berättade om hur så kallad partnering – där alla i projektet har ett nära samarbete från starten – kan förbättra energisamordningen. 
En viktig fråga var förstås hur Sverige ska klara de kommande EU-kraven på energieffektivitet i byggnader, EPBD-2. År 2020 ska alla nya byggnader och större ombyggnationer uppfylla kraven för ”nära nollenergibyggnader”.
– Om Sverige ska klara det måste många hus bli passivhus, konstaterade Anders Kyrkander från konsultföretaget Kanenergi.
– För flerbostadshus är det helt klart rimligt att kräva passivhusstandard i hela landet, tillade han.

Förutsättningar finns
Kanske har också husbyggarna större svängrum än de själva anar. Marcus Jansson från Horisont Arkitekter visade i ett snabbsvep att energisnåla hus kan byggas på många olika sätt. Till exempel har många äldre hus tjocka väggar och är fria från köldbryggor, vilket är ett bra utgångsläge. Franska arkitekter, som Corbusier, tänkte på att absorbera värme i tunga betongstommar. När det gäller fönster handlar det inte bara om storleken på glasytan eller djupet i fönsternischer.
– Fönstrens placering är viktigare än storleken. Det beror också på hur man beräknar helheten – det går att lägga till och dra ifrån på olika ställen, sa Marcus Jansson.
Andra frågetecken kring passivhus behandlades i den avslutande paneldebatten. Till exempel att solinstrålning är den dominerande värmekällan, men är svår att räkna på. Därför finns i dag inga krav på årsuppföljning av detta energitillskott. Något som borde ändras, tyckte paneldeltagarna.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 4/2011 sid 60-61

• Fakta Sveriges Energiting
  Tid: 21-22 mars i Stockholm
  Arrangör: Arrangeras av Sveriges Energiting AB.
  Innehåll: Totalt 40 sessioner kring teman som Transporter, Cleantech, Industri, Byggnader, Samhälle, Effektivisering och Öppen Arena.