Svenska reaktorer faller för åldersstrecket

Kärnkraft

Den svenska kärnkraften avvecklas inte i förtid. Energimagasinets genomgång visar att reaktorerna i Sverige har varit i bruk längre än i övriga världen.

 

De svenska reaktorer som nu stängs 2013-2020 avvecklas inte ”i förtid”. De är i genomsnitt 43 år gamla, om Ringhals 2 återstartar i december efter dryga två års stopp, och Ringhals 1 körs som planerat.

Energimagasinet har gått igenom alla världens reaktorer som togs i drift 1979 eller tidigare. Förväntad livslängd är 33 år för alla reaktorer, och 37 år om man bara räknar större lättvattenreaktorer.

De svenska reaktorerna är betydligt äldre än det, visar Energimagasinets genomgång.

När reaktorer blir äldre drabbas de av en ökande mängd korrosion, vibrationer, termisk utmattning, försprödning från neutronstrålning med mera. I grova drag är det samma problematik som för en gammal bil. 

Hur länge det är meningsfullt att hålla igång en bil beror på hur gammal bilen är, hur många mil den gått, hur den har skötts och hur mycket delar som bytts ut – och inte minst vad som finns istället i form av bättre bilar eller till och med andra fordon.

När fyra äldre svenska reaktorer stängs 2013-2020 så anger ägarna ekonomiska skäl, men ett ekonomiskt skäl är nya säkerhetskrav efter Fukushima-katastrofen. Man kan alltså lika gärna säga att de stängs för att de inte klarar säkerhetskraven.

Det finns oftast ingen bestämd teknisk livslängd för reaktorer, annat än för de som har stängts på grund av olycka. Det finns heller ingen tydlig ekonomisk livslängd, eftersom ekonomin beror på allt från priset på uran och priset på el till politiskt ställda krav på hur avfallet ska hanteras.

Men även om orsakerna är svåra att slå fast så finns det statistiska metoder att räkna fram förväntad livslängd som median:

En reaktors livslängd kan lätt bestämmas om den redan är stängd. Då räknar man antalet år från första elproduktion till sista elproduktion. Det går att få fram ur IAEA:s databas PRIS. För ytterligare ett antal reaktorer finns ett slutdatum bestämt. De finns ofta att hämta hos kärnkraftsorganisationen world-nuclear.org. Men det är ett rörligt mål.

Det händer att ett planerat slutdatum skjuts upp. Det har skett i Storbritannien, Belgien och Ryssland. 

Det är ännu vanligare att en reaktor stängs med kort eller ingen förvarning. På Oskarshamn 2 pågick 2014-2015 ett stort moderniseringsprojekt som skulle förlänga livslängden till 60 år, till 2034. Men hösten 2015 bestämdes att den inte skulle återstarta alls, vilket betydde att livslängden plötsligt sänktes till 39 år.

Det finns ett särskilt stort frågetecken för Japan. Bara två reaktorer av tidigare 54 är nu i drift, mer än fem år efter katastrofen 2011. Här har antagits att äldre reaktorer som ännu inte ansökt om återstart inte heller kommer att återstarta.

I en del fall har reaktorer varit avställda lång tid. Browns Ferry-1 i USA var stängd i 1986-2006 vilket betyder 21 års mindre slitage och därmed lika många år lägre effektiv ålder. 

Text: Fredrik Lundberg

Fakta

Alla reaktorer som tog i drift 1968 eller tidigare är stängda. Men för senare årgångar är en del stängda, men för reaktorer som inte har ett bestämt slutdatum kan man bara gissa.  Då går det inte att räkna ut en genomsnittsålder, men om tillräckligt många är stängda kan man få fram en medianlivslängd, dvs den ålder där hälften är kvar och den andra hälften stängda.

För alla reaktorer som startats 1979 eller tidigare är medianlivslängden i världen 32,5 år.

Nu kan man tro att de allra äldsta reaktorerna höll kortare tid, men så är det inte. Världens första kärnkraftverk, Obninsk i nuvarande Ryssland startade 1954 gick sedan i 48 år, vilket fortfarande är rekord. Calder Hall-reaktorerna i England som startade 1956-59 och gick sedan i 44-47 år.

Däremot kan det invändas att äldre reaktortyper, en del av dem experimentella och de flesta mycket små med dagens mått, inte säger så mycket om livslängden för modernare reaktorer.

Om man rensar bort alla små och udda reaktortyper och bara ser till lättvattenreaktorer av de slag som nu finns i Sverige så är medianlivslängden i världen 37 år.

Det är svårt att se tydliga mönster i livslängd för olika reaktortyper, med undantag för det som kallas Fjärde generationens kärnkraft. Natriumkylda bridreaktorer har en medianlivslängd av endast 9,5 år och heliumkylda högtemperaturreaktorer 11 år.

Annars kan man se att det är väldigt varierande livslängd för både gas-grafitreaktorer och tungvattenreaktorer.

Men det ser ut att finnas en tredje faktor utom själva åren och slitaget som styr pensioneringsdatum, nämligen att en reaktortyp blir ”omodern”. Den första generationen av brittiska och franska gas-grafit-reaktorer är alla stängda. Den nyare typen av gas-grafitreaktorer i Storbritannien finns kvar, men slutade utvecklas på 1970-talet. Det finns fortfarande grafit-vattenreaktorer av samma typ som Tjernobyl, men den senaste togs i drift 1990. 

Tungvattenreaktorn håller på att dö ut, utom möjligen i Indien. Av lättvattenreaktorerna ser även kokarreaktorn ut att tyna bort då ingen sådan reaktor börjat byggas sedan millennieskiftet. Tryckvattenreaktorn ser nu ut att vara den enda överlevaren, och med tillverkare i Kina, Ryssland, Sydkorea, Japan och Frankrike.

Tendensen till renodling kan man också se i Sverige. Vi har nu fyra generationer kokarreaktorer och två generationer tryckvattenreaktorer, dvs 6 olika typer av10 reaktorer. Efter stängningarna fram till 2020 återstår 3 typer.

För en del reaktorer som använder tungt vatten eller grafit som moderator är det inte alltid meningsfullt att ens tala om livslängd, eftersom de är uppbyggda mer modulärt där man kan byta delar tills reaktorn är i princip ny.

För reaktorer med en trycktank, som alla de svenska, går det däremot inte att byta tank när den är slutkörd av neutronstrålning eller vibrationer. Men få, om ens någon, reaktor har stängts av det skälet.