Nordens viktigaste kraftvärmeprojekt

Fjärrvärme

Energimagasinet har under flera år uppdaterat sina läsare om kraftvärmeläget i Sverige. Nu saktar den svenska utbyggnadsboomen in. Projekt fördröjs eller minskas av den dåliga elmarknaden.

I våra grannländer Danmark och Finland är aktiviteten fortsatt mycket hög och satsningarna i Köpenhamn är spektakulära. Tre stora projekt skall göra Köpenhamn koldioxidneutralt.

Amager Backe heter en helt ny avfallseldad anläggning som uppförs i ett centralt läge av Köpenhamns energibolag Hofor. Den blir när den blir klar 2017 mycket driftflexibel och kan varieras mellan renodlad värmeproduktion på 240 MW och maximal elproduktion, som är 155 MW värme och 57 MW el.Amager Backe är centralt placerad i Köpenhamn och energibolaget Hofor satsar på snygg arkitektur.  Montage: BIG Bjarke Ingels Group. 

– I stället för att se förbränningsanläggningen som ett isolerat objekt så har vi mobiliserat arkitekturen för att öka sambandet mellan byggnaden och staden. Vi har skapat en attraktion genom att integera en skidbacke från taket med vita, gröna och svarta pister och med bekväm hiss upp till toppen, berättar arkitektfirman BIG Bjarke Ingels Group.

Det andra projektet uppförs i Amagerverket. Där investerar nu Hofor 5 miljarder danska kronor i ett nytt 500 MW kraftvärmeblock med en cirkulerande fluidicerad bädd (CFB) och en ny turbin (150 MW el), Projektet är döpt till Bio4. 1,2 miljoner ton träflis per år skall årligen levereras av omkring 350 båtar. Pannan byggs av finska Valmet. Anläggningen utrustas också med rökgaskondensering. Bio 4 blir klart 2019. 

Gottlieb Paludan arkitekter vann i hård konkurrens tävlingen om utformningen av anläggningen. Fasaden görs av trädstammar vilka innanför rymmer promenadstråk där besökaren såväl kan beskåda pannan i drift samt bli bedårad av en hänförande utsikt över Köpenhamn. 

I det tredje Köpenhamnsprojektet bygger Dong Energy om block 1, från kol till pellets, i Danmarks största energianläggning, Avedøre verket. När ombyggnaden blir klar hösten 2016 kommer man förbruka 1,2 miljoner ton pellets per år. Block 2 använder sedan länge pellets av trä och halm. 

– När ombyggnaden blir klar kan vi värmeförsörja 215 000 hushåll i Stor-Köpenhemn med biobränslebaserad värme och helt lämna kol och gas, säger Tomas Dahlsgaard, executive vice president.

Den stora danska omställningen från kol tar inte slut med detta: 

I Århus, bygger Dong Energy om Studstrup verkets 389 MW stora block 3 från kol till pellets. I juli färdigställdes den stora silon som rymmer 65 000 ton. Årligen skall drygt 600 000 ton pellets eldas. I Skaerbaek längre söderut investeras 1,8 miljarder danska kronor i ett nytt fliseldad kraftvärmeverk utrustat med två pannor i staden Fredericia. I Helsingør kommer kraftvärmeverket att ersätta naturgasen med en ny biobränsleeldad ångpanna som kopplas ihop med befintlig turbin. 60 MW värme och 16 MW el kommer att produceras från den nya pannan i slutat av 2018.

Finland: I Finlands södra delar pågår omställningen från kol till biobränsle. Finland är sedan länge ett stort bio-
energiland men i dess södra tätbefolkade delar är kol och gas fortsatt starka. 

Helsingfors energibolag Helen Oy driver flera projekt. Finlands största pelletspanna med bränsleeffekten 100 MW ska byggas på Sundholmen. Där kommer 40 000 ton träpellets att förbrukas. Anläggningen levereras av Valmet och kommer stå färdig 2018 och investeringen ligger på cirka 200 miljoner kronor. 

Helen Oy har också inlett samförbränning av träpellets och kol i de två stora koleldade kraftvärmeverken på Sundholmen och Hanaholmen. Totalt kommer i ett första skede 100 000 ton pellets användas per år. Man har också i två omgångar med positivt resultat testat samförbränning med torrefierade pellets som tillhandahållits av Holländska Blackwood Technology B.V. o. 

– Torrefierad pellets har en viktig uppgift i Helen förändring från kol till biobränsle, säger Jussi Kukkonen, utvecklingschef på Helen. 

Också utanför Helsingfors pågår utbyggnad. I Nådendal utanför Åbo investerar Fortum 260 miljoner Euro ett nytt kraftvärmeverk för skogsbränsle på 142 MW el och 244 MW värme samt 50 MW ånga. Det skall bli klart 2017. Valmet levererar pannan och Siemens turbinen. 

Lahti Energia har erhållit finansiering från EIB European Investment Bank för ett kraftverk på 150 MW värme och 50 MW el. Inledningsvis bygger man bara för värme. Det skall vara färdig 2019.

I Nokia bygger kommunen och SCA i ett samarbete ett kraftvärmeverk på 83 MW panneffekt, investeringen är 45 miljoner Euro. Projektet skall kraftigt minska naturgasanvändningen. 

Sverige: Sveriges kraftvärme boom har saktat in. Sveriges mångåriga tillväxt i kraftvärmeinvesteringar har nu mattats. Värmebehovet fortsätter stiga genom befolkningsökningen och gamla anläggningar måste tillslut ersättas, så nya projekt år på väg.

I Sveg har Härjeån beslutat bygga kraftvärmeverk vid pelletsfabriken HMAB. Företaget ingår i finska Kätternögrupen som också äger världens största biobränsleeldade kraftvärmeverk Alholmen, i finska Uleaåborg. Renewa kommer leverera pannan. 

– Investeringen på cirka 350 miljoner kronor är väldigt viktig för oss och den stärker också vår konkurrenskraft som pelletsproducent, när vi får en mer kostnadseffektiv torkningsprocess. Samtidigt ger elproduktionen bolaget ytterligare intäkter, säger Anders Wiklund, vd för Härjeåns Energi AB.

I Borås har anbuden för pannan till energi och miljökombinatet i Sobacken nyss inkommit. Panneffekten blir 120 MW. Till det kommer en rökgaskondensering på 32 MW. Markarbeten har inletts och de flesta övriga entreprenaderna är upphandlade. Projektet presenteras i en separat artikel.

I Skövde bygger energibolaget ett nytt kraftvärmeverk, Block 4 som skall stå färdigt hösten 2016. Det är en investering på 376 miljoner kronor. Bränslet blir i första hand skogsflis.

Eon och Ragnsells samarbetar sedan 2013 i Högbytorp, i Upplands Bro kommun, väster om Stockholm där Ragnsells driver en avfallsanlägning. I juni 2016 tecknade parterna en avsiktsförklaring om ett utökat samarbete. 

– Eon projekterar nu en kraftvärmeanläggning och tar också in offerter för ett planerat investeringsbeslut under första kvartalet 2017. 

Stefan Håkansson, vd på Eon värme berättar:

– Panneffekten bedöms bli 90 MW men kraft delen kan på grund av den rådande elmarknaden komma att bli liten och till och med utebli.

– Bränslefönstret är brett, anläggningen placeras ju bredvid en avfallssorteringsanlägning, med hög ambition för materialåtervinning. 

– Det gemensamma energi och miljöprojektet är ett projekt på 2,5 miljarder kronor inklusive transmissionsledningar. 

I Täby norr om Stockholm har Eons planerade kraftvärmeverket i Hagby lagts på is. Istället har företaget en ny värmeanläggning i intilliggande Arninge snart färdig. 

Mälarenergi i Västerås som 2014 färdigställde ett 2,8 miljarders projekt för samförbränningen i block 6 går nu vidare med Block 7, en ny biobränsleeldad panna med en termisk effekt på 150 MW, som beräknas bli färdigt kring 2020. 

– Block 7 ska i första hand eldas returträ och vi gör nu förstudier, säger Magnus Hemmingsson, vd på Mälarenergi.

I Uppsala har Vattenfall ännu inte fattat slutligt investeringsbeslut för att ersätta det 40 år gamla torv- och träpulvereldade kraftvärmeverket. Nu siktar man mot 2020. Företaget räknar med ett investeringsbeslut 2017. Planen är ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk på 90 MW värme och 50 MW el. 

I Eskilstuna har planerna på ett nytt kraftvärmeverk i ett nytt läge i Kjula skjutits på framtiden. Istället renoverar man under sommaren 2016 en äldre värmecentral. Parallellt drivs det intilliggande befintliga kraftvärmeverket vidare. 

I maj 2016 invigde Linköping den nya avfallseldade Lejonpannan, samlokaliserad med tidigare avfallspannor på Gärstad. Investeringen blev 1,15 miljarder och pannan har en bränsleeffekt på 85 MW. I centrum finns fortfarande kraftvärmeverket kvar. Där har träflis (grot) ersatt kol men planen är att ersätta de gamla pannorna med en ny anläggning. 

Nu i sommar driftstartades Nybros nya kraftvärmeverk. Med en investering på knappt en halv miljard (480 miljoner kronor) fick man en ny avfallseldad kraftvärmeanläggning. 

I Stockholm invigde Fortum sitt nya kraftvärmeverk 8 i Värtan i juni 2016. Nästan 200 000 stockholmshushåll får nu fjärrvärme härifrån. Anläggningen eldar färskt biobränsle som tas in med båt och tåg. 

Fortum i Stockholm har flera stora projekt i vänteläge. Det gäller bland annat en eventuell nedläggning av pelletseldningen i Hässelby till förmån för en ny anläggning i Lövsta. I Högdalen finns också sedan länge planer på en ny panna. Fortum levererar också fjärrvärme till Norrenergi som därmed avvaktar med en ny produktionsanläggning som komplement till den befintliga träpulver anläggningen i Solna. 

Även skogsindustrin fortsätter investera i bioenergi. Rottneros i Värmland installerar nu en ny bioenergipanna för 98 mijoner kronor som en del i 400 miljoners investeringsprogram. Pannan skall tas i drift 2017.

– Den nya pannan kommer stå klar nästa sommar och efter intrimning kommer en mindre, äldre pannan tas ur drift, säger Olle Dahlin VD på Rottneros bruk.

SödraCell i Värö är nu i slutfasen för sitt utbyggnadsprogram som inkluderar en ny sodapanna och en ny turbin som levereras av Skoda Dosan. Energileveranserna har ökat i betydelse för bruket och man levererar sedan länge fjärrvärme till Varberg och en ledning till Kungsbacka utreds. 

SCA Östrand i Härnösand expanderar kraftigt med en 7,8 miljarders investering. Kapaciteten på fabriken kommer att fördubblas. När det är klart 2018 kommer också såväl el- som fjärrvärmelevaranser att öka kraftigt.

Text: Lennart Ljungblom