Vindkraft | 12 sep 2017

Färre konflikter mellan vindkraft och försvar

Denna artikel är från nedlagda tidningen Energimagasinet.

Färre konflikter mellan vindkraft och försvar

Svenska försvaret och vindkraftsindustrin är en följetong av konflikter. Senaste var det Hanöbukten i Blekinge skärgård. Men statistik visar att Försvaret allt mer sällan har synpunkter på nya vindkraftverk.

Planerna på en jättelik vindkraftpark med 700 vindkraftverk i Hanöbukten gick upp i rök slutet av förra året. Då sa regeringen nej, av hänsyn till försvaret.

Vi har också större erfarenhet av vindkraft och fler handläggare.

Området i Hanöbukten betecknas av regeringen som ett av de mest strategiskt viktiga försvarsområdena i Sverige. Mark- och miljödomstolen i Växjö gav klartecken för projektet 2013, men Försvarsmakten gav sig inte. Försvaret pekade på att det skulle bli problem för flyg, radarövervakning, skjutövningar och spaningstrafik både över och under havsytan.

– Vi har varit tydliga med att det är olämpligt att bygga vindkraft i området, säger Camilla Bramer, planarkitekt och delprocessledare för fysisk planering hos Försvarsmakten.

– Vi yttrade oss 2009. Efter det yttrade vi oss såväl 2010, 2011 och 2012 och därefter till regeringskansliet från 2013 och framåt.

Bakom ansökan att bygga vindkraft i Hanöbukten låg Blekinge Offshore, som ägs av Eolus Vind, Vindin och Vingkraft.

På ett 200 kvadratkilometer stort område ville företaget bygga uppemot 700 turbiner. Det skulle kunna ge lika mycket el som en större kärnkraftreaktor och täcka fem procent av Sveriges årliga elförbrukning.

I åtta år hade Anders Nilsson, vd för Blekinge Offshore, arbetat på heltid med vindkraftsprojektet.

– Det är en stor besvikelse att Miljöpartiet inte lyckas få igenom en enda nyans av grått i detta beslut. Vi förväntade oss en kompromiss och att vi skulle få delar av parken, sa Anders Nilsson i en kommentar till SVT efter beslutet.

Hanöbukten är bara ett exempel på hur Försvarets intressen krockat med vindkraftsindustrin. Och när krocken uppstått har det varit vindkraften som fått ge med sig.

Förutom flyg, radarövervakning, skjutövningar och spaningstrafik har försvaret hävdat att vindkraften riskerar att störa olika tekniska system, som till exempel det militära telenät FTN-nätet.

Men samtidigt som Försvarsmakten sagt nej till vissa projekt har det totala antalet projekt som försvaret haft synpunkter på minskat kontinuerligt sedan utbyggnaden av vindkraft kom i gång på allvar runt 2010, visar Försvarsmakten egen statistik.

2009 granskade Försvarsmakten över 7000 vindkraftverk och hade synpunkter på placeringen av cirka 1800. Förra året var motsvarande siffror. 1343 och 33.

En förklaring till det är att utbyggnaden av vindkraft stagnerat på grund av det låga elpriset (och därmed låga värdet på elcertifikat). 2010 införde försvaret också stoppområden för vindkraftverk runt olika militära installationer. Det gav tydliga signaler om var det inte lämpade sig att bygga vindkraft.

–  Vi har också större erfarenhet av vindkraft och fler handläggare, säger Camilla Bramer.

Men det betyder inte att konflikterna helt upphört. Förutom exemplet med Hanöbukten finns just nu ett projekt i Västra Götaland där en ägare kan tvingas att montera ner ett redan monterat vindkraftverk på grund av att ett tidigare godkännande från försvaret blivit ett nej. Ägaren vill inte kommentera tvisten, som är inne i ett slutskede.

Roslagskraft är en ekonomisk förening med bas i området Väddö-Björkö-Arholma utanför Norrtälje. Föreningen har sedan 2011 planerat för att etablera ett vindkraftverk med delägande av medlemmar.

Roslagskraft fick ett preliminärt positivt besked om etablering på en viss plats i Tomta 2012. Föreningen fick EU-bidrag via ett så kallat Leader-projekt och startade vindmätningar och andra förberedelser som enligt Roslagskraft motsvarade ett värde på flera miljoner kronor.

– Under tiden ändrade försvaret sin inställning och sa nej till vår ansökan våren 2017, säger föreningens ordförande Claes Örtendahl, före detta statssekreterare.

Camilla Bramer:

– Det har skett i ett fåtal fall att ett positivt besked i tidigt skede sedan blivit ett nej från vår sida. Då har det gått långt tid sedan förfrågningen gjordes och vår verksamhet och situationen i omvärlden har under tiden förändrats.

Situationen i omvärlden handlar främst om att det säkerhetspolitiska läget förändrats runt Östersjön. Ryssland ses i dag som ett reellt hot Sveriges säkerhet. Regering och riksdag lägger större fokus vid försvaret.

Det var också huvudanledningen till att försvaret ändrade sig på Väddö.

– Och det kunde vi inte argumentera mot. Vi är bakbundna av hemlighetsmakeriet, säger Claes Örtendahl.

Även området i Hanöbukten betecknas till exempel av regeringen som ett av de mest strategiskt viktiga försvarsområdena i Sverige. Miljöminister Karolina Skog (MP) hänvisade också till att Sveriges försvarsambitioner ska öka när hon sade nej till projektet.

– Just etableringen av vindkraft till havs är komplex. Det är så många system som påverkas i vår gränsbevakning, säger Camilla Bramer.

– De områden som projektörerna tycker det är intressanta är ofta även viktiga för oss.

Claes Örtendahl och medlemmarna i Roslagskraft försöker nu bygga vindkraft på annan plats i närområdet. Men det är oklart om en ny etablering kan bli av. Det hänger på om föreningen kan få ett nytt EU-bidrag. Och risken att försvaret säger nej igen finns naturligtvis där.

– Staten intar en dubbel position i detta: först är den positiv till vindkraft, samtidigt som den låter en annan aktör inom den statliga sektorn ändra mening i sista ögonblicket och ger den aktören tolkningsföreträde, säger Claes Örtendahl.

Jonas Hållén

Fakta

Försvarsmakten analyserar inkomna vindkraftsremisser utifrån flera parametrar. Utifrån det geografiska läget och höjden på de föreslagna verken bedömer försvaret om vindkraftverken kan medföra skada på riksintressen för totalförsvarets militära del.

De riksintressen som i störst utsträckning kan påverkas av vindkraftverk är flygplatser, tekniska system med tillhörande anläggningar (exempelvis sjöövervakningssystem, FTN osv) samt sjöövningsområden till havs.

– Det är enklare för oss att genomföra analyser på enskilda positioner, det vill säga när specifika koordinater angetts. Litet svårare och mer generella svar eller bedömningar blir det när vi får stora områden att analysera, säger Camilla Bramer.

Antalet vindkraftverk som Försvarsmakten har yttrat sig om har stadigt minskat under 2010-talet. Det har också de fall där Försvarsmakten har  sagt nej till vindkraft. Försvarsmakten själva säger att man i dag lämnar erinran i cirka 5 procent av fallen.

Siffrorna nedan är cirka-siffror.

2009

Totalt antal analyserade vindkraftverk med enskilda positioner: 7151 stycken. Erinran i cirka 1800 av fallen. 

2010

Totalt antal analyserade vindkraftverk med enskilda positioner: 4863 stycken. Erinran i cirka 1600 av fallen.

2011

Saknas statistik 

2012

Totalt antal analyserade vindkraftverk med enskilda positioner: 6148 stycken. Erinran i över 750 fall.

2013

Totalt antal analyserade vindkraftverk med enskilda positioner: 3484 stycken. Erinran i över 408 fall.

2014

Totalt antal analyserade vindkraftverk med enskilda positioner: 2856 stycken. Erinran i över 159 fall.

2015

Totalt antal analyserade vindkraftverk med enskilda positioner: 1951 stycken. Erinran i över 88 fall.

2016

Totalt antal analyserade vindkraftverk med enskilda positioner: 1343 stycken. Erinran i över 33 fall.

Källa: Försvarsmakten.

 

Publicerad 12 september 2017

På nytt jobb

Anna Cornander har utsetts till produktchef för hållbar fjärrvärme hos Eon, Malmö. Hon kommer från Rise.
Ann Wingård har utsetts till försäljningschef på Indoor Energy, Solna. Hon kommer från Coromatic.
Christopher Peralta har anställts som energicontroller hos Enstar AB, Stockholm. Han kommer från annan bransch. Abiel Tesfamhret har anställts som energikontroller. Han kommer från Knivsta kommunfastigheter och bostäder.
Daniel Serell har utnämnts till vd för Sandbäckens rör i Kalmar AB där han tidigare var projektledare.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.