Energilagring utan gränser
Energilagringsprojekt för framför allt värme och kyla visades upp på konferensen Energiutblick. Arlandaakvifären och Vällingby Centrum är två exempel på intressanta installationer.
Att använda energilager för att på så sätt flytta energi i rum och tid var temat för ett av seminarierna på Energiutblick, ”Effektiva energilager”, som lockade en stor grupp åhörare.
Lagringsteknikernas enda begränsning är egentligen fantasin, vilket visades på flera föredrag.
Ett av de mest omtalade och det största akvifärsystem som finns är det som anlagts vid Arlanda flygplats mellan Stockholm och Uppsala. Eva Ahlman, Swedavia, gav en inblick i systemets uppbyggnad och visade hur man med 11 borrade brunnar (fem på den kalla och sex på den varma sidan) i en akvifär kan ersätta 95 procent av kylbehovet och en mycket stor del av värmebehovet för flygplatsen.
Ett annat exempel är den stora bergvärmeanläggningen som värmer och kyler Vällingby City utanför Stockholm, berättade Sofia Stensson, SP. Anläggningen anlades i samband med en renovering av Vällingby Centrum. Den sammanlagda borrlängden är 27 kilometer, fördelat på 132 borrhål. Systemet är dimensionerat för kylbehovet fyra MW, när behovet överskrider det har man kylmaskiner för spetskyla.
Energilagring behöver inte vara stationär, vilket Viktoria Martin från KTH visade. Hon konstaterade att spillvärme från exempelvis industrin uppgår till flera terrawattimmar per år. Detta överskott har ju inte använts för att det produceras vid fel tid (då det inte behövs), vid fel temperatur (för låg) eller i fel rum (för långt från användaren). Därför kan så kallad termisk energilagring vara ett av svaren för att få till ökat utnyttjande av denna annars förspillda energiresurs. Det finns flera tekniker för att ta tillvara denna energi, sensibel lagring, latent lagring och termiska reaktioner. Transporten av denna energi sker inte medelst rör utan med tåg eller lastbil. I ett projekt har man undersökt möjligheterna att utnyttja Eskilstuna Energi och Miljö för att producera värme, som sedan transporteras cirka två mil till den lilla orten Ärla. Med transport av värme från kraftvärmeverk ökar värmeunderlaget för
Elproduktion, däremot måste lagringsmaterial för transport utvecklas.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 4/2011 sid 64-65
