”Energikartläggningar är alltid lönsamma”

I trettio år har Peter Karlsson hållit ögonen på energi­användningen i industriföretag. Samtidigt har energianvändningen minskat i industrin. Så då kanske det inte finns så mycket kvar att göra? Jodå, för på något sätt verkar det alltid gå att finna effektiviseringar på runt tjugo procent.

Just nu är det högkonjunktur för specialister på energieffektivisering. Åtminstone att döma av alla telefonsamtal till Peter Karlsson och Industriell Laststyrning, ett konsultföretag med ett halvdussin anställda.

Dels är det många stora företag som måste uppfylla kraven enligt lagen om energikartläggning i stora företag (EKL), dels får allt fler små och medelstora företag upp ögonen för att de kan få ett 50-procentigt bidrag från Energimyndigheten för att göra energikartläggningar.

EKL är sprunget ur EU:s energieffektiviseringsdirektiv från 2012 med målet om en 20-procentig minskning av energianvändningen till 2020.

Med trettio år i branschen kan Peter Karlsson konstatera att det nästan alltid finns en potential att effektivisera med 20 procent. Ibland mer, ibland mindre.

Började på Saab

Peter Karlsson började sin bana på Saabs verkstadsgolv i Linköping. Sedan han vidareutbildade sig och började arbeta som forskningsingenjör på avdelningen för energisystem vid Linköpings universitet, är det industrins energianvändning han har haft i fokus. Konsultföretaget Industriell Laststyrning, som han driver tillsammans med sin hustru Eva, hade från början en inriktning på att hjälpa stora industriella elförbrukare att styra effektuttaget för att hålla nere kostnaderna för effekten. Men sedan länge är det energianvändningen som är i fokus, såväl när det gäller elenergi som andra energiformer. Och visst har industrin minskat sin energianvändning under dessa år.

– Det är en fråga om att göra företagen medvetna om det slöseri som pågår, säger Peter Karlsson.

En energikartläggning enligt EKL har två huvudmoment. Dels själva analysen av hur mycket energi som används, och till vad. Dels förslag på hur energianvändningen ska kunna göras mer effektiv.

– Vi prissätter alltid förslagen genom att ange pay-off-tid, men vi gör också livscykelanalyser. Dessutom redovisar vi alltid hur vi har räknat, säger Peter Karlsson.

Vilka åtgärder som sedan genomförs är upp till företagets ledningsgrupp att bestämma.

– Somliga företag har som policy att kräva fem års pay-off-tid, medan andra nöjer sig med bara ett år. Sedan finns det företag som väljer att luta sig mot sin miljö­policy när de tar ställning till förslag, säger Peter Karlsson.

Fossilbränslefri gruva

Som exempel nämner han Lundin Minings Zinkgruvan i Askersund, som har som mål att bli fossilbränslefri och därför valde att investera i en biobränslepanna.

Nibe, värmepumpsföretaget, är ett annat företag som Peter Karlsson lyfter fram som föredöme vad gäller att uthålligt energieffektivisera den egna verksamheten utifrån en uttalad policy snarare än kortsiktiga investeringsbeslut.

För närvarande ser Peter Karlsson med oro på energiprisutvecklingen. Elpriset har fallit så lågt att somliga företag ersätter fjärrvärme eller biobränsle­pannor med elpannor. En sådan prisbild stödjer inte effektiv energianvändning.

Första steget i en industrikartläggning är att undersöka byggnaderna. Ofta är tak på industribyggnader illa isolerade och portar läcker värme.

Värmekamror fantastiskt redskap

Peter Karlsson menar att värmekameror är ett fantastiskt redskap både för att hitta värmeläckor och för att presentera dem på ett slagkraftigt sätt.

Hur värms byggnaderna upp? Direktverkande el är alls inte ovanligt. Och hur kyls de? Om värmesystemet har sitt eget styrsystem och kylmaskineriet sitt fristående system så kan värme och kyla vara igång samtidigt, och ju mer det kyls, desto mer kommer värmesystemet att värma lokalen. I många fall har man då dragit slutsatsen att det behövs ännu ett kylmaskineri för att klara inomhusklimatet, när det egentligen är en smartare styrning som behövs.

– Samtidig kylning och uppvärmning är vanligare än man skulle vilja tro, säger Peter Karlsson.

Ventilationen av byggnaderna drar ofta mycket energi. Återvinns värmen ur frånluften på ett effektivt sätt? Ofta kan mycket energi sparas genom att stänga av ventilationen när verksamheten ligger nere, på nätter, helger och semestrar.

Det är viktigt att kunna mäta energianvändningen, och möjligheterna är goda att göra billiga mätningar av elförbrukning med hjälp av strömloggar som installeras temporärt utan något ingrepp i de permanenta installationerna. Värme­energi är svårare att mäta lokalt, men ofta ger övergripande mätvärden god information om de kan ställas i relation till byggnadsareor eller andra referenser.

Byt ut tryckluften

Andra stora energibesparingar i industriföretag kan vara att byta pumpar till moderna behovsstyrda pumpar, och att byta tryckluftssystem mot elektriska komponenter för att åstadkomma rörelser. Tryckluftssystem uppskattas stå för så mycket som 10 procent av svensk industris elenergianvändning.

– Det är ofta svårt att få gehör för förändringar i själva produktionssystemet. Man ändrar inte gärna i en väl fungerande maskinuppställning. Men förhoppningsvis kan vi lämna förslag som kan komma till användning inför nästa generations maskiner, säger Peter Karlsson.

Peter Karlsson poängterar gärna hur viktigt det är att alltid göra muntliga presentationer av en kartläggning. Det gäller också att koncentrera och gradera föreslagna åtgärder så att man inte drunknar i detaljer. Det är först om man kan få igång en dialog med de ansvariga på företaget, som det kan bli resultat.

– Vi är ju inte intresserade av att bara leverera en hyllvärmare, säger Peter Karlsson. 

Text: Jan Lothigius Foto: KGZ Fougstedt