Energijägare planade ut badkarskurvan

Det en till största delen genom gnet och att inte ge med sig när brukare kommer med krav på mer värme, som en fastighetsägare kan klara att hålla energianvändningen nere. Det konstaterar Johnny Niskanen, teknikchef på landstingets fastighetsförvaltning.

År 1986 gjorde Sörmlands läns landsting en investering i datoriserad driftövervakning på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Investeringen i den nya tekniken fick till omedelbar följd att värmeanvändningen minskade från 135 till 80 kWh/kvm, år och systemet såg ut att fungera perfekt. Efter några år ökade dock användningen, och cirka tio år senare var man uppe i över 105 kWh/kvm/år.
– När energianvändningen ökade igen började vi ställa oss frågan varför gick den uppåt? Vi undersökte de tekniska systemen – bland annat kollade vi om styrventiler börjat kärva och annat – men fann inga svar, berättar Johnny Niskanen, teknikchef på landstingets fastighetsförvaltning.

Istället för ett mekaniskt fel visade sig ökningen i energianvändningen ligga i det faktum att börvärdena ändrats.
– Om man utgår från att det rent statistiskt finns en minoritet som inte gillar de innetemperaturer vi sätter, så kommer några av dessa att klaga. När dessa klagomål nådde våra drifttekniker gick de in och ändrade börvärdena för att tillfredställa de klagande. Driftorganisationen höll helt enkelt inte emot när folk kom och klagade.

Energijägare
Lärdomen från Katrineholm var bland annat att hela tiden aktivt jaga de verksamheter som drar mycket energi. Till sin hjälp fick man idén om energijägare som framgångsrikt tillämpats i Dalarnas landsting och som tagits fram av konsulten Sören Björnbom.
– Det handlar dels om att utse speciella energijägare som har som enda uppgift att jaga energislöseri och lyfta fram goda exempel internt. Det driftbolag vi anlitar i dag – som också är landstingsägt – har i avtalet vissa energisparmål som ska uppfyllas. Dessutom ska LCC-beräkningar göras på samtliga ingående delar vid reparationer, byten och entreprenader, säger Johnny Niskanen.

För att förenkla för entreprenörer och konsulter vid val av fläktar, pumpar och belysning använder man den LCC-beräkningsmodell som Beställargruppen Lokaler (Belok) tagit fram och som finns att tillgå på www.belok.se.

Det handlar inte bara om att gneta ute i anläggningarna utan även om att följa upp med tabeller och diagram.
– Varje månad har vi tillsammans med driftentreprenören ledningsgruppsmöte för att gå igenom den rapport i vilken de redovisar energiläget för våra anläggningar. Där har vi tillgång till månadsstatistik fem år tillbaka. Avvikelser måste redovisas och även vad som orsakade avvikelsen. Det kan vara alltifrån att en fjärrvärmeventil gått sönder till att någon glömt att stänga av vattnet, vilket har hänt.
Sedan starten 1996 har värmebehovet minskat med 30 procent.

Ökad elanvändning
I den statistik som redovisas har man i elanvändningen både fastighetsel och förbrukningsel (för datorer i princip i varje rum och medicinskteknisk utrustning).

Just den sistnämnda elanvändningen är en post som Niskanen sett stiga de senaste årtiondena, även om en diskussion med enskilda kliniker kan ställa sig känslig.
– Det är svårt att gå till radiologen och be dem stänga av MR-kameran och dess kylning, det fungerar liksom inte. Däremot har vi börjat uppmärksamma de anställda på vikten av att spara el, bland annat genom att vi i matsalar och liknande informerar om den aktuella elåtgången.

Det finns fortfarande en möjlighet att spara energi, även om man i vissa lokaler nått en nivå där de enklare sparåtgärderna redan är gjorda. Där måste det till större investeringar för att nå ännu lägre siffror, enligt Johnny Niskanen.
– I sådant här arbete pratar man egentligen om långa cykler, där man inte får svar direkt. I vårt fall har vi sedan 1996 minskat den genomsnittliga innetemperaturen med två grader vilket ju har lett till ett generellt bättre inneklimat.
– En effekt vi inte kunde förutse var det faktum att de som utsågs till energijägare sporrades att dels tävla med varandra, dels sig själva för att hitta de smartaste energisparåtgärderna.

Förebilderna när det gäller hur långt man kan minska energianvändningen finns i grannlandstingen.
– Målet för oss måste vara att nå ner till Dalarnas nivå när det gäller värmeanvändning och för elanvändning är det Västmanlands landsting som är föredömet. Vi har i stora drag samma typ av byggnader och byggnadsår som de har.

Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 12/2010 sid 32