Värmer egen härd

Annons

Största superdatorn i världen drar 20 megawatts effekt. Spillvärmen skänks ofta bort till kråkorna, men det finns alternativ. På KTH i Stockholm används värmen från en annan superdator till att värma högskolans egna lokaler.

- Det är inte alls säkert att det listigaste sättet är att göra som Facebook och förlägga serverhallen utanför Luleå. Kanske är det bättre att bygga serverhallarna i staden, så att man kan ta tillvara spillvärmen, säger Gert Svensson, biträdande föreståndare på KTH:s parallelldatorcentrum, PDC. Han fick idén till projektet när superdatorn Lindgren skulle förnyas för några år sedan. Effekten skulle öka med 500 kilowatt, från 800 till 1300 kW, och därmed även elnotan. I samarbete med hyresvärden Akademiska hus bestämde sig därför KTH för att hitta en lokal lösning för att spara energi.

Ingar värmepumpar
Numera samlas varmluften från Lindgren upp och skickas genom industriella luft-vattenvärmeväxlare. Det 35-gradiga vattnet som kommer ut skickas sedan till en befintlig fjärrkyleledning under KTH:s campus. Inga värmepumpar behövs. Spillvärmen går först till ett av kemihusen där värmen avges. På returledningen kommer kallvatten som bland annat används för processkylning i kemiinstitutionens verksamhet.
- Det här är ett stort område för datorbranschen att ta tag i. Vi får visserligen hela tiden mer och mer datorkraft för mindre pengar och mindre energi, men behoven ökar också, säger Gert Svensson.
- Den största superdatorn i världen drar 20 megawatt – det är som ett litet kraftverk. Inte så många återvinner energin, utan det mesta blir spillvärme.

Stor besparing
KTH som hittills satsat flera miljoner kronor i återvinningssystemet hoppas att det ska löna sig på sikt. Tidigare köpte högskolan all fjärrkyla och -värme från ett stort energibolag, men de kostnaderna kommer nu att minska. Besparingen blir nästan 700 000 kronor per år. Redan nästa år kan det dessutom tillkomma fler datorer, som avger mer spillvärme, och fler hus i systemet.
Totalt avger parallelldatorcentrum 11,4 GWh värmeenergi per år. Det räcker i teorin till att värma mellan 50 000 och 100 000 kvadratmeter, enligt Gert Svenssons beräkningar. I alla fall om husen kräver mellan 100 och 200 kWh per kvadratmeter och år. I praktiken går det dock bara att använda cirka 30 procent av värmen, alltså upp till 30 000 kvadratmeter. Detta eftersom värmebehovet är begränsat till en kortare period varje år. Ju fler byggnader som ansluts till systemet, desto mer av värmen går att använda.

Marie Granmar, Energi & Miljö 11/12 sidan 42

Annons