Värmepumpar är ingen effektbov

Annons

Den ökade användningen av värmepumpar har inte inneburit någon ökad belastning av elnätet. Det konstateras i en Elforskrapport om förra vinterns elanvändning.

Under de kallaste perioderna använder villaägarna i hög grad kompletterande värmekällor och accepterar en lägre innetemperatur för att kompensera att värmesystemet inte räcker till. Det är en av slutsatserna i Elforskrapporten ”Framtagande av effektprofiler samt uppbyggnad av databas över elanvändningen vid kall väderlek”, som Energi & Miljö tagit del av.
Undersökningen, som utförts av Sweco, riktade sig till nästan 5 000 hushåll spridda över hela Sverige, och handlade om elanvändningen vintern 2009-2010. I enkäten ställdes en rad frågor, bland annat om uppvärmningssystem. Drygt 1 300 hushåll, 27 procent, svarade. De mätserier som hämtats in visar ingen ökning av effektuttaget under de kallaste dagarna, vilket man hade förväntat sig. Istället ökar effektuttaget gradvis i takt med att temperaturen sjunker, för att sedan plana ut vid cirka minus 15 grader C.
- Vi tror att det kan bero på att man antingen accepterar en lägre inomhustemperatur när det är väldigt kallt ute, eller på att man har någon form av kompletterande uppvärmning, säger Pär Lydén, Sweco.

Syftet med projektet var bland annat att ta reda på om exempelvis elspetsade värmepumpar skapar ett eller flera ”kliv” i förbrukningen när vissa temperaturer passerats. Man var också intresserad av att se om det i så fall gäller någon viss typ av värmepump (luftvärme), hur hushållens elförbrukning ser ut vid låga temperaturer och om ett mättnadsläge uppnås vid någon temperatur.
Dessutom tillfrågades hushållen om sin inställning till att styra elanvändningen efter effektbehovet, till exempel genom att tidsstyra hushållsmaskiner. Undesökningen visar att 28 procent av hushållen skulle variera sin elanvändning om de tjänade på det. Ett varierande elpris skulle alltså kunna leda till kapade effekttoppar.

Flest bor i villa
Enkäten gick ut till hushåll över hela landet, men det visade sig svårt att få in bra data för timmedeleffekterna i norra Sverige. Av de totalt 1 300 hushåll som svarade bor drygt 1 000 i villa eller radhus och resten i lägenhet. Dominerande uppvärmningssystem var värmepumpar med knappt 35 procent och fjärrvärme med 27,2 procent av hushållen. Detta pekar på att underlaget inte är helt representativt, fjärrvärmeandelen är större än vad den borde vara. Däremot stämmer andelen värmepumpar överens med Energimyndighetens energistatistik för småhus.

Vill ha varmare
Intressant är att relativt många, nära 35 procent, ansåg att inomhustemperaturen var för låg. Fördelat mellan de olika uppvärmningsformerna visar det sig att luft-/luftvärmepumpägarna frös mest (över 40 procent var missnöjda) medan bara vart femte hushåll med ved, pellets eller fjärrvärme tyckte att det var för kallt inne. Trots att man tyckte det var för kallt gjorde de flesta inget åt saken. De eventuella åtgärder som gjorts var att använda kupévärmare, värma med ugn eller spis, och i något fall ge sig ut och skotta snö.
Ungefär hälften av de svarande uppger att de inte har något att komplettera sitt ordinarie uppvärmningskälla med. För dem som har möjlighet är ved det vanligaste komplementet, följt av el och olja. Det visar sig också att det är de som har direktel som tidigast väljer att komplettera med ytterligare värme när det blir kallare, följt av hushåll som har luft-/luftvärmepumpar.

Inga trappstegseffekter
I rapporten anger man att några så kallade trappstegseffekter – alltså höjningar av effektbehovet vid vissa temperaturer – inte kunnat påvisas. En sådan effekt skulle kunna bero på att värmepumpsystemet inte klarar att leverera hela värmebehovet, och därför skulle någon form av elspets behövas. Man konstaterar att man för värmepumpsystem – om de inte är dimensionerade för att täcka hela värmebehovet – kan förvänta sig elförbrukningskaraktäristik som allt mer liknar direktel vid fallande temperaturer, men att man inte hittat någon sådan karaktäristik.

Undersökningen visar också att uppvärmningssystemen i svenska småhus genomgår en förändring. Inom den senaste femårsperioden har en tredjedel gjort ändringar i sitt uppvärmningssystem, och av dem har de flesta installerat en värmepump. Ytterligare tio procent planerar att investera i värmesystemet, hälften tänker satsa på någon form av värmepump.
Den ökade användningen av värmepumpsystem och deras inverkan på elnätet har även varit en fråga för nätägarna. Resultaten från den här studien påvisar dock inga negativa konsekvenser för nätägarna vid installation av värmepumpar.

Mark Kretz/Ingar Lindholm Energi & Miljö nr 4 2011 sid 6-7

Annons

Kommentarer

Hur är utredningen gjord?
Om man idag värmer med el blir givetvis effekttoppen inte högre vid installation av värmepump. Men självklart belastas elnätet om man ersätter olja, ved, pellets eller fjärrvärme med en värmepump. En utredning som visar något annat har jag inget som hellst förtroende för!

Hela utredningen finns på Elforsks hemsida, www.elforsk.se, där det säkert framgår i detalj hur den är gjord.