Tilluft från ovan halverar elnotan

Annons

Med FTX och kanaldragning på utsidan av huset hoppas Einar Mattsson halvera energianvändningen i ett hus från 1950-talet.

Bakom byggnadsställningar, täckplast och stora byggmaskiner i Bagarmossen, i södra Stockholm, döljer sig ett för Sverige unikt projekt. Bland de mer udda inslagen i denna ombyggnad av ett flerbostadshus från femtiotalet är hur tilluftskanalerna dras, samt kökens rörinstallationer.

Projektet startade dock inte som ett experimentbyggnadsprojekt för fastighetsägaren Einar Mattsson. Det var snarare så att huset var i behov av en ordentlig upprustning efter att det konstaterats att installationerna var slut. Huset var byggt med blåbetong, som hade en viss radonavgång till inomhusluften, och hade icke godkänd OVK. Energianvändningen var 178 kWh per kvadratmeter och år.

Inför ombyggnaden av det kulturskyddade huset hade Einar Mattsson ett flertal alternativa lösningar, de flesta av mer traditionellt snitt.  Det man visste var att stammar och fasad måste åtgärdas. Men för att uppfylla energikraven var man tvungen att installera någon typ av värmeåtervinning.

ventilationskanaler-på-vinden-foto-mk-2014-(1)

Delar av kanalisationen finns på vinden. Foto: Mark Kretz

Björn Schenholm Ristborg är chef för egna fastigheter hos Einar Mattsson:

- Energianvändningen var relativt hög. Många hyresgäster har under årens lopp klagat på för låg inomhustemperatur och drag från fönster och balkongdörrar, och temperaturkurvan har höjts allt eftersom för att tillgodose de boendes krav. Det slutade med att det i vissa lägenheter var uppåt 26 grader varmt.

Inneklimatproblemen hade också en koppling till att själva fasaden var uttjänt – vid kontroll med IR-kamera kunde Björn Schenholm Ristborg enkelt konstatera att fönster och fogar läckte värme. Värmeavgivningen från radiatorerna kunde också avläsas på fasaden utanför.

Det som till slut valdes, enligt Björn Schenholm Ristborg, var att lösa inneklimatproblemen och minska energianvändningen med ett nytt FTX-system som ersätter den befintliga F-ventilationen med springventiler under fönstren, en till synes konventionell lösning.

Det system som valdes för dragningen av tilluften är däremot av det ovanligare slaget. Från FTX-aggregatet på vinden är tilluftskanaler med en dimension på åtta centimeter dragna längs utsidan på fasaden till lägenheterna i de två nedersta våningarna i trevåningshuset. Anslutningen till respektive lägenhet finns i takhöjd ovanför fönstren för att få optimal spridning av tilluften. De översta våningarna får sin tilluft genom att man i princip borrat upp ett hål i taket, genom vilket tilluftskanalen anslutits.

Fasaden kläs in med ny fasadisolering som förbättrar u-värdet.  Det blir 150 totalt millimeter stenull i två skikt. Först ett lager på 80 millimeter, där plats lämnas för kanalerna. Ovanpå det monteras ett 70 millimeter tjockt lager, varpå fasaden putsas.

- Genom ökad isolering och värmeåtervinning via FTX hoppas vi halvera energianvändningen. Vi löser också radonproblemen och huset får ett OVK-godkänt ventilationssystem, konstaterar Björn Schenholm Ristborg.

Att man valt att tillföra tilluften i taket gör att det för varje anslutning krävs brandspjäll, vilket inte skulle varit fallet om tilluften tagits in i golvnivå.

Nackdelarna med denna okonventionella lösning är att fönstren måste flyttas ut, liksom takfoten som måste byggas ut.

De tilluftsventiler som kommer att finnas ska inte vara reglerbara men injusterbara, enligt Björn Schenholm Ristborg.

-Tanken är ju att de boende inte ska uppleva någon form av drag från ventilationen, utan bara att man ska uppleva luften som fräsch i lägenheten. Annars har vi misslyckats, skulle jag vilja påstå.

Genom att en del av värmen till lägenheterna nu ska komma via tilluften räknar han med att kunna sänka framledningstemperaturen på radiatorsystemet, vilket också är en besparing.

- Vi gjorde en kontroll av radiatorsystemet och kunde konstatera att de 60 år gamla radiatorerna och radiatorsystemet inte hade några rostskador, så de får vara kvar.

För att behålla så mycket som möjligt av köksinteriören har stambytet i köken gjorts från trapphusen, varifrån ett hål tagits upp in i köket, under diskbänken. Det i princip enda nya i köken är att imkanalen byggts in i ventilationssystemet och att köken försetts med nya volymkåpor, med möjlighet till forcering.

Enligt Björn Schenholm Ristborg räknar Einar Mattsson med att den ökade isoleringen gör att effektbehovet och energibehovet minskar. Det betalar arbetet med att flytta ut fönstren så att de sitter i fasadlivet, liksom att öka takfoten. Fasadarbetena skulle ändå ha gjorts och kan därför räknas tillgodo i kalkylen.

Text Mark Kretz, Energi & Miljö nr 5/2014 sidan 32-33.

Annons