Tekniktest på Järvafältet

Miljonprogrammet på Järvafältet utanför Stockholm blir ett levande laboratorium för energibesparande teknik när husen renoveras. Återflyttningsgraden är hög i de hus som är klara.

En ny lekplats med gungbräda, rutschkana, sandlåda och sittplatser under tak är det första som möter besökaren till kvarteren Nystad 7 och 8 i Akalla. På varje sida om gårdens lekplats höjer sig ett stort skivhus byggt i början av 1970-talet, 13 våningar upp mot himlen. Det blir tydligt hur tanken var med miljonprogramshusen från början. Här skulle finnas plats för många människor att bo i moderna, bekväma och ljusa lägenheter. Gårdarna var avskilda från biltrafik, så att barnen kunde leka utan risk att bli påkörda.
Efter nästan 40 år var husen inte moderna längre. Därför påbörjade Svenska Bostäder år 2011 en omfattande renovering av miljonprogramshus på Järvafältet norr om Stockholm. Sju hus i Akalla, Husby och Rinkeby ingår dessutom i projektet Hållbara Järva, som delvis finansieras av Boverket. Syftet är att pröva olika åtgärder för att göra husen så energieffektiva som möjligt.
- Vi ska lära oss av de tester vi gör med nya installationer, men tanken är även att de ska vara kvar och fortsätta användas, säger Erik Andersson, vvs-installationsledare hos Svenska Bostäder, som renoverar för 550 miljoner kronor per år i Järva.

Nytt sätt att återvinna
Vi möts i entrén till Sibeliusgången 2 där en stor tavla på väggen upplyser om hur hög effekt solcellerna ute på fasaden ger för tillfället. Tavlan visar också hur mycket energi solcellerna har bidragit med till fastighetselen sedan starten.
- Solelen används främst till fläktar, pumpar och belysning. Under sommaren blir det en ganska stor andel av fastighetselen. Under vintern blir det lägre, när cirkulationspumparna går, det behövs mer belysning och det finns mindre sol, säger Erik Andersson.
Han trycker fram hissen och vi åker ner i garaget. Inne i ett eget källarutrymme hänger några rör på en vägg. Det är en ny teknik för återvinning av värme från avloppsvatten som Svenska Bostäder fått bidrag för att testa.
Tyvärr har installationen hittills varit ett sorgebarn. Verkningsgraden är långt ifrån den förväntade. Enligt leverantören ska verkningsgraden för värmeåtervinningen vara cirka 14 procent. Men vid de mätningar som gjorts hittills har det landat runt ynka tre procent.

Böj kan orsaka stopp
Den sex meter långa rörkonstruktionen kostar flera hundra tusen kronor i inköp och blir knappast lönsam. Dessutom har det visat sig att en rörböj i ena änden av konstruktionen kan orsaka stopp och översvämningar. Enligt tillverkaren behövs böjen för att dämma upp vattnet så att det rinner sakta och mer vatten ligger kvar i röret och avger sin värme. Samtidigt finns alltså risk att det bildas proppar i böjen.
- Om det hade fungerat bra hade vi tänkt använda den här tekniken i alla husen. Vi har bra förutsättningar: Lätt att samla ihop stora mängder avloppsvatten, utrymmen som vi inte förlorar intäkter på och minimala kringkostnader. Men nu vet vi inte hur det blir, säger Erik Andersson.
Tanken att återvinna värme från avloppsvatten är god. I ett nyrenoverat, energieffektivt hus blir ofta varmvattnet den enskilt största energiposten. Visst vore det då bra att kunna ta tillvara litet av spillvärmen från avloppet? Men översvämningar, eller återkommande rensning av rörkonstruktionen, är ett pris som få är beredda att betala.
Några papperstussar som hänger på gallret framför avloppsvärmeåtervinnaren skymmer sikten och Erik Andersson börjar plocka bort tussarna. Tills han inser var de troligen kommer ifrån. Då slutar han tvärt och tvättar sedan händerna i närmaste handfat.
Varmvattenanvändningen är som sagt hög. Undersökningar visar att användningen av varmvatten i en miljonprogramslägenhet kan vara dubbelt så hög som i en lika stor lägenhet inne i Stockholm.
- Men då bor det också dubbelt så många människor i varje lägenhet här, poängterar Erik Andersson.

Ingen individuell vattenmätning
Svenska Bostäder har provat individuell vattenmätning och debitering i sex till sju bostadsområden och kommit fram till att det inte blir lönsamt. Testerna visade att människor möjligen anpassade sin vattenanvändning ett tag i början, men sedan återföll de i sina gamla vanor.
- Kanske var konjunkturen för bra när vi genomförde testerna, så att de extra hundralapparna inte hade så stor betydelse? Men vi kan ju inte heller ta hur mycket betalt som helst. Som det ser ut nu kommer vi inte att sätta in mätare och debitera för individuell varmvattenanvändning, säger Erik Andersson.
Däremot finns snålspolande blandare i alla nyrenoverade lägenheter. Fast överraskande nog har inte heller det alltid påverkat varmvattenanvändningen så mycket som förväntat. Det händer att människor som haft ett 40-årigt badrum och plötsligt får ett nytt, toppfräscht också använder det mer.
- Då spelar det ingen roll vilken blandare de har – det tar bara längre tid att fylla upp badkaret, säger Erik Andersson.
Han har sett i flera projekt att varmvattenanvändningen går upp i stället för ner, trots att snålspolande blandare satts in.
- Det var ju inte vad vi hade tänkt oss. Enda förklaringen är att folk trivs i sina nya badrum.

Modern FTX
Från källaren åker vi upp till plan 13. Vi går över vinden där golvet numera är täckt av ett tjockt lager vit lösull. Efter ett tag kommer vi fram till fläktrummet som inrymmer en installation som Erik Andersson är nöjd med.
Ett modernt FTX-aggregat med dubbla korsströmsvärmeväxlare ersätter det gamla frånluftsaggregatet. Grundflödet för den nya ventilationens frånluft är 3,6 kubikmeter per sekund och kan forceras till 5,3 kbm per sek när de boende lagar mat. Aggregatet är extra robust och därför dyrare än ett standardaggregat. En finess är att tilluften alltid följer frånluften, så att om många lagar mat samtidigt tas även mer tilluft in. Totalt har FTX-systemet en temperaturverkningsgrad på 80 procent.
- Alla beräkningar visar att den största enskilda energibesparingen alltid görs med FTX:en. I alla fall om man byter från enbart frånluft utan återvinning. Därefter kommer byte av fönster och tilläggsisolering, säger Erik Andersson.
Aggregat i källaren
Här i Nystad 7 har det nya FTX-aggregatet inrymts på samma ställe under taket som frånluftsaggregatet satt tidigare. Men att göra så har inte varit möjligt i alla husen i Järva. Erik Andersson berättar att loftgångshusen i Husby fått FTX-erna placerade i källaren i stället. De gamla frånluftsfläktarna satt på taket, men där blev det för trångt.
- Vi har fått tänka på det estetiska också. Man kan inte ha hur mycket som helst uppe på de platta taken. Utsikten blir mycket bättre nu.
Under den nya fasaden på kvarteret Nystad 7 ligger ett mellan fem och tio centimeter tjockt lager av tilläggsisolering. Tjockleken på isoleringen har avgjorts av fönstrens infodringar. Att göra om dem skulle bli för dyrt, så i stället har isoleringens tjocklek anpassats. På några ställen är den fem centimeter, på andra ställen åtta eller tio. Alla fönster är också utbytta mot nya, energieffektiva fönster med u-värde 0,9. De nya ytterdörrarna har u-värde 2,0.
- Förutom att det sparar energi dämpas också ljud utifrån och från grannar. En del människor kan plötsligt tycka att den egna familjen stör mer än tidigare, säger Erik Andersson.

Många flyttar tillbaka
Människor har börjat flytta tillbaka till sina lägenheter, som har behållit sin ursprungliga planlösning. Hyresgästerna har fått göra individuella val av tapeter, färg på golv, kakel och köksskåp. Vid en titt in i några av lägenheterna skymtar tapeter i allt från djupaste mörkblått till dämpad beige med diskreta lövmönster. I en av hörnlägenheterna högst upp flödar ljuset in genom fönstren och utsikten över Järvafältet är hänförande.Att flytta in här blir nästan som att flytta in i ett nybyggt hus. Alla fastighetsinstallationer är nya, liksom badrum, kök, tak, väggar och golv. Det är förstås inte billigt. Totalt beräknas upprustningen av Nystad 7 kosta cirka 112 miljoner kronor, vilket motsvarar byggkostnader på 12 000 kronor per kvadratmeter. Då ingår energieffektiviseringen som ska minska energianvändningen från 164 kWh/kvm, år till 78 kWh/kvm, år (köpt energi). Genomsnittet för alla de sju husen som ingår i projektet Hållbara Järva ska bli 88 kWh/kvm, år Atemp inklusive fastighetsel. Om några år finns siffror som kan visa om energimålen nås.

Stöd från Boverket
Till stöd för energieffektiviseringsåtgärderna har Svenska Bostäder fått 30 miljoner kronor från Boverket. En annan viktig finansiering blir högre hyror, som i de nyrenoverade lägenheterna landar på 1 020 kronor per kvadratmeter och år – en höjning med cirka 20 procent.
Om renoveringen blir lönsam är tveksamt. Svenska Bostäder säger i en rapport till Stockholms Stads miljöförvaltning att omfattande renoveringar sällan kan räknas hem enbart genom minskade energikostnader och hyreshöjningar. En del av investeringen måste också kostnadsföras direkt som underhåll.

Extern styrning
För att titta litet mer under ytan på totalrenoveringen i Akalla går vi över till grannhuset Nystad 8 som fortfarande är en byggarbetsplats. Det nya FTX-aggregatet är dock redan på plats och av ett annat fabrikat än det i Nystad 7.
- Det har en annan sorts styrning som inte är inbyggd i aggregatet, utan är extern. Det är så vi brukar ha det i våra fastigheter, men i det här projektet provar vi ju också nya lösningar, säger Erik Andersson.
När de första husen är färdigrenoverade hoppas Svenska Bostäder har tillräckligt med svar på vilka tekniker som är lämpliga att använda i resten av husbeståndet.
- Med miljonprogram gäller det alltid att hitta mönster för hur man ska gå tillväga, så att det blir så billigt och bra som möjligt, säger Erik Andersson.
Ett mönster som ska gå igen bland de flesta av miljonprogramshusen i Järva är användningen av solceller. Det ska ordnas inom ramen för projektet Solstaden som just nu projekteras. I projektet Hållbara Järva ska även solfångare prövas. Dagen efter Energi & Miljös besök monteras solfångare på taket på Nystad 8, som ska ge bidrag till varmvatten och uppvärmning.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 9/2013 sidan 29-32

  • FAKTA: Hållbara Järva
    -Ett delprojekt inom det så kallade Järvalyftet som ska utveckla stadsdelarna Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta till attraktiva bostadsområden. Hållbara Järva har fokus på miljö-, klimat- och energifrågor. Huvudparten av projektet går ut på att energieffektivisera sju fastigheter med sammanlagt 350 lägenheter. Efter renoveringarna ska den köpta energin för värme, varmvatten och fastighetsel i genomsnitt ligga runt 88 kWh/kvm, år.
  • FAKTA: Avloppsvärmeåtervinning i Akalla
    Inkommande kallvatten förvärms i en slinga som lindats runt ett rostfritt avloppsrör. I kvarteret Nystad 7 är det dusch- och diskvatten från 99 lägenheter som förvärmer vattnet till mellan sju och elva grader Celsius. Avloppsvattnets temperatur varierar starkt över dygnet och blir som högst cirka 23 grader – ofta när många duschar samtidigt på morgonen.
    När förvärmningen är klar rinner vattnet vidare till en undercentral där det värms till 55 grader. Därefter skickas varmvattnet upp till lägenheterna.