Stort renoveringsbehov i Rumänien

Annons

Renoveringskostnaderna har femdubblats medan lönerna bara ökat med 1,5 gånger mellan 1990 och 2005. Inte konstigt att renoveringsbehovet är stort, till synes omättligt, i Rumänien. EMTF:s generalsekreterare Signhild Gehlin rapporterar från Timisoara.

Hotell Timisoara – spelplatsen för Rehvas konferens, mer om den på sidorna 54-56 - ligger just invid det torg där Decemberrevolutionen startade. Det var den 16 december 1989 då obeväpnade regimkritiska demonstranter besköts på order av den rumänske diktatorn Nicolau Ceaucescu. Ännu i dag, 23 år efter det att Ceausescu störtades och avrättades av det rumänska folket, har byggnaderna kring torget kvar skotthålen i fasaderna.

Byggnaderna i Rumäniens näst största stad är i dåligt skick över lag. Fasaderna är spruckna och vittrade, fönstren är tunna och trasiga och ofta täckta med illa underhållna fönsterluckor eller mörka gardiner. El- och teleledningarna hänger i nystan kring elstolparna och vid husknutarna.
Kring huvudtorgets vackra tulpanodlingar står de tunga och utsmyckade stenbyggnaderna från regionens storhetstid och väntar på ett ansiktslyft som lär dröja. De enda som verkar haft pengar att bidra med till renoveringsinsatser är MacDonalds och KFC som huserar i två av husen, i fräscha och moderna lokaler.

Varmt på hotellet
Hotell Timisoara har också renoverat. I den gamla delen av byggnaden är rummen små och mörka, men i den nybyggda bakre delen som vetter mot parkeringen är rummen luftiga och moderna. Men det är 26 grader varmt inomhus i hela den nybyggda delen, för luftkonditioneringen är ur funktion. Om man stänger av fläkten helt och öppnar fönstren på glänt hela dagen går det med lite tur att få ner temperaturen till 22 grader framåt kvällen. Stänger man fönstren stiger temperaturen på hotellrummet igen till som mest 29 grader mot slutet av natten.

Rumänien hade år 2010 ett totalt byggnadsbestånd på omkring åtta miljoner lägenheter. Antalet flerbostadshus uppskattas till cirka två miljoner. Den huvudsakliga uppvärmningsformen i städerna är fjärrvärme från koleldade värmeverk. Tolv procent av landets energi kommer från kärnkraft.

Hög energianvändning per capita
Ioan Silviu Dobosi, vice ordförande i Rehva och aktiv inom AIIR, Rumäniens motsvarighet till EMTF, berättar att energianvändningen per invånare är 50 procent högre i Rumänien jämfört med det europeiska medelvärdet. Han anger hög industribelastning och stora byggnadsförluster som huvudsakliga skäl. Det termiska motståndet i byggnadernas fönster är en tredjedel av medeltalet i Västeuropa, och för dörrar fem gånger lägre. En normal rumänsk byggnad använder mellan 180 och 240 kWh/kvm,år, och de byggnader som använder mest energi är de som byggdes mellan åren 1950-1990.
Genom modernare installationer, bättre isolering och bättre fönster och dörrar beräknas energianvändningen i Rumäniens byggnadsbestånd kunna minskas med mellan 40 och 70 procent. Det nationella målet är att sänka medelenergianvändningen till under 100 kWh/kvm,år.

De tekniska lösningar som lyfts fram för att nå målen är effektivare byggnadsskal, centralvärme, ventilation, varmvatten och belysningssystem. Man öppnar även för mer förnybar energi.

Ekonomiska svårigheter
Den ekonomiska situationen i landet sätter dock käppar i hjulet. Mellan åren 1990 och 2005 ökade kostnaderna för renovering av byggnader med fem gånger, medan invånarnas inkomster under samma tid bara ökade med en faktor 1,5.

År 2009 införde myndigheterna ett krisprogram som löper 2009-2012, vilket inneburit implementering av nya och förstärkning av tidigare investeringsprogram för att stimulera till en ökad renoveringstakt och en förbättrad livskvalitet som ska möta europeiska krav. Finansieringen av krisprogrammet kommer från flera källor; hälften är statsfinansierat, en tredjedel utgörs av lokala medel och resterande del är reparationsfonder hos fastighetsägare. Enskilda husägare har svårt att investera i energieffektivisering och därför ska bankerna kunna erbjuda lågräntelån som garanteras av staten.
Man har infört flera nya lagar; en lag som anger ett ramverk för beräkningsmetod för byggnaders energiprestanda, en lag om energicertifikat för byggnader och en för obligatorisk inspektion av värmesystem. Den senare lagen innebär att tre fjärdedelar av det rumänska byggnadsbeståndet måste inspekteras av experter, och i dag finns ett tusental specialister som kan genomföra energikontrollerna.

Ioan Silvio Dobosi berättar att i Timisoara och närbelägna Lugoj har man hittills hunnit med att renovera ett femtiotal byggnader med sammanlagt drygt 800 lägenheter till en kostnad motsvarande 51 euro/kvm.

Den specifika medel-energianvändningen i objekten sjönk från 232 kWh/kvm,år till 86 kWh/kvm,år efter renoveringen. Medelvärdet på ytterväggarnas termiska motstånd ökade från 0,55 kvm,K/W till 2,41 kvm,K/W.

Nya regler för panninspektion på plats
Octavia Cocora och Iolanda Colda, båda professorer vid Timisoaras universitet, berättar nöjt att säkerhetskontroll av pannor numera är obligatoriskt i Rumänien. Inspektionen innebär att ett omfattande formulär fylls i. Tiden det tar att fylla i beror på storleken och komplexiteten hos pannan, och priset för en inspektion kan antingen bestämmas av marknaden eller av myndigheter, säger Octavia Cocora. Experterna är ackrediterade av myndigheten.

Rumänien är just nu i färd med att även införa riktlinjer för inspektion av luftkonditionering och ventilation. Reglerna gäller för anläggningar med effekter över 12 kW kyla. För decentraliserade system räknas summan av systemens delar.

Inspektionen har två delar; en förinspektion och en huvudinspektion. Iolanda Colda förklarar varför:
- Erfarenhet visar att det är fördelaktigt med en förinspektion innan huvudinspektionen, eftersom många system inte är balanserade när vi kommer. Förinspektionen innebär att man kontrollerar att systemet är balanserat och att de fyllt i ett frågeformulär.
Frågeformuläret behandlar både anläggning och brukare, och för den som tycker att dokumenten är svåra att fylla i kan man ta hjälp av en fjärde part.

Dålig luftkvalitet inomhus
De nya riktlinjerna för inspektion ger även förslag till förbättringar. Än så länge är inspektionen av luftkonditionering och ventilation inte obligatorisk, men i framtiden kommer den att bli det, enligt Iolanda Colda.
- De rumänska förhållandena för luftkvaliteten inomhus har varit mycket dåliga, men har blivit något bättre de senaste åren, säger hon.

Text Signhild Gehlin, Energi & Miljö nr 8/12 sid 37-38

Annons