Stora frågetecken för hållbarheten

Annons

Smidigt och lättarbetat eller ett sänke för ventilationsbranschen? Åsikterna om kanalsystemet Climaver/Fläktisol går isär. Företaget som säljer materialet skyller bristande funktion på konsulter och montörer. Entreprenörföretagen uppmanar sina medlemmar att friskriva sig från funktionsansvar om de arbetar med systemet.

Det har gått drygt fem år sedan kanalsystemet Climaver/Fläktisol började användas i Sverige. Produkterna säljs av Fläktisol AB. Kanalerna har installerats främst i Stockholmsområdet och i Värmland.
Systemet skiljer sig rejält från en traditionell plåtkanal (se faktaruta), och när det nu funnits på marknaden i några år är frågan hur väl det fungerar. Energi & Miljö har talat med ett antal montörer och tre drifttekniker med ansvar för byggnader med Climaver/Fläktisolkanaler. Med hjälp av bland andra SP Sitac har vi tittat närmare på de standarder som tillverkaren hänvisar till, och med hjälp av Camfil Svenska har mätningar av luftkvaliteten i två kanalsystem utförts (se följande artikel).  Mätningarna visar att kanalerna släpper ifrån sig fibrer och samlar partiklar, dock inte i hälsovådliga mängder.

Platsbyggda – ett problem
Anders Hedström, som är affärsområdeschef för inomhusluft samt avdelningschef för CamCleaner på Camfil Sverige, är ändå mycket kritisk till kanaltypen. Han arbetar med information kring ren luft och risker med nanopartiklar, och menar att ett av de största problemen är att kanalerna byggs på plats.
- Risken för kontaminering av invändiga ytor är stor då exponeringen finns hela tiden tills man fått platsbygget klart, säger han.
Han poängterar också att det är ett problem att kanalerna skärs och byggs av olika personer ute på byggarbetsplatserna, vilket innebär en risk för varierande funktion och kvalitet. Björn Hesselgren, produktchef på Fläktisol, hänvisar till att företaget utbildat montörer i sex år, och att de får en manual som är direktöversatt från Isovers spanska utbildningsmaterial med tillägg anpassade efter svenska förhållanden.

Systemen i olika skick
Långt ifrån alla fastighetsägare har varit villiga att släppa in Energi & Miljö för att titta på kanalsystemen. I de system som tidningen trots det kunnat titta på finns flera av de olika skivtyperna representerade: Climaver A2, Climaver A2 Neto och Climaver plus R (med aluminiumfolie invändigt).

Systemen har visat sig vara i mycket olika kondition. På vissa platser syns hål rakt in i kanalerna och skivorna har deformerats. Reportern har också sett fibertussar som tycks ha lossnat från skivmaterialet och hamnat i kanalerna. I andra byggnader är kanalerna i bra skick. I de fallen är de överlag stabiliserade med tätt placerade staglister, i vissa fall är hörnen täckta med metallprofiler.
Vilka tester har då kanalerna genomgått? Isover hänvisar på sin hemsida till standarden EN 13403, som är en standard för kanaler som inte är av metall, och anger brandegenskaper enligt euroklass A2 s1 d0. Det innebär framför allt att skivorna i sig inte är brännbara och säger inget om hur länge kanalsystemet som helhet står emot brand. Enligt Björn Hesselgren, Fläktisol, smälter materialet vid 770 grader. Enligt svenska Isover ska materialet ej användas annat än inom en och samma brandcell.

EN-standarden innehåller hänvisningar till en rad andra standarder, och det är svårt att få grepp om exakt vilka krav kanalsystemen uppfyller enligt tillverkaren. Tydligt är dock att täthetsprovning utförs i laboratoriemiljö med tryck upp till 2 000 Pa på kanaler i dimensionen 300 gånger 300 millimeter. Det är alltså i första hand en provning av hur väl skarvningen håller. Någon uppgift om täthetsklass för systemen finns inte på Isovers hemsida.

"Ett litet problem"
-  Kanalsystemen blir helt täta, vid rätt montage. Det är snarast ett litet problem som vi har haft, för att brandspjäll slår igen och trycket ligger på från fläkten, byggs ett enormt tryck upp från fläkthjulet innan det har stannat. Med vanliga plåtkanaler med gummipackningar blåser tätningarna bort först, men här händer inte det, utan är det undertryck sugs kanalerna ihop totalt, säger Björn Hesselgren.
- När vi snackar med konsulterna förordar vi att man ska ha spjäll på aggregaten på till- och frånluftsidan så att sådana tryck aldrig byggs upp. Det är en billig penning för att hålla de här kanalsystemen intakta.
Finns testning gjord på täthetsklassen?
- Om man vet hur de här kanalerna byggs så behöver man inte ställa den frågan ens, säger Björn Hesselgren, och hänvisar till att han själv provtryckt en Fläktisolkanal till över 3 000 Pa.

Efterlyser dokumentation
Men Annika Brännmark, Entreprenörföretagen, är kritisk till Fläktisol/Climaversystemet. Hon saknar framför allt dokumentation på de färdigbyggda kanalernas prestanda.
- Det finns viss information på Isovers internationella sida, men förutom att den enbart är på engelska, så är den inte tillräcklig för att säkerställa produktens egenskaper, säger hon.
- Jag tycker att om man räknar på en handling där en konsult har föreskrivit detta, så ska entreprenören friskriva sig från funktionen eftersom produktdokumentationen är så bristfällig. Till exempel saknas dokumentation som visar om de klarar täthetsprovning, speciellt över tiden. Vi vet inte heller om de klarar brandkrav eller täthet vid anslutningar mot andra komponenter, säger hon.
- Dessutom är arbetsmiljön viktig och då är tillverkning ute på arbetsplatsen ingen bra lösning.
Hon får mothugg från Björn Hesselgren, som hävdar att täthetsprovning framgår av manualen och att tätheten är densamma vid anslutningar till annat material. Han menar också att en plåtverkstad ”inte är känd för sin tysta och miljövänliga verksamhet”.

Litar inte på hållbarheten
Annika Brännmark är oroad över systemets hållbarhet.
- Många entreprenörer jobbar både med totalentreprenader och generalentreprenader. När det gäller totalentreprenader så har vi själva möjlighet att göra lämpliga produktval, men om en beställare, till exempel via sin konsult, har föreskrivit en produkt så medför det vissa åtaganden för oss som vi kan känna oro för. Som entreprenör så ansvarar man för anläggningen under garantitiden, och vi vill vara säkra på att funktionen finns kvar, säger hon.
Vilken garantitid gäller i det här fallet?
-  Garantitiden är femton år. Men man har aldrig haft en reklamation sedan man började med det här materialet, säger Björn Hesselgren.
Har du aldrig haft någon reklamation?
- Vi har haft reklamationer men det har berott på att de montörer man har haft inte har gjort rätt. Gäller garantin själva skivorna eller hela systemet?
- Den gäller skivorna, förstås. Garantin på utförandet ligger ju på det företag som har gjort jobbet.

Montörers plus och minus
Vad säger då montörer om kanalsystemen?
Ur montörens perspektiv är den stora fördelen att Fläktisol/Climaver väger lite, det framgår av intervjuer med montörer som arbetar eller har arbetat med materialet. Att slippa vänta på speciallösningar är också ett plus. Nackdelar är enligt montörerna att det inte går att sätta kanalerna längs vägg eller tak eftersom det då inte går att komma åt att tejpa alla skarvar, något som tillbakavisas av Björn Hesselgren. I praktiken är det också mycket svårt att komma åt att tejpa skarvarna invändigt. En av montörerna poängterar särskilt betydelsen av att staga kanalen med metallister ”annars blir den som en fotboll”.
- Jag gillar inte materialet, jag tycker det är för bräckligt. Det kommer från Spanien, och är egentligen till för kylanläggningar, säger montören, som vill vara anonym.

Driftteknikers betyg
Hur fungerar då kanalerna i drift? Energi & Miljö har talat med tre drifttekniker, varav två  verksamma i Värmland och en i Stockholm.
Jan-Eric Gustavsson på Akademiska Hus i Karlstad är mycket nöjd med installationen. Han har varken märkt problem med läckage, nedsmutsning av luften eller klagomål från dem som arbetar i den aktuella byggnaden.
Hos Sven Svensson på biblioteket i Sunne ser det annorlunda ut. Biblioteket har, efter många problem, installerat ett särskilt trycklarm som visar när det har gått hål på kanalerna.
- Kanalerna går sönder inifrån. De klistras ju bara med tejp i skarvarna. Det är mycket lagningar och förstärkningar med plåtar och förband i fläktrummet, och det har gått sönder på flera ställen ute i undertaket. Jag vet inte hur det blir där i framtiden, om vi måste ta bort det och få vanliga kanaler, säger han.
Var går kanalerna sönder?
- Det är i skarvarna. Och om det blir för mycket tryck så blir kanalen som en ballong på sidorna.
Han menar att bättre tejp är avgörande för funktionen och vill inte rekommendera någon att använda systemet, särskilt inte på ställen som är krångliga att komma åt.

Ger klart underbetyg
I Stockholm finns ett flertal installationer, bland annat i bostadsrättsföreningar, industrilokaler, skolor och daghem.
Leif Andersson, Wasa Ventilation, arbetade tidigare med att montera Fläktisolkanaler och har i dag driftansvar för en del av dessa installationer. Sommaren har han ägnat åt att byta ut kanaler av Fläktisol/Climaver mot plåt i en byggnad som stod klar 2010. Han tar i dag avstånd från kanalerna, och är djupt bekymrad över bland annat materialets hållbarhet.
- Jag har kommit fram till att skivorna blir mjukare och mjukare med åren. Det kan ha att göra med sådant som att brandspjällen motioneras två gånger om dygnet, säger han.

Många strömavbrott
Nyligen fick hans personal rycka ut då luften blivit ”unken” i en fastighet. Väl på plats visade det sig att Fläktisol/Climaverkanalerna bitvis kollapsat. En kontroll av larmloggen visade många korta strömavbrott.
- Det hade varit åskväder över Stockholm vilket orsakat strömavbrotten. Aggregatet hade inte hängt med spjällen vilket ledde till högt tryck i kanalerna, säger Leif Andersson.
- Det måste finnas speciella driftinstruktioner för sådana här anläggningar, och speciallösningar för styrfunktionerna, säger han.

Av Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 9/2011 sid 24-27
Fotnot: Fläktisol AB, som marknadsför produkten i Sverige, har fått tillfälle att bemöta kritiken som framförs i denna artikel. I de punkter där företaget haft ett svar redovisas det i texten. Övriga punkter, däribland synpunkterna på materialets bräcklighet, har företaget valt att beteckna som ”hörsägen”. Produktchef Björn Hesselgren skriver: ”Efter att vi arbetat med Isovermaterialet i mer än sex år kan jag påstå att dessa (uppgifter) är felaktiga”.

  • Fakta Fläktisol/Climaverkanaler
    Kanalerna, som består av glasullskivor med olika ytskikt beroende på användningsområde, tillverkas av Saint-Gobain Isover i Spanien, där de använts i många år. Produkterna saknar svenskt typgodkännande, men arbete med ett sådant pågår inför en lansering som planeras av svenska Isover.
    Skivorna säljs internationellt under namnet Climaver och i Sverige under namnet Fläktisol.
    Climaver/Fläktisolkanalerna transporteras till byggarbetsplatsen som skivor förpackade i tättslutande kartonger, och kanalerna byggs på plats. Alla skarvar hålls ihop med lim, häftpistol eller en särskild sorts tejp. I skarven finns en urfasning som hjälper till att hålla ihop skivorna. Skarven ska tejpas både invändigt och utvändigt. Skulle kanalen skadas på något sätt repareras den med samma tejp. Stora kanaler stagas med metallister.
Annons