Stöd bakom starka solcellsmarknader

Annons

Statligt stöd eller inte, det är frågan. I andra länder har stöd hjälpt till att skapa stabila marknader för solceller. I Sverige har stödet hittills haft liten inverkan på antalet aktörer på solcellsmarknaden.'

Adam Hultqvist, Uppsala universitet, har genomfört ett antal fallstudier av solcellsmarknader och stödformer runt om i världen. Bland annat har han studerat Danmark, där nettodebitering är tillåten sedan 1998. Systemet har prövats i EU-domstolen och godkänts för anläggningar på upp till 6 kW. År 2009 skedde en stark ökning av antalet installerade solceller i Danmark, vilket beror på kombinationen billiga solcellsmoduler och högt elpris.
I USA finns både piskor och morötter på såväl delstats- som federal nivå. I regel är det energibolagen som utför det praktiska arbetet med att få stöd- och regelsystem att fungera i samråd med delstaterna. Att antalet solcellsinstallationer ökar trots ett fast, lågt elpris beror helt och hållet på en politik som innebär ekonomiskt stöd. De delstater som ligger längst fram inom solcellsområdet är för närvarande Kalifornien, New Jersey, Colorado och Florida. I New Jersey drivs utvecklingen framför allt genom ett system med särskilda elcertifikat för solceller, medan Colorado satsat på investeringsstöd.
- Slutsatsen är att det går att skapa en starkt växande marknad med hjälp av olika stödtyper, men att det är viktigt att ha en bra dialog mellan industri och politik, sade Adam Hultqvist.

Liten påverkan på antalet aktörer på solcellsmarknaden, men sänkta – och varierande - solcellspriser. Det är några av slutsatserna från den utvärdering av det svenska solcellsstödet som ÅF utfört på uppdrag av Energimyndigheten.
- Handläggningstiden varierar kraftigt, mellan en och arton veckor. Solcellsärenden går inte på rutin. Och eftersom rationell avsättning för elen saknas minskar storleken på installationerna, sade Sten Grahn, ÅF.

Han konstaterade också att det kommit in cirka 1 000 ansökningar om solcellsstöd och att knappt 300 beviljats.
- Mina rekommendationer är att politikerna måste formulera ett långsiktigt planeringsmål och öka stödet, för att ta tillvara det stora intresset. Det behövs också riktlinjer för handläggningen, att man underlättar möjligheterna till bygglov och att man stoppar ansökningstiden när pengarna är slut, sade Sten Grahn.

Av de knappt 300 beviljade ansökningarna har ännu bara en tredjedel av pengarna betalats ut.
- Det finns många skäl till det. En del pengar är utbetalade men ännu inte registrerade. Det har också varit en sträng vinter vilket har försenat drifttagandet. En del som beviljats stöd har hoppat av, men det är inte så många, sade Sten Grahn.

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2011 sid 68-69

Energimarknadsinspektionen förklarade sig
Från Energimarknadsinspektionen (EI), som inte är populär överallt i solenergiled, kom Tommy Johansson med uppdraget att förklara hur utredningen om nettodebitering gått till. Utredningen, som levererades till regeringen före jul, kom i korta drag fram till att det finns skattemässiga hinder för nettodebitering som skattemyndigheten bör utreda.
- Kunden har redan i dag rätt till ersättning för nätnytta från nätbolaget, och rätt till elcertifikat. Däremot har kunden inte rätt till nettodebitering, vilket är efterfrågat och skulle förbättra möjligheterna för mikroproduktion i Sverige, sade han.

Nettodebitering innebär att elkunden kvittar uttagen och inmatad el under en bestämd tidsperiod. Två varianter utreddes av EI: kvittning direkt i mätaren och kvittning vid debitering, då uttagen och inmatad el mäts separat och informationen går till elbolaget.
- Alternativ ett var inte förenligt med nuvarande skatteregler, eftersom skatten ska baseras på total elanvändning. Alternativ två skulle kunna tvinga på elhandlarna kunder som inte ger dem några intäkter, sade Tommy Johansson, som själv konstaterade att EI:s förslag inte kommer att förändra förutsättningarna för mikroproduktion i Sverige.

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2011 sid 68-69
Billigare solceller
Ekonomi. Priset på solceller kan antas fortsätta sjunka under 2011, sade Marika Edoff, Uppsala universitet. Under 2009 sjönk priserna med 50 procent, och när nu flera länder bromsar sina stödsystem för solceller minskar efterfrågan samtidigt som utbudet är stort.
- Modulkostnaden närmar sig nu hälften av systemkostnaden, sade Marika Edoff.

Bland de länder som minskat sitt solcellsstöd finns Tyskland och Italien.

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2011 sid 68-69
 

Annons