Små detaljer ger stora besparingar

Annons

Standardiserad industriteknik har gjort det möjligt för Örebrobostäder att bygga ett flexibelt mät- och styrsystem för sina fastigheter. Systemet håller bland annat reda på väder och dagsljus, innetemperatur och vattenanvändning.

Jonas Tannerstad, teknikansvarig för el/tele, styr och regler hos Örebrobostäder, Öbo, öppnar apparatskåpet inne i elcentralen på nedre botten i det nybyggda huset på Sörbyängen. Innanför plåtluckan finns några prydliga rader med gråa kablar och en liten modul med tunna, röda kablar och dioder som blinkar då och då. En klisterlapp med texten DUC02 sitter på modulen.
- Det är en ulv i fårakläder, säger Jonas Tannerstad och ler pillemariskt.
Det som ser ut att vara en helt vanlig datoriserad undercentral, duc, är i själva verket en industriell PLC (programmable logic controller). Sådana här PLC:er sitter numera i många av Öbos fastigheter och hjälper fastighetsägaren att bland annat hålla koll på lägenheternas vattenanvändning och innetemperatur.
- Här finns inga konstiga kommunikationsbussar som kräver specialkunnande av driftteknikern, utan han eller hon kan mäta med en vanlig voltmeter. Dessutom är tekniken tre gånger billigare än en duc, säger Jonas Tannerstad.

Vanligt bredband
Kommunikationen sker via ett TCP/IP-protokoll, alltså ett likadant bredband som används när de boende surfar på internet. I övrigt syns kopplingsplintar och några reläer i skåpet som har 24-voltsmatning. Ganska få och enkla prylar, vilket är precis så som Öbo vill ha det. Det hela tuffar på automatiskt för det mesta. En tekniker ska egentligen bara behöva komma hit om det har skickats ut ett larm, och då ska det vara lätt att felsöka. Det som nu ser enkelt och prydligt ut är resultatet av ett hårt och idogt arbete med både bra och dåliga erfarenheter. Jonas Tannerstad kom till Öbo i början av 2000-talet i ett läge när många pratade om individuell mätning och att hyresgäster i högre grad skulle betala för sin faktiska användning av vatten.
- Vi var tidigt ute tillsammans med KBAB i Karlstad och fick snabbt igång mätning i 1000 lägenheter med hjälp av ett inköpt system. Tanken var bra, men ska man göra det här i stor skala blir systembygget extremt viktigt, säger Jonas Tannerstad.
Öbo tyckte att det inköpta systemet var tekniskt komplicerat och dyrt, och mätdata som de fick var ofta bristfällig. Varje gång något behövde åtgärdas var Öbo tvunget att ringa leverantören och be om hjälp - inget gick att göra själv.
- Vi stod i ett läge där Öbo hade fattat beslut om att vi skulle införa individuell mätning i nyproducerade fastigheter. Samtidigt var vi urlessa på det vi hade prövat, säger Jonas Tannerstad.

Egen lösning
Därför började han skissa på en egen lösning. Tack vare sin bakgrund från tillverkningsindustrin, där han bland annat arbetat som utvecklare av förpackningsmaskiner, visste han att det fanns bra och flexibel industriteknik som borde fungera även i fastigheter. Sent i ett projekt bestämde sig Öbo för att använda helt annan teknik än de beslutat om från början.
- Tanken var att vi skulle få ett system som inte bara klarade av en viss sorts individuell mätning, utan som även kunde ge andra värden, berättar Jonas Tannerstad.
Lösningen blev det som Energi & Miljö får se under sitt besök: Industriella PLC:er som kommunicerar via bredband. Utöver information om kall- och varmvattenanvändning och innetemperatur förser PLC:erna Öbos styrsystem med väder- och ljusdata i realtid. På hustaket sitter en väderstation som känner av vindstyrka och utomhustemperatur. Väderstationen är också försedd med en avancerad ljusmätare. Tack vare den kan utebelysningen tändas och släckas vid rätt tillfällen. Inga lampor står och brinner i onödan när det blivit ljust. Väderstationen och ljusmätaren här räcker för att styra flera bostadsområden i Örebro.
I sin iver att enkelt åskådliggöra energianvändningen har Jonas Tannerstad också nyligen kopplat ljusdata till Google maps. Han visar på sin skärm hur energiåtgången ser ut i olika områden.
- Vi är grymt stolta över det här, säger han.

PLC styr enheten
Efter ett tag tar vi hissen högst upp i huset där vi går in på vinden. I ett låst rum finns väderstationens styrenhet, som möjliggör väderstyrning, belysningsstyrning och även väderprognosstyrning. Också här är det en PLC som styr, fast av ett annat fabrikat än den på nedre botten. Det är ett tydligt exempel på vad Öbo vill uppnå med systemet – det ska inte vara bundet till någon viss teknik, eller något visst fabrikat. Inte ens bredbandet är nödvändigt. Det skulle kunna gå lika bra att skicka informationen via GSM eller något annat.
Väderprognoserna som Öbo köper kommer från norska YR. Denna information hjälper till att anpassa styrningen av undercentralerna redan innan vädret har inträffat. Dessutom är det en billig lösning jämfört med alternativen. Om Öbo i stället köpt tjänsten med prognosstyrning till hela sin uthyrbara yta och fått betala tre kronor per kilowattimme och år, så hade det genererat en årlig kostnad på 4,7 miljoner kronor. Den utgiften slipper företaget nu.
- En stor leverantör gick i taket när den fick höra talas om det här. Men att välja en egen lösning för prognosstyrning är inte något brott, utan vi har bara gjort på ett annat sätt, säger Jonas Tannerstad.

”Alla borde göra så här”
Alla mät- och prognosdata samlas in till en server. Den ser till att larm skickas till någon av de 15 driftteknikerna om det behövs, och att information om hyresgästens vattenanvändning förs upp på hyresavin. Jonas Tannerstad småskrattar ofta när han berättar om systemet. Han tycker det är så enkelt och billigt och hoppas att fler ska gå i Öbos fotspår.
- Alla borde göra det här. Vem som vill kan kopiera Öbos recept som finns beskrivet i en rapport från Chalmers. Det är ett underlag för offentlig upphandling som skrevs 2009.
Det enda förbehållet som Öbo har är att den som vill kopiera receptet måste acceptera ett avtal som tillskriver Öbo rättigheterna till styrsystemets programkod. Detta för att Öbo ska slippa betala en gång till för koden om företaget köper ny utrustning.

Stora volymer pressar priset
Att systemet blir billigt kommer sig av att det bygger på standardiserad industriteknik som produceras i stora mängder. Då pressas priset ner. Det gäller allt från vattenmätare till PLC:er och andra reglerkomponenter. Öbo har också varit noga med att undvika onödiga utgifter, till exempel för speciella bildskärmar i lägenheterna. De boende som vill analysera sin vattenanvändning får gå in via sina egna datorer på den webbsida som Öbo har skapat.
En utvärdering som Svenska Bostäder gjorde av individuell vattenmätning för ett år sedan visade att det inte blir särskilt lönsamt, vare sig för de boende eller för fastighetsägaren.
- Men det beror ju också på hur mycket man investerar, säger Jonas Tannerstad.
Deltar i EU-projekt
Hittills har vattenmätningarna hos Öbo främst gjorts för att uppmärksamma de boende på deras förbrukning. Mätningarna ligger också till grund för forskning inom EU-projektet Beca där Öbo är med. Från den 1 november får 200 hushåll betala för sin faktiska vattenförbrukning, där debiteringen görs separat på hyresavin. Enligt en enkät som gjordes för några år sedan tycker 80 till 85 procent av de boende att det är rättvist att betala för sin individuella vattenanvändning. Det kan skilja mycket mellan hushåll visar Öbos mätningar. Vissa använder tre kubikmeter kallvatten per månad, medan andra använder tio gånger så mycket.
Den stora fördelen med industritekniken, som Öbo ser det, är att det inte finns några begränsningar för vad man kan mäta eller styra.
- I Mimerhuset till exempel mäter vi el till ljus ute och inne, till hissar, ventilation och motorvärmaruttag, säger Jonas Tannerstad.

Lovar att äta upp sin hatt
I ett läge tyckte Öbo att styrsystemet var så beprövat att de uppmuntrade Sabo att undersöka om det kunde vara något för alla fastighetsägare. Sabo tyckte att tekniken verkade bra, men sa samtidigt att den måste gå att beställa genom inköpsorganisationen HBV. Det gör den fortfarande inte, vilket förstås sätter käppar i hjulet för en mer utbredd användning.
Förhoppningen hos Öbo är att styrningen tillsammans med andra åtgärder i alla fall ska hjälpa dem att lyckas minska elanvändningen med 25 procent till år 2015. Hittills har företaget sparat in 22 procent av elen och det finns en del åtgärder kvar att göra. Om inte målet nås har Jonas Tannerstad lovat att äta upp sin australiska hatt. Frågan är om han känner sig trygg nu i att slippa äta hatten?
- Nej, trygg kommer jag inte att vara förrän vi är klara. Det finns mycket kvar att göra, men det handlar ju också om budget.
 

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 11/12 sidan 30-32

  •  FAKTA: ”Jättesmidigt system”
    Det industriella systemet för övervakning och styrning av fastigheter gör det också enklare för driftteknikerna att välja rätt åtgärder.
    - Systemet samlar ihop all info på en webbsida där vi själva kan välja vad vi vill ha larm om. Det är jättesmidigt och alla som klarar av att surfa in på Aftonbladets hemsida kan hantera det här, säger Tommy Molin, drifttekniker på Öbo. Med sig ut på fältet har han en bärbar dator med 3G-uppkoppling där han kan se vad som händer vid olika givare. På sikt kanske det blir en surfplatta i stället.

    MG
Annons