Skärpta byggregler att vänta

Annons

Lagkrav, byggprojekt och stadsplanering fanns med på programmet när Energidagen genomfördes i Stockholm. Bland annat diskuterades det nya direktivet om energiprestanda i byggnader och vad det kommer att innebära för svenska byggregler.

Ett femtiotal deltagare slöt upp till Energidagen i Stockholm för att lyssna på föredrag om bland annat energieffektiv renovering och det högaktuella direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD2). Tomas Berggren från Energimyndigheten fick tjugo minuter på sig att förklara vad direktivet innebär och vilken betydelse det kommer att få för bygg- och fastighetssektorn.
- Direktivet innehåller krav på kostnadsoptimala kravnivåer för både ny- och ombyggnad. Det betyder att Boverket kommer att få räkna på sina byggregler och visa att de är kostnadsoptimala. Jag tror att vi kommer att få skärpta byggregler framöver, sade han.
Direktivet innehåller också krav på analys av alternativa energiförsörjningssystem och krav på energieffektivitet vid byte av till exempel ventilationsanläggning, även om det inte sker någon renovering i övrigt.
- Detta ska bli byggregler om kanske tio år. Det blir tufft för marknaden. Det gäller att det som byggs kan byggas med kvalitet och att kunskapen om hur det går till hinner byggas upp, sade Tomas Berggren.

Nära noll
Han tog också upp frågan om vad nära-nollenergihus, som det ställs krav på i EPBD2, kan antas betyda.
- Det borde vara åtminstone samma nivå som passivhus.
Svein Ruud, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), talade bland annat om BBR 2006, som ju var en direkt följd av det förra direktivet om byggnaders energiprestanda.
- De svenska reglerna var dåliga och urvattnade. Bland annat var kraven på isoleringsvärde dåliga när det gällde köldbryggor, 20 till 30 procent av U-värdet fanns inte med. Det var bra att EPBD kom och satte fart på oss, sade han.
Han antydde också att en del nybyggda småhus sannolikt inte klarar kraven i BBR.
- Det går inte längre att bygga yviga hus. Det ska bli intressant att se hur de husen presterar när de lämnar in sina energideklarationer, sade han.

Satsa på täta hus
Täthet är ett allt viktigare ämne i byggsammanhang, och Svein Ruud påpekade att täthetskravet försvann ur BBR i den förra omgörningen.
- Täthetskravet är borta, men frågan är viktig, inte minst om man installerar FTX-ventilation. Om luften inte går via aggregatet blir det ju Ebberöds bank. Så även om det inte står något om täthet i BBR så vill jag verkligen rekommendera alla som bygger hus att ställa krav på tätheten.
Anders Kyrkander från Passivhuscentrum levererade många tips och råd om passivhusbyggen, bland annat om formens betydelse för byggnadens energianvändning.
Sist ut var Charlotta Winkler från WSP, som gjort en sammanställning över ett antal passivhusprojekt med fokus på energianvändningen. Beräknad energianvändning jämfördes med uppmätt. I vissa fall var resultaten betydligt bättre än förväntat, som i Vargbroskolan i Storfors. Men i andra fall hade utvecklingen gått i rakt motsatt riktning. Till exempel Oxtorget i Värnamo visade sig använda mer än dubbelt så mycket energi som beräknat för värme och varmvatten. Hamnhuset i Göteborg hade också dåliga värden (76 kWh/kvm,år jämfört med projekterade 57 kWh/kvm, år).
- Hamnhuset är ett intressant exempel. Det visade sig finnas brister i injusteringen, som ledde till ett minskat fjärrvärmebehov med 45 procent när de åtgärdats. Nu är byggnaden nere i 61 kWh/kvm, år, sade Charlotta Winkler.
Brogården utvärderat
Renoveringen av Brogården i Alingsås är ett av landets första pilotprojekt för energieffektivisering och förbättrad boendemiljö i miljonprogrammets hus. Kristina Mjörnell från SP har inom ramen för EU projektet Square studerat resultatet av ansträngningarna. Målsättningen var kraftigt minskad energianvändning och innemiljö som uppfyller kraven motsvarande P-märkt innemiljö. Renoveringen var genomgripande och husen fick bland annat tilläggsisolering, nya utfackningsväggar och nya balkonger. Uppföljningen är omfattande men underlaget ganska litet – endast två hus ingår än så länge. Svaren är ändå intressanta, bland annat fann Kristina Mjörnell att en del av de boende har svårt att hantera styrningen av temperaturen i de egna lägenheterna.
- Det krävs handledning när de boende flyttar in. Även den enklaste tekniska apparat kan vara svår att förstå, sade hon.
 

Av Ingar Lindholm, Energi & Miljö 6-7/2010 sid 48-49

Annons