Självdrag ventilerar fotbollens nya finrum

Annons

Om inte fullt tre år ska fotbollens nya nationalarena stå klar i Solna. Stora krav ställs på vvs-anläggningarna. Inte minst när upp till 65 000 åskådare samtidigt ska göra toalettbesök.

swedbankarena03_webb.jpg Den nya arenan ska ha en publikkapacitet på upp till 65 000 personer. Illustration: Arenastaden

Grundarbetena har startat, projektering pågår för fullt och långt ifrån allt är ännu löst när det gäller nationalarenan. Det gäller inte minst det prekära problemet med kisspaus för upp till 65 000 personer mer eller mindre samtidigt. Det kommer att finnas nästan 700 toaletter. - Det är en utmaning och vi är inte klara med det ännu Bland annat undersöker vi någon form av spolningsautomatik för främst urinoarerna så att inte alla spolar samtidigt. Men det blir stora ledningsdimensioner och även en utmaning för Solna Vatten som ska både förse anläggningen med vatten och sedan ta emot avloppsvattnet, säger Anders Wängberg på Projektengagemang i Stockholm som har gjort program- och systemhandlingar för arenaprojektet.

Förstärkt självdrag När det gäller ventilationen blir det en form av förstärkt självdrag. - Vi använder oss av stigkraften som uppstår från alla människor som alstrar värme. Man kan säga att det är en förstärkt självdragsventilation då vi har ett 40-tal fläktar upptill runt hela arenan som blåser in  240 liter luft per sekund. Den kalla luften sjunker ner mot fotbollsplanen, men innan den har nått ända ner blandas den med den varma luften från alla åskådare. Avluften är spjäll uppe vid taket då taket är stängt, säger Anders Wängberg. Har ni tittat på olika alternativ eller var förstärkt självdrag den naturliga lösningen? - Arenabolaget ville att vi skulle titta på alternativa tekniska lösningar. Från början var det en mer konventionell ventilation med kylning och värmning av arenarummet. Vi letade ett alternativ som skulle vara energieffektivare och det är det här. Har det varit svårlöst? - Ja, vi har gjort väldigt många beräkningar för att se att det inte blir för kallt. Det finns inga värmebatterier på fläktarna så det är ren kalluft som förs in. Det blir ju också hög fukthalt därinne med upp till 65 000 åskådare när det är artistuppträdande. När det är konserter ska taket vara stängt för att inte intillboende ska störas av högt ljud. Då kan man befara att det blir mycket fukt uppe vid taket men vi har kunnat konstatera att de problemen är hanterliga. Blir det någon värmeåtervinning? - Det blir ingen återvinning i luften från arenarummet. Från början var det en öppen arena där man kan stänga taket, men nu är det en sluten och uppvärmd arena med möjlighet att kunna öppna taket. Det är stor skillnad och Arenabolaget hävdar att det här blir världens första tempererade arena, säger han.

Energigrupp Fjärrvärme och fjärrkyla står för basenergin men effektiv energianvändning står högt på agendan. - Vi har bildat en energigrupp som ska se till att vi når målet 20 procent lägre energianvändning än gällande BBR-krav. Det når vi bland annat genom att vi gör av med så lite energi i arenarummet. Men det finns ju många omklädningsrum och loger där det är mer traditionell lösning med roterande värmeväxlare, säger Anders Wängberg. Förutom själva arenan ska ett stort köpcentrum, en mängd arbetsplatser, hotell och bostäder byggas i området kallat Arenastaden. Alla fastighetsägare ingår i en energigrupp för att gemensamt förhandla om energileveranser från Norrenergi. I gruppen undersöks också möjligheterna till samarbete för att  se om det går att överföra överskottsvärme från en del till någon annan som har behov av värmeenergi.

Stort energibehov kort stund Variationen i nyttjandegrad av en arena är ett problem i sig: - Det gäller att hitta smarta energilösningar. Det är relativt korta perioder när arenan används som vi har mycket stort energibehov. Däremellan kan det gå många dagar då behovet är lågt. Vi har inte hittat ett bra system ännu. Rörsystemen blir överdimensionerade vilket heller inte är riktigt bra. Det kan leda till tidvis väl långsamma rörelser i tappvattensystemet, man får ju inte ha stillastående vatten, kommenterar Anders Wängberg. Arenan ska ju kunna användas till olika saker som fotboll, olika typer av artistuppträdande och med olika underlag som exempelvis is för bandymatcher. Hur klaras det? - Det kommer inte att finnas något fast rörnät i gräsmattan då den är tänkt att läggas om relativt ofta. Om det ska vara någon form av isaktivitet som bandy får man lägga ut ett rörnät och ta dit transportabla iskylmaskiner, säger Anders Wängberg.

Fifa ställer kraven När det gäller belysningen så styrs den till stor del av krav från Fifa, internationella fotbollsförbundet. Där gäller bland annat krav att det ska gå att sända i HDTV-kvalitet. Fotbollsbelysningen är basbelysningen i arenan, varje annat evenemang får lösa sin belysning men det är naturligtvis förberett med kabeldragning. Till Fifa-kraven hör också tillräckligt med reservkraft. Det finns idéer om fasadbelysning baserad på diod-teknik som skulle göra det möjligt att projicera en bild av exempelvis Zlatan på hela fasaden. Den skulle bestå av en stor mängd armaturer där varje armatur skulle vara programmerbar för att ge olika färger. Men det är högst osäkert om denna spektakulära och säkerligen dyra fasadbelysning finns kvar efter manglingen i byggbudgetprocessen.

Olika slags belysning Merparten av evenemangen i arenan, cirka 70 procent, kommer att vara annat än fotboll, enligt en tänkt evenemangskalender så det kommer att bli många anpassningar av bland annat belysningen. - Det kommer att göras oerhört mycket kanalisation för olika typer av utrustning som OH-bussar med mera, och hela taket ska vara förberett för att klara belysning och ljud för olika evenemang. Det handlar om effektivitet; att få in så många event som möjligt med så korta omställningstider som möjligt, säger Anders Bysell, projektchef för byggentreprenören Peab. Och på frågan vad som känns som den största utmaningen tvekar han inte: - Det är de gigantiska stålkonstruktionerna med det skjutbara taket. Det handlar ju inte om något dussinbygge, något liknande har inte byggts i Sverige. Lars Eriksson E&M 2/2010

Mer än en arena Det är inte bara en arena för sport, främst fotboll och underhållning som nu byggs. Till projektet Arenastaden hör också ett köpcentrum som lär bli det största i Skandinavien, Stockholmstraktens högsta hotell, 15 000 arbetsplatser och 2 000 bostäder. Byggkostnaden för arenan är 2,2 miljarder kronor. Arenan ska stå klart till hösten 2012. På invigningsprogrammet för arenan står en fotbollsmatch men än är det oklart mellan vilka lag.

Lars Eriksson E&M 2/2010

Annons