Satsningar på klimatteknik motverkar krisen

Annons

Deutsche Bank bedömer att drivkrafterna till förändring i satsningar på klimatteknik håller i sig men att det är huvudsakligen genom regeringarnas detaljregleringar och stimulansåtgärder som man håller trycket uppe.

Ett ramverk med mera marknadsstyrning håller emellertid på att formas. De dominerande investeringarna sker på:

  • Sol och Vind
  • Avancerad belysning
  • Energieffektiva byggnader
  • Smarta nät - en revolution
  • Elbilar

Deras rapport tar också med Kina och visar påtagligt stora satsningar både där och i USA på ett sätt som snabbt knuffar tillbaka Europa som centrum för satsningarna.

 -----------------------------------------------

Vill Du fortsätta att äta middag på centralrestaurangen?

Om man fick den frågan skulle man troligen bett om att få lite mer information. Till exempel om vad det kommer att kosta? Kanske om vad de gör med soporna, möjligen om varför den nya restaurangen skall vara 2-4 gånger större än den gamla? Sannolikt också om vem som skall äga den. I synnerhet om jag genom mitt svar ger “samtycke” till att restaurangen drivs vidare under decennier framöver. Det kunde ju annars vara bra att veta att det finns bra kvartersrestauranger, bra hemlagat och mera näringsriktiga alternativ till samma eller lägre kostnad.

Men när det gäller kärnkraft kan man ställa frågan "Är Du för eller emot att man ersätter gamla kärnkraftverk med nya?”. Utan att ge upplysningar om kostnader, avfall, ägarförhållanden, behov etc. Och utan att man får någon upplysning om alternativen. Sedan publicerar man i tidningen svaren under rubriken “Starkt stöd för kärnkraft”. (I tidningens nätupplaga har man dock ändrat rubriken på samma artikel till "Fler tvekar om ny kärnkraft”!!)

Nu diskuterar man i medierna hur svaren skall tolkas. Man borde diskutera hur frågan formuleras och presenteras!

 -------------------------------

Tas energibesluten av bin, myror eller kackerlackor?

Formuleringen är inte avsedd att misskreditera våra beslutsfattare utan att fundera över hur kollektivt beslutsfattande går till. I senaste numret av The Economist skriver man om just detta och om hur man studerat olika insektssamhällens sätt att fatta beslut. Det finns nämligen klara likheter mellan dessa och våra egna representativa demokratier. Man har intressanta exempel på hur insekterna hämtar och kommunicerar information. Likheterna gäller dock inte enbart politiska processer utan kanske i ännu högre grad hur finansvärlden agerar!

Bina är effektiva och förmår både inhämta viktig information, för kollektivets bestånd, och “individuellt” ta ställning till den så att man inte missleds. Partidisciplinen är inte total! Kackerlackorna lät sig emellertid infiltreras och tog beslut som inte gagnade dem på sikt. Myrorna visade sig bra både på att komma till beslut och att genomföra dem genom att utbilda vägledare. Eller var det lobbyister?

The Economist har tittat lite på hur EU-parlamentet fungerar och menar att ledamöterna borde vara lite mera som bina i sitt beslutsfattande.

---------------------------------

Marginal-elen diskuteras vidare

IVL har på uppdrag av berörda myndigheter gjort en vägledning avseende påverkan av förändrad elanvändning och som tar upp beräkningen av koldioxidustläpp på marginalen. Ett i vida kretsar uppskattat ämne. För den långsiktiga bedömningen (vid t.ex. ändringar i byggnader) använder de marginalutsläppen från NGCC som sätts till 405 g/kWh, men är inte alldeles tydliga i hur och när man skall använda detta värde.En utredning, Energisamverkan 2, som gjordes av byggbranschen och svensk fjärrvärme var tydligare i det avseendet och satte värdet 360 g/kWh, se bild. Baserat även detta på NGCC som elproduktionsteknik. I EU-parlamentet finns ett förslag att sätta gränsen vid 350 g/kWh för anläggningar över 300 MW och WWF har också upprepat detta i sitt förslag till prioriteringar under innevarande år när Sverige tar ordförandeskapet i EU.

Det är uppenbart att man inte enbart skall se till en given teknik utan också till vilka regleringar som kan komma för teknikens användning.

10-mars.gif

Det är rätt att vara skeptisk, men man har inte rätt bara för det.

“Riktig Vetenskap och dåliga imitationer” är namnet på en bok av Professor Olle Häggström i Göteborg. Han har tidigare gjort ett antal inlägg i klimatfrågan i polemik mot ett antal professorskollegor i ämnet Ekonomi i Umeå och mot Björn Lomborgs övningar i “Copenhagen Consensus”. Häggström visar att mycket av den klimatskepticism som kommit upp till ytan på senare tid är, som han säger, klockren pseudovetenskap.

Klimatskepticismen likaväl som det underförstådda antagandet att ny kärnkraft skulle vara billig förefaller snarare vara symptom på det som Peter Senge kallar för regrediering under stress (Downshift under stress) och som han påstår drabbar både individer och samhällen. Ställda inför behovet att behöva göra radikala omprövningar så drar vi oss tillbaka och säger att “Nej, så illa kan det inte vara” och “Det finns väl ändå någon teknisk lösning som bara fixar till det utan att jag behöver bry mig”. Det är bekvämt men gör inte uppvaknandet lättare.

Lyckligtvis är sådan regrediering inte total även om många drabbas!

-------------------------------------------------------------

Praktisk klimatguide

Worldwatch har en liten klimatguide med siffror och termer som man ibland har anledning att kolla. Enda skönhetsfläcken är att de ibland redovisar i kol-mängd och ibland i koldioxid. Men multiplicera deras ton kol med 3,7 så får Du koldioxidmängden.

Annons