Samma förutsättningar gav helt olika kyllösningar

Annons

Tre moderna lokalbyggen inom en radie av 500 meter från Stockholms centralstation har valt tre helt olika kyllösningar.

Medan Vasakronan valt en kombination av fjärrkyla och sorptionskyla har Jernhusen bland annat satsat på sjökyla. Stockholm Water Front har i sin tur mekanisk kyla och ett islager. Förutsättningarna är likartade: nybyggen eller omfattande ombyggnad, läge nära öppet vatten och fjärrkyla i backen. Men resultaten blev helt olika.

1. Kungsbrohuset
Kungsbrohuset är det av de tre husen som fått mest internationell uppmärksamhet. Till och med i tunnelbanan i Tokyo har resenärerna kunnat läsa om hur Kungsbrohuset får sin värme från den resande på Centralstationen. När det gäller kylan har man gått på principen att använda sjövatten och bergkyla som bas och fjärrkyla och kylvärmepump som spets. Enligt Karl Sundholm, projektledare för Kungsbrohuset hos Jernhusen, stod inte valet mellan olika lösningar, utan man valde istället de flesta på marknaden förekommande teknikerna, till exempel sjökyla. Detta har kombinerats med ett aktivt val av flera solskyddslösningar, för att i första hand minimera kylbehovet. I valet mellan de olika teknikerna var förvaltningsekonomin och genomförbarheten de viktigaste. Däremot pekar han på att de kanske inte var de enklaste rent tekniskt – man får en komplexare klimatanläggning, jämfört med enbart fjärrkyla. Några uppmätta värden finns ännu inte eftersom huset precis är klart för inflyttning.  När det gäller framtida kyllösningar tror Karl Sundholm att evaporativ kyla och sorptiv kyla kommer att komma mer. I Uppsala har den nya stationsbyggnaden just fått sorptionskyla kombinerad med solvärme.

kungsbrohusetfotoil_webb.jpg 

Kungsbrohuset i korthet
- Sjökyla och bergkyla
- Spetskyla: fjärrkyla och kylvärmepump
- Beräknad elanvändning för kyla: 1 kWh/kvm, år
- Krav på inneklimatet: TQ2
Foto: Ingar Lindholm

2. Stockholm Water Front
Just nu läggs sista handen vid att färdigställa Stockholm Waterfront, ett kombinerat konferens-, kontors- och hotellkomplex på Klarabergsviadukten precis bredvid Centralstationens i centrala Stockholm.
I Stockholm Waterfront har beställarna, CarVal Investors och NIAM Fund III tillsammans med Jarl Asset Management AB, valt att ersätta fjärrkyla med isackumulatorer och kompressorkylmaskiner.
Genom att utnyttja kyla ner cirka 250 ton vatten till is nattetid och använda denna kyla dagtid kombinerad med frikyla från Klara sjö, har behovet av kompressorkyla halverats jämfört med enbart kompressorkyla.
Ingemar Holmström, vice vd för Creanova, som konstruerat vvs- och kylsystemen i Stockholm Waterfront, säger:
- I tidigt skede hade vi en dialog med Fortum om energiköp, men den visade sig bli dyrare än den nu valda lösningen baserat på en långsiktig kalkyl. Tekniken med isackumulatorer används också på Stockholmsbörsens OMX.
- Ytterligare ett motiv till egen teknik var regelverkets krav på energianvänding. Vattendomen för frikylan från Klara sjö var också otillräcklig för att klara av de totala värmeöverskotten. Med den här lösningen blir energikostnaden lägre, men det krävs viss driftkunskap.
Fördelar med tekniken är enligt Ingemar Holmström de lägre driftkostnaderna i längden, medan nackdelarna är en högre initialkostnad samt en mer komplicerad kylanläggning.
Huset och dess installationer igångsätts under våren för att vara i full drift till hösten. Kylan distribueras i hotelldelen via induktionsapparater ovan undertak, medan i kontors- och konferensdelen används VAV-system.

dsc_0119_webb.jpg 

Water Front i korthet
- Mekanisk kyla
- Ett islager står för spetskylan
- El för kyla och värme: 1 400 MWh/år
- Krav på inneklimatet: 23 grader +/- 2 till 3 grader.
Foto: Ingar Lindholm

3. Kv Pennfäktaren
Intentionen från början när det gäller kv Pennfäktaren var att huset till 100 procent skulle kylas med sorptionskyla. Så blev nu inte fallet, utan fastighetsägaren, från början AP-fastigheter, sedermera Vasakronan, nöjde sig med att hälften av kylan skulle vara sorptionskyla. Den andra hälften blev fjärrkyla. Värmen för Desicoolaggregaten kommer från solfångare på taket på fastigheten.
Energispecialisten Lennart Lifvenhjelm på Vasakronan:
- Även om vi initialt projekterade för 100 procent sorptionskyla visade det sig att en mix av konventionell fjärrkyla och "nytt" decicoolsystem med stöttning från solfångare i samma fastighet ger möjlighet att utvärdera, jämföra och kontinuerligt följa upp dessa systemlösningar. 
Enligt Lifvenhjelm var teknik, miljö, ekonomi och energiprestanda de parametrar som var avgörande för teknikvalet. Att man över huvud taget funderade kring sorptionskyla beror på att tekniken har bra energiprestanda, genom att den använder värme för uttorkning (regenerering) av fukten i uteluften, vilket gör att tilluften kan hållas mellan 10 och 15 grader kallare än uteluften. Några negativa effekter har man inte upptäckt – anläggningen utvärderas under innevarande år.
Det finns enligt Lifvenhjelm ett ökat intresse för alternativ till både fjärrkyla och kompressorkyla.
- Både tekniker som absorptionskyla och sorptionskyla, men också bergvärme och andra frikyletekniker börjar bli intressanta.
 
pennfaktarenfotoil_webb.jpg

Pennfäktaren i korthet
- 50 procent fjärrkyla, 50 procent sorptionskyla
- Ingen spetskyla
- Beräknad elanvändning för kyla: endast pumpdrift
- Krav på inneklimatet: 22 grader sommartid, 21 vintertid, +/- 2 grader
Foto: Ingar Lindholm

Av Mark Kretz, Energi & Miljö 5/2010 sidan 16-18

Annons