Så slog vintern mot värmepumparna

Annons

Alla värmepumpstyper presterade sämre än normalt under de kalla vintermånaderna januari och februari 2010. Bäst klarade sig bergvärmepumpen. Det visar Jan-Erik Nowackis, KTH och Svep, uträkningar som han gjort efter förfrågan från Energi & Miljö.

villail.jpg Ser man till ren uppvärmningskostnad var bergvärme det bästa valet för villaägaren vintern 2010. Men samtliga värmepumpar presterade sämre än normalt, COP minskade med mellan fyra och sju procent under januari och februari. Foto: Ingar Lindholm

Jan-Erik Nowacki är sedan många år lärare på KTH i värmepumpteknik och arbetar också åt värmepumporganisationen Svep. Uppgiften att räkna på hur den kalla vintern påverkat värmepumpdriften gav en del överraskande slutsatser. - En del resultat överraskade mig. Det som från början verkade vara en enkel fråga visade sig bli ganska komplicerat. Till exempel ledde den förlängda drifttiden på bergvärmepumparna till att de sparade mer energi 2010 än ett normalår. Man kan också konstatera att luft-/vattenvärmepumparna försämrades mer än luft-/luft¬värme¬pumparna, eftersom de senare arbetar mot en relativt låg rumstemperatur, cirka 20 grader, medan en luft-/vattenvärmepump får arbeta med radiatorframlednings¬temperaturer på ibland uppåt 50 grader C. Hade jag istället antagit golvvärme i huset hade naturligtvis luft-/vattenvärmepumparna klarat sig mycket bättre än i detta exempel.

Storleken viktig Enligt Jan-Erik Nowacki är den bergvärmelösning som ingår i kalkylen en standardvariant. - Hur stor värmepump man har är väsentligt. Om man har en liten värmepump får man ju köra elpatron istället. Själva definitionen av hur stor en värmepump är varierar eftersom man inte alltid använder samma temperaturnivåer vid definitionen av den nominella effekten. Många installatörer räknar för en bergvärmepump med 0 grader inkommande köldbärare och 45 grader utgående värmebärare, när de anger den ”nominella effekten”. För luft-/vatten värmepumpar anges däremot ibland den nominella effekten vid 7 graders uteluftstemperatur och 45 graders framlednings¬temperatur (=7/45). Ibland används också 0/45 vid definitionen av den nominella effekten. För luft-/luft värmepumpar brukar man anta att utomhus¬tempera¬turen är 7 grader och att rumstemperaturen är 20 grader vid den nominella effekten, säger han. - Som ett resultat av detta blir ofta alla typer av luftvärmepumpar snålt tilltagna. Egentligen borde man rekommendera kunden att köpa en nominellt betydligt större luftvärmepump än motsvarande bergvärmepump, så att de klarar en större andel av uppvärmningen över hela värmesäsongen.

Vill förbättra egna värmepumpen Själv har han sedan 1982 en bergvärmepump vid villan på Lidingö. - Under åren har den nog levererat över 1 GWh värme. Det var en standardvärmepump som jag bytte kompressor på efter något år till en scrollkompressor. Förmodligen var det en av de första scroll-kompressorerna som installerades i en svensk bergvärme¬pump. Om han skulle tvingas byta värmepump, skulle den nya ha ett miljövänligare köld¬medium, som R152a. - Den nya värmepumpen skulle också kunna ha economizer och en flödande förångare, säger Jan-Erik Nowacki. Då skulle elnotan sjunka ytterligare. Jag är visserligen delägare i ett vindkraftskooperativ, så elen kostar bara 70 öre per kWh, men elnotan ska pressas i botten – det är bra för alla!

Mark Kretz Läs hela artikeln och Jan-Erik Nowackis analys i Energi & Miljö 4/10 s 16  

Annons

Kommentarer

Hej
Att året 2010 bev mer spar år förvånar inte mig
enligt men lilla erfarenhet har värmepumparne gått hela tiden utan att stanna
det har man sparat oroligt mycket med ström som går för att starta kompressor
dvs att med varm vinter har man mycket start och stopp och mycket start mument,,

desuttom med mycket start och stopp blir det mer kompressor häveri bla!!!

jag har erfarenhet av att byte kompressor till scroll och köldmeium till R134a ,också att ha mindre kompressorer än det som är över demotionerat

Jag ska prova R152a jag tror att den är nära R134a

MVH
Ekerö kyl och värmeteknik
Hassan