Så mycket energi kan idrotten spara

Annons

De svenska idrottsanläggningarna använder omkring 1,8 TWh energi per år för drift. En kartläggning från Energimyndigheten visar att det går att minska energianvändningen betydligt.

istock_000005451641xsmall.jpg

Bollhallar drar lite energi jämfört med sim- och ishallar, konstaterar Energimyndigheten i en rapport. Foto:Istockphoto

Totalt använder Sveriges idrottsanläggningar i storleksordningen 1,8 TWh energi per år. Denna typ av lokal är dock oerhört hetrogen, visar Energimyndighetens undersökning ”Energianvändning i Idrottsanläggningar - Förbättrad statistik för lokaler, STIL2”. Ishallar och badhus är storanvändare medan boll- och gymnastikhallar behöver mindre energi per kvadratmeter och år. Med relativt små insatser kan energianvändningen i idrottsanläggningar minska betydligt, enligt Energimyndigheten.

Mycket energi I rapporten konstateras att idrottsanläggningar som grupp använder 129 kWh el per kvadratmeter och år, exklusive elvärme som uppgår till 17 kWh el per kvadratmeter och år. Till det kommer 118 kWh fjärrvärme och 6 kWh annat, bland annat olja. Totalt använder de svenska idrottsanläggningarna i genomsnitt  270 kWh energi per kvadratmeter och år. Idrottens anläggningar använder mer energi än någon av de andra lokalkategorier som tidigare studerats inom STIL2 (kontor 195 kWh/kvm/år, skolor  213 kWh/kvm/år och vårdlokaler 218 kWh/kvm/år. Man konstaterar att jämförelsen med dessa andra lokaler kan halta då idrottsanläggningar allmänt har högre takhöjder än de andra kategorierna. En annan faktor som skiljer idrott från andra kategorier är att inomhustemperaturen varierar. För ishallar och även idrottshallar är den lägre och för badhus är den högre. Den totala ytan i förhållande till bassäng eller isyta har också betydelse. Därför kan det vara svårt att göra jämförelser mellan olika anläggningar.

Anläggningarna är olika Av de undersökta lokalkategorierna använder boll- och gymnastikhallar (idrottshallar) minst energi, 150 kWh/kvm/år, sedan följer ishallar 264 kWh/kvm/år, kombianläggningar 354 kWh/kvm/år och badhus 403 kWh/kvm/år. Ishallar utmärker sig genom att använda mycket elektricitet. Specifikt per kvadratmeter och år använder de i genomsnitt 176 kWh el, exklusive elvärme. Av detta används hela 48 procent till kylmaskiner (84 kWh el/kvm/år). Ishallar är också den grupp idrottsanläggningar som använder mest elvärme, vilket ger en sammanlagd specifik elanvändning på 203 kWh per kvadratmeter och år. Mätt per kvadratmeter isyta använder ishallar i genomsnitt 393 kWh el/kvm isyta.

Badhusen är värmekrävande Den kategori som använder mest energi är badhus. Det mesta är värme och i stor utsträckning fjärrvärme. Bara fjärrvärmen uppgår i genomsnitt till 239 kWh/kvm och år i badhus. Elanvändningen exklusive elvärme i badhus är i genomsnitt 164 kWh/kvm och år. Elen används främst till fläktar i luftbehandlingsaggregat (33 procent) och belysning (21 procent). Pumpar (17 procent) och bastur (12 procent) är också viktiga elanvändningsområden i badhus.

Ökad elanvändning Idrottsanläggningar använder mer el i dag jämfört med förra undersökningen, medan värmeanvändningen minskat. Specifik elanvändning, exklusive elvärme, per areaenhet har ökat med 6,5 procent sedan 1990. Den specifika värmeanvändningen har minskat med ungefär 15 procent. Fjärrvärme är det vanligaste uppvärmningssättet för idrottsanläggningar, följt av elvärme. Olja och stadsgas förekommer också i begränsad skala. Även om elvärme bara är drygt 8 procent av elanvändningen i idrottsanläggningar utgör den en relativt stor andel i idrottshallar (20 procent) och ishallar (11 procent). Ishallar använder mer elvärme per areaenhet än de övriga kategorierna. Det beror i stor utsträckning på att uppvärmningen av utrymmena utanför isytan, till exempel läktare, sker med någon typ av eldriven punktuppvärmning (exempelvis infravärme) för att inte värma hela lokalen och därmed också isytan. Simhallar värms nästan uteslutande med fjärrvärme, underförutsättning att det är möjligt koppla in sig på ett fjärrvärmenät.

Minskad energianvändning är möjlig Rapporten bedömer att potentialen för att det på några års sikt går att minska elanvändningen i idrottsanläggningar med 35 procent. Stora besparingar kan göras i fråga om, fläktdrift, belysning och kylmaskiner. Genom enkla åtgärder, och investeringar i storleksordningen 50 miljoner kronor kan det vara möjligt att minska idrottsanläggningarnas energianvändning med upp till 15 procent. De mest kostnadseffektiva åtgärderna är anpassning av drifttider för ventilation och belysning och anpassning av luftflöden.

Fakta undersökningen

I Energimyndighetens undersökning ”Energianvändning i Idrottsanläggningar - Förbättrad statistik för lokaler, STIL2” redovisas resultat från fyra olika kategorier av idrottsanläggningar som ansetts vara dels vanligt förekommande, dels intressanta ur energisynpunkt. De fyra är:

  • ishallar
  • idrottshallar (till exempel för bollspel och gymnastik)
  • kombianläggningar (anläggningar som består av flera verksamheter)
  • badhus.

De valda kategorierna motsvarar ungefär två tredjedelar av de idrottsanläggningar som omfattas av SCB:s energistatistik.

Totalt har 107 idrottsanläggningar i 28 olika kommuner undersökts, varav 41 är idrottshallar, 28 ishallar, 22 kombianläggningar och 16 badhus.

Undersökningen är en uppföljning av den så kallade STIL-studien som genomfördes i början av 1990-talet i Vattenfalls regi inom deras projekt Uppdrag 200018. Den omfattade alla typer av lokaler, däribland idrottsanläggningar, och beskriver läget under år 1990.

Mark Kretz E&M 2/2010

Annons