Nu byggs plusenergihus på flera orter

Annons

De första bostadsområdena med plusenergihus planeras nu i Västa Götalandsregionen. Samtidigt invigs nya plusenergivillor i Ronneby och Kungsbacka. hojdenvandan.jpg Förbo planerar 32 lägenheter i Lerum med passivhusstandard och solfångare. Husen ger inget elöverskott men väl ett värmeöverskott utslaget över året. Förbo deltar också i utvecklingen av en ny stadsdel i Kungälv, där husen planeras bli nettoproducenter. Illustration: Förbo

Från passiva till aktiva hus. Utvecklingen inom energieffektivt byggande har lett till ett ökat fokus på plusenergihus, det vill säga hus som är självförsörjande på el och värme och periodvis även kan generera ett nettoöverskott. Detta sker vanligtvis med installation av solenergiteknik, men det är även möjligt att utnyttja vindkraft eller mikroturbiner. Om el- eller värmeproduktionen är högre än husets användning kan fastighetsägaren eventuellt sälja överskottet till en lokal nätägare, via utmatning på el- eller fjärrvärmenätet. I Sverige har Karin Adalberth, doktor i byggnadsfysik, varit den första att implementera plusenergitekniken. Hennes villabygge i skånska Åkarp har väckt mycket stort gensvar och inspirerat flera småhusentreprenörer som vill satsa på energieffektiva hus med nya tekniska lösningar.

Provbo plusenergihus i Ronneby Ett exempel är företaget Energibo som i slutet av februari invigde sin första plusenergivilla i utkanten av Ronneby. Företaget samarbetar med flera lokala entreprenörer och målet är att utöka bebyggelsen i området med ett tjugotal passiv- och plusenergivillor de närmaste åren, berättar Magnus Norström, projektledare på Energibo. – Det första huset ska fungera som ett test- och visningshus för våra tekniklösningar. Vi har märkt att intresset för energihus är mycket stort, men samtidigt undrar många över hur det fungerar med värmen och komforten inomhus. Vi kommer därför erbjuda ett prova-på-boende för dem som vill uppleva hur det är att bo här. Villan i Ronneby har en boendeyta på 145 kvadratmeter och är byggd enligt ett tyskt system med väggmoduler av förädlad frigolit och en passivhusgodkänd grund. El produceras med hjälp av solceller på taket och värmesystemet utgörs av en ny typ av ackumulatortank som samkörs med taksolfångare och ett FTX-system för värmeåtervinning.

Förvärmd tilluft Tilluften till huset går via långa markledningar som grävts ned på 1,8 meters djup, vilket resulterar i förvärmd ventilationsluft under vintertid och svalare luft sommartid. - I systemet finns en pumpanordning för att avlägsna eventuell kondens som kan uppstå i markrören, förklarar Magnus Norström. För att ytterligare spara energi anpassas ventilationsflödena i huset efter aktuellt behov, med hjälp av temperatur- och koldioxidgivare i varje rum. Företaget ska även satsa på energibesparande återvinningsteknik för vatten och avlopp, men denna installation är ännu inte färdig i det nuvarande visningshuset. – När installationen är klar kan duschvattnet återanvändas till toaletternas spolsystem. Varmvattnet kommer separeras och tas tillvara i en isolerad rostfri 300-literstank. Ur denna tank förvärmer vi allt inkommande varmvatten. Vi räknar med att spara uppemot 30 procent på uppvärmningen av varmvattnet och halvera vattenförbrukningen, säger Magnus Norström. Prislappen på Energibos villor beräknas ligga kring 2,5 miljoner kronor, men i summan ingår till exempel inte solceller som räknas som ”tillval”.

Ett annat småhusföretag som specialiserat sig på innovativ byggteknik är Globalhus, som nu färdigställer en plusenergivilla i Onsala i Kungsbacka kommun. Huset är på 280 kvadratmeter och inrymmer en privatbostad samt ett separat kontor för företaget. I likhet med plusenergivillan i Ronneby används solceller för elproduktion och FTX-teknik för värmeåtervinning. Till huset ska man ansluta en vertikal vindsnurra som bidrar med el till hushållet och det vattenburna golvvärmesystemet. – Plusenergivillan är en vidareutveckling av vår satsning på lågenergihus. Framtidsambitionen är att bygga hela byar som är självförsörjande på energi, säger Henrik Söderberg, vd för Globalhus.

Vanligare på kontinenten På kontinenten, i länder som Tyskland och Schweiz, är plusenergitekniken mer utprovad och används framför allt i byggnation av flerbostadshus. Fördelen i detta fall handlar om kostnadseffektivitet: dyra teknikinvesteringar kan samordnas i ett gemensamt system, till exempel värmeleveranser till ett internt nät eller befintligt fjärrvärmenät. I västvenska Kungälv utreds nu möjligheterna att bygga en ”aktiv stadsdel” med bebyggelse som levererar mer energi än vad som används. Tillsammans med lokala entreprenörer och byggherrar planerar kommunen att anlägga Kongahälla, centralt belägen i staden. – Vi planerar att bygga stadsdelen i tre etapper med sammanlagt 880 bostäder samt serviceverksamhet och ett köpcentrum, säger Lisa Ström, miljöutredare på kommunen. I den första etappen byggs 400 bostäder, bestående av 4-5 våningshus med både bostads- och hyresrätter. Inriktningen är att byggnaderna ska uppfylla normen för lågenergihus (60 kWh/kvm och år). I de föjande etapperna höjs ambitionerna – med målet att husen ska bli nettoproducenter. – Tanken med Kongahälla-projektet att driva på utvecklingen och skapa en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar stadsdel. Vi befinner oss ännu i planprocessen för detta och detaljplanen är ännu inte antagen. Preliminärt hoppas vi på byggstart i slutet av året eller i början av nästa år, säger Lisa Ström.

Solenergi för värmeproduktion Kommunen har gett SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut uppdraget att utreda vilka förutsättningar inom byggnadsteknik och energisystem som krävs för att uppnå energiproducerande hus. Enligt förslagen kommer stadsdelen att anslutas till fjärrvärmenätet och främst utnyttja solenergiteknik för värmeproduktion, samt solceller och eventuellt takvindsnurror för att tillgodse elbehovet. SP:s rapport väntas klar senare i vår. Stadsdelens miljö- och energiprofil har utarbetats av en projektgrupp med representanter från KF Fastigheter, Riksbyggen, Kungälvsbostäder och Förbo. Samarbetet är unikt i sitt slag, fastslår Krister Lundgren, miljöchef på Förbo. – Vi har har tillsammans deltagit i workshops, gjort studiebesök och träffat ett flertal experter inom energi- och miljöområdet och samtidigt utbytt idéer och erfarenheter sinsemellan. Det är ett ovanligt initiativ, men det har varit oerhört givande. Förbo har idag ytterligare ett plusenergiprojekt igång, med planerad byggstart i höst. Det handlar om 32 lägenheter fördelat på fyra huskroppar i Höjdenområdet i Lerum. Husen kommer att hålla passivhusstandard och förses med taktäckande solfångare som integreras med Lerums fjärrvärmenät. – Solvärmesystemet kan sommartid leverera ett överskott av värme. Samtidigt återstår det att lösa frågan om hur mätningen ska ske, med in- och utmatning på nätet, säger Krister Lundgren. Husen i Lerum kommer att leverera värme, men däremot inte el. Vilket i strikt mening innebär att de inte är plusenergihus utan snarare ”plusvärmehus”.

Lars Bärtås, Energi & Miljö 3/10  

Annons

Kommentarer

Hur ser en livscykelanalys på energin ut för ett hus som detta? Kostar det mer eller mindre energi att bygga än vanliga? Hur mycket energi sparar de per år relativt ett vanligt hus?

Finns det delar i uppvärmingssystemen som måste bytas ut innan huset gjort sitt?

Det är många ekvationer och mycket energi som egentligen behöver beräknas för att ett hus som detta ska kunna räknas hem. Att det byggs om 32 lägenheter samtidigt gör säkert att det blir bättre ur ett energiperspektiv än om de byggs som 32 separata enheter utspridda lite var stans.

Dessutom hur mycket dyrare är husen att bygga? En total kalkyl måste också räkna in den extra ränta som ett dyrare hus medför in lånekostnader. 5% är en rimlig normalkalkyl och har man pengarna från början så är 5% årlig avkastning på satsat kapital även en rimlig ränta.

Hur länge håller t.ex. värmeväxlar? Solceller etc. Behöver de bytas under 25 år så ska även dessa byten räknas in i eventuell byggenergi till huset. Slutfrågan är, hur billigt blir det ekonomiskt och hur effektivt blir det energimässigt? Det första är svårare att räkna på då det är svårt att under lång tid förutspå energiprisernas uppgång. Det senare borde vara fakta som vi redan idag känner till.