Miljonprogram blir miljöprogram i Malmö

Annons

Egenproducerad energi, återvinning av regnvatten och separation av matavfall. Det är några av de miljövisioner som bostadsrättsföreningen Hilda i Malmö vill förverkliga. Men allra först ska ”ventilationskioskerna” på hustaken trimmas in.

Från energislukande miljonprogramsområde till ”Hållbara Hilda”. Brf Hildas förnyelseprojekt i Rosengård i Malmö har pågått sedan årsskiftet, men tilldragit sig stort intresse redan under planeringsskedet. Svenska och utländska medier har varit på besök och forskare och studenter har studerat projektets hållbarhetsvisioner.
Det anmärkningsvärda är att bostadsrättsföreningen på egen hand tagit initiativet till omfattande miljöinvesteringar i sina fastigheter, ett initiativ som vanligtvis förknippas med allmännyttiga bolag. Föreningens mål är att skapa ett bostadsområde präglat av ”ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet”, säger styrelseordförande Giovanna Brankovic.
– Det här projektet hade inte kunnat genomföras utan medlemmarnas stöd och engagemang. Vi har varit måna om att förankra alla viktiga beslut och ge så mycket information som möjligt om investeringar, kostnader och tidsplan för åtgärderna.
Projektplanen har nagelfarits under möten och stämmor. Information har skickats ut brevledes och via en tv-kanal. Enigheten om renoveringsbehovet ”har varit hundra procent”, framhåller styrelsen.
– Husen är byggda i slutet av 1960-talet och stammarna är i dåligt skick. Vi har haft återkommande vattenläckor, ibland från trycksatta rör, som krävt mycket saneringsjobb. Det går inte att fortsätta lappa och laga hur länge som helst, säger Thorbjörn Karlsson, föreningens sekreterare.

Nya installationer
Hilda, som är den näst största bostadsrättsföreningen i Malmö, äger 767 lägenheter, fördelade på åtta höghus och åtta låghus i Rosengård. Renoveringen har inletts med stambyten i fastigheterna, upprustning av badrum och innerväggar, PCB-sanering och installation av ett nytt centraliserat brandlarmssystem. Dessutom har man monterat nya termostatstyrda radiatorer i lägenheterna och energieffektiv belysning i trapphus och källare.
I samband med att husens vertikala schakt står öppna installeras ett nytt rörsystem. Projektet leds av konsultföretaget WSP som utarbetat renoveringsplanen och konstruktionslösningarna.
Enligt projektledare Arne Holmgren är vissa av installationerna nydanande, för svensk del.
– I samtliga hus sätter vi in en extra avloppsstam för att kunna tillvarata matavfall från köken och i fyra av höghusen förbereder vi en extra vattenstam som kan förse toaletterna med regnvatten som spolvatten. Vi förbereder även för individuell mätning av vattenförbrukningen och för framtida distribution av solenergi.

Solfångare på taket
Arbetet sker i etapper och några av miljösatsningarna lär inte förverkligas inom de närmaste åren. Brf Hilda har via Malmö stad sökt bidrag från Hållbara städer (se faktaruta) och EU-projektet Life för bland annat återvinningstekniken för regnvatten och solenergiinvesteringarna.
– Vår plan är att installera solfångare på höghusens tak i sydläge och eventuellt solceller för elproduktion på låghusen. Vi skapar förutsättningarna nu, men medel och metod är inte bestämt, säger Arne Holmgren.
I planeringsskedet kalkylerade man med flera olika alternativ för värme- och elförsörjning, till exempel bergvärmepumpar och vindkraft på hustaken. Men ingen av dessa investeringar verkade rimliga.
– Vindsnurrorna var det mest olönsamma alternativet. Enligt kalkylen skulle det ta närmare 100 år innan investeringen återbetalats…

Viktiga återvinningar
Återvinningen av regnvatten ska ge spolvatten till hälften av lägenheterna i höghusen. Regnvattnet filtreras i stuprören och lagras i tankar varifrån det sedan pumpas till toaletterna. Tekniken används idag i Danmark och Tyskland, berättar Arne Holmgren.
– Man brukar räkna med att 60 procent av regnvattnet kan återvinnas. Ekonomiskt sett blir besparingen ganska liten då det kommunala vattnet fortfarande är billigt här i Sverige. Men däremot är miljövinsten motiverad, det är ett slöseri att spola toaletter med livsmedel.
I framtiden hoppas Hilda inbringa lite pengar på återvinning av matavfall. Köksavloppen förbereds nu så att man kan montera avfallskvarnar och separera avfallet i ett parallellt rör.
– Det finns redan ett statligt mål att återvinna 35 procent av allt matavfall. I vårt fall bör vi ha möjlighet att bidra och sälja avfallet som råvara till en lokal biogasproducent, men vi har ännu inte inlett några förhandlingar om detta, säger sekreterare Thorbjörn Karlsson.

”Ventilationskiosk” på taket
Brf Hildas största energiinvestering är de nya ventilationscentraler som under sommaren monterats på taken – ett på varje husblock. ”Kioskerna”, som styrelsen kallar dem, är specialkonstruerade och inredda av entreprenören Sydtotal som även genomför installationen.
– Varje kiosk är infälld i taket och kan nås inifrån trapphuset. Det var en utmaning att lyfta dem på plats och montera in dem. Men rent logistiskt och installationsmässigt blev det en bra lösning, säger Thorbjörn Karlsson.
”Kiosken” rymmer ett FTX-system som förvärmer tilluften till lägenheterna, vilket kompletteras med fjärrvärme upp till 19 grader. Systemet samverkar med de termostatstyrda radiatorerna i lägenheterna.
– Uppvärmningskostnaderna uppgår idag till sammanlagt 7,5 miljoner kronor och vi räknar med att spara ungefär 30 procent. Dessutom sänker vi driftkostnaderna väsentligt med de nya varvtalsstyrda fläktarna i ventilationshusen, säger Thorbjörn Karlsson.

Gamla kanaler används
FTX-systemet ersätter den föråldrade från- och tilluftsventilationen, sammanlagt 40 aggregat, som ventilerar lägenheterna med ouppvärmd uteluft. De gamla kanalerna som är ingjutna i väggarna är nu rengjorda och förbundna med det centraliserade systemet. Hela investeringen uppgår till omkring 25 miljoner kronor.
– Nu återstår det att trimma in systemen. Under hösten kommer vi att göra mätningar av luftflödena i lägenheterna och justera dem på plats.
Styrelsen har i samråd med WSP valt en systemlösning med plattvärmeväxlare som förvärmer tilluften. Verkningsgraden är omkring 60 procent. Tekniken med roterande värmeväxlare, som har en högre verkningsgrad, valdes bort på grund av risken för läckage mellan frånluft och tilluft.
– Vi ville undvika problemet att det sprids lukt mellan lägenheterna, vilket vi vet förekommer där man använder roterande värmeväxlare. Det vore förödande om det blir en massa klagomål över ”grannarnas matos” när vi gjort en sådan här omfattande investering.

Kostar en kvarts miljard
I ombyggnadsprojektet ingår även förstärkningar av husens klimatskärm, i första hand via renovering av väggarna som får bättre isolering, och renovering av fasaden. I inledningsstadiet utförde man täthetsprovningar i några av trapphusen. Förutsättningarna var inte helt korrekta, men gav åtminstone en indikation på ”vad vi redan anade”, säger Thorbjörn Karlsson.
– Husen läcker alltför mycket värme i nuläget. Vi kommer att följa upp med noggrannare provning när renoveringsarbetet är klart.
Energirenoveringen av bostadsområdet kommer inte att utgå från någon definierad klassning eller certifiering. Ambitionerna är visserligen höga, påpekar WSP:s Arne Holmgren, men det känns inte motiverat att använda begrepp som ”lågenergihus”.
– Vi föredrar att kalla det ”försiktighetshus”…

Totalkostnaden för hela ombyggnadsprojektet är omkring 240 miljoner kronor. För att finansiera investeringarna får Hildas medlemmar räkna med en viss avgiftshöjning de kommande åren, säger Hildas ordförande Giovanna Brankovic.
– Årsavgiften kommer att höjas med tre procent per år. Resten kommer vi att klara med de besparingar vi gör i form av lägre energianvändning och billigare drift. Målet är att sänka driftkostnaderna så mycket att framtida avgiftshöjningar inte ska behövas.

Av Lars Bärtås, Energi & Miljö nr 9/2010

  • Fakta/Pågående och planerade åtgärder i brf Hilda, Rosengård

    Stambyten
    Nya termostatstyrda radiatorer
    Renovering av våtrum och innerväggar
    Nytt centralövervakat brandvarningssystem
    Nytt ventilationssystem med värmeåtervinning
    Energieffektiv belysning i gemensamhetsutrymmen
    Varm- och kallvattenmätare i samtliga lägenheter, samt i tvättstugor
    Fasadrenovering
    Förberedelse för avfallskvarnar i köken
    Återvinning av regnvatten till spolvatten
    Solfångare/solceller på lämpliga tak
    Energianvändning före ombyggnad: i snitt 145 kWh/kvm, år Atemp, enligt energideklarationerna.
  • Fakta/Entreprenörer
    Huvudentreprenör: Servicekuben
    Underentreprenörer: ApQ El (elinstallationer), AB Rörläggaren (VVS), Sydtotal (ventilation), Consilium (brandskydd)
    Projektledning: WSP

          Brf Hildas förnyelseprojekt kan följas på Hildas byggblogg: http://brfhilda.blogspot.com/ 

  • Fakta/ Hållbara städer
    Delegationen för hållbara städer hanterar ett statligt, ekonomiskt stöd till utvecklingen av just hållbara städer. Syftet är att stimulera hållbara stadsbyggnadsprojekt, projekten ska bland annat minska utsläppen av växthusgaser och vara demonstrationsobjekt.
     
Annons

Kommentarer

Föreningen har nog gjort en fullständig missräkning. Dom kommer aldrig att klara den investeringen med enbart 3% i avgiftshöjning. Enbart räntekostnaden och avskrivningarna uppgår till nästan 15 mkr i ökade kostnader per år. Idag tar föreningen ut ca 37 mkr i avgifter. Det innebär ökade kostnader på nästan 40%. Det finns inte en möjlighet i världen att dom kan spara kostnader så att man kan komma ner på 3%. Dessutom har dom den underliggande kostandsökningen att även ta hänsyn till.
Här finns ett stort antal bostadsrättsinnehvare som kommer att ha osäljbara lägenheter och som kommer att göra stora ekonomiska förluster. Vem tar det ansvaret, skrädderskan Brankovic?