Ljusning för nattskiftet

Annons

När den postoperativa enheten flyttade passade Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge på att installera ny belysning. Det nya, cykelstyrda ljuset har blivit särskilt uppskattat av nattarbetarna som numera känner sig piggare på jobbet och mår bättre. 

Solen har knappt hunnit gå upp utanför det stora sjukhuset i Huddinge söder om Stockholm. Utomhus är det fortfarande grå dager, men inne på uppvakningsavdelningen flödar ljuset. De nya lysrörsarmaturerna har nyss börjat öka i ljusstyrka från morgonens dämpade, gula sken till vitare, starkare ljus.
Belysningen på postoperativa enheten B43, där patienter tas om hand efter större operationer, är numera automatiskt kontrollerad av ett styrsystem. Bakom en låst dörr står datorn som reglerar ljuset i förinställda cykler liknande dagsljusets variationer. Målet är piggare personal som mår och jobbar lika bra oavsett om det är dag eller natt.

Bra för nattarbetarna
Viktigast är den nya belysningen för dem som jobbar nattskift. Tidigare satt vanliga lysrör i taket, som personalen släckte på natten. Syftet var att skapa en bra sovmiljö för patienterna. Problemet var att många som jobbade på avdelningen samtidigt blev trötta och kände sig ruggiga. Det är annorlunda nu.
- För mig är den nya belysningen jättebra. Jag känner mig inte alls så trött längre, säger Faye Spiers, sjuksköterska som jobbar treskift.
- Många pass är från klockan 21 till 7.30 på morgonen. Förut när jag kom hem från jobbet och skulle sova vaknade jag ofta igen efter två timmar. Nu är jag i stället pigg hela natten och sover bättre på dagen efter, mellan sex och sju timmar i sträck.

Belysningscyklerna är anpassade till arbetspassen. Därför är ljuset är gult och dämpat när personalen går på passet på kvällen och när arbetet slutar på morgonen. På så vis får kroppen en lugn start på arbetsnatten och förbereds sedan för sömn när det snart är dags att gå hem. Som ljusast är det vid 3-tiden både på dagen och på natten när arbetet är i full gång.
- Förut var jag ofta jättetrött och hängig mellan klockan två och fyra på natten. Det är jag inte längre. Om man jobbar tre nätter i rad blir det här jätteviktigt, säger Faye Spiers.

Starkt ljus – men behagligt
Trots att det redan är ganska starkt ljus i rummet när Energi & Miljö är på besök tidigt på morgonen så är ljuset behagligt. Det mjuka takljuset kommer från 140 armaturer som innehåller fyra lysrör vardera. Två lysrör har färgtemperaturen 2 700 Kelvin och två har temperaturen 6 500 Kelvin. Genom att blanda ljuset i en ljuskammare och skicka det genom en diffusor går det att få den ljusblandning som önskas. En finjustering av innertakets utformning ovanför armaturerna blev nyligen klar och har gjort att ljuset sprids ännu mjukare. Installationen av den nya belysningen blev aktuell i samband med att den postoperativa enheten, pop, skulle flytta år 2010. Enheten med 18 sängplatser är nu helt nyrenoverad och personalen, totalt 70 personer, har haft stort inflytande på utformningen.

Speciell strömbrytare
Det mesta medicinska arbetet sker numera hos patienterna, i sängbåsen som ligger på rad utmed väggarna i lokalen. Vid sängplatserna finns en patientdator för kontroll av journaler, en övervakningsmaskin för blodtryck och puls, pumpar för dropp och en instrumentpanel under taket med bland annat el och syrgas. Belysningen styrs via en speciell strömbrytare vid varje plats. Strömbrytaren har förinställda så kallade scener med möjlighet till tre val - från stark takbelysning till diskret nattbelysning nära golvet. Varje sängbås har en skärm som går att ställa för när patienten vill ha lugn och ro. Dessutom finns numera skärmar uppe under taket, så kallade kjolar, som dämpar ljuset och ljudet från personalens arbetsplatser i mitten av lokalen. Kjolarna har tillkommit efter klagomål från patienter som blivit störda av ljus och ljud på natten.
- De som behöver brukar också få en handduk att lägga över ögonen, berättar Faye Spiers.

Personalen viktigast
Det är måndagsmorgon och ännu så länge har ingen patient kommit in efter operation. Just den här tiden är det som lugnast på avdelningen. Plötsligt bryts dock tystnaden av en hjärtskärande gråt från en av korridorerna utanför. En liten pojke gråter på sin pappas axel. Han är rädd. Kanske ska han opereras snart mot skolios, en av de större operationer som utförs här på sjukhuset. Efteråt blir han patient hos pop där både barn och vuxna får vila ut under övervakning i mellan ett och två dygn.

Att patienter ibland blir besvärade av det nya ljuset på avdelningen är förstås ett dilemma. Men det är inte ovanligt att patientintressen står mot personalens intressen på sjukhus.
- Patienterna är viktiga, men de är här ett dygn medan personalen är här varje dag, säger chefssjuksköterska Ramona Karlsson som visar runt.

Positiva reaktioner
Bland personalen har reaktionerna på den nya belysningen varit positiva. En enkät-utvärdering är planerad, men har inte hunnits med ännu.
- Vi har personal här som roterar på tre olika enheter och de märker skillnaden. De andra enheterna har inte samma ljus och personalen tycker att de blir piggare här, säger Ramona Karlsson.
Enligt henne och Faye Spiers är det få medarbetare som varit negativa till förändringen. En person har sagt att hon fått huvudvärk av ljuset. Hon är inte på plats den här morgonen. Det är däremot undersköterskan Karin Martinsson som säger att hon mår mycket bättre nu.
- Det här är jättebra. Jag ser bättre när jag jobbar och när jag kommer in på kvällen känns det inte som om jag jobbar natt.
Anledningen till att de flesta blir piggare av att arbeta i ljus är att kroppen då utsöndrar hormonet kortisol. Detta tränger undan melatoninet som är det hormon som gör oss sömniga. Bäst effekt blir det av ljus som är så likt vanligt dagsljus som möjligt. Därför ligger de nya armaturernas färgtemperaturer i samma spann som dagsljuset – mellan 2 700 och 6 500 Kelvin. Men lösningen på Karolinska i Huddinge får inte förväxlas med de så kallade dagsljuslampor som marknadsfördes för många år sedan, menar Kjell Wallin, belysningsplanerare hos leverantören Zumtobel.
- Forskning visade att människor blev stressade i det kallvita ljuset, eftersom det var lika starkt hela tiden och kroppens nivåer av kortisol aldrig sjönk, säger Kjell Wallin.

Dagsljuset ska härmas
Skillnaden med den cykelstyrda, dynamiska, belysningen är att det starkaste vita ljuset bara används under vissa tider. Övrig tid blandas färgtemperaturerna. Det förprogrammerade ljusscenariot i styrsystemet bygger på teknologie doktor Susanne Fleischers avhandling "The psychological effect of variable artificial lighting situations on people" vid Swiss Federal Institute of Technology (ETH) i Zürich.
- Egentligen är det ganska enkelt. Det handlar om att så bra som möjligt härma vårt dagsljus. Det gör att personalen mår bättre och blir mer på alerten, vilket också är bra för patienterna, säger Kjell Wallin.
Under de senaste 1,5 åren har Zumtobel installerat systemet i 12 olika anläggningar i Sverige. Exempelvis i kontor med fönsterlösa utrymmen, bankvalv, kärnkraftverk och försvarsanläggningar i bergrum.
I de flesta installationer är belysningsstyrkan 500 lux, som rekommenderas för arbetsbelysning. Här på sjukhuset är det dock upp till 700 lux ibland, på grund av speciella krav på att se bra i vissa situationer.

Dyrare installation
Det finns inga mätningar av hur stor energianvändningen är nu jämfört med tidigare. Men Kjell Wallin tror att den är ungefär densamma. Tidigare släcktes lysrören på natten, men det kompenseras av att den nya belysningen är energieffektivare och reglerad.
- Det är mer installerad effekt än vad som hade behövts med ny, vanlig lysrörsbelysning. Men man använder bara häften av effekten tack vare styrningen, säger han.
Belysningsinstallationen blir dyrare än en konventionell installation. Det beror bland annat på att armaturerna i det här fallet styrs av två don. Sjukhuset i Huddinge har betalat drygt 400 000 kronor för armaturer och styrsystem. En rimlig summa för bättre arbetsmiljö verkar de dock tycka. Det gör även ett sjukhus i Linköping och Karolinska i Solna, som planerar att göra liknande installationer.
- Vi vet hur vi ska få växter att växa bättre och hönor att värpa bättre med hjälp av rätt ljus. Så det är egentligen konstigt att vi inte vet mer om vad vi ska ha för ljus själva. Det blir extra viktigt nu när vi blir allt färre på arbetsplatserna som ska göra mer, säger Kjell Wallin.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 12/2012 sidan 24-27

Annons