Låg energianvändning kräver hög kunskapsnivå

Annons

DEBATT: Lågenergihus har kommit för att stanna. Därmed ökar kompetenskraven i alla led, från vvs-konsult till drifttekniker och boende. Kunskapen behöver höjas generellt, skriver Johnny Kellner, Veidekke.

Vi bygger allt mer energisnåla bostäder men den boendes levnadsvanor har inte förändrats. Beteendefaktorer tar därför ännu större andel av den totala energianvändningen för energisnåla lågenergihus. För energisnåla flerbostadshus eller lågenergihus utgör till exempel tappvarmvattenanvändningen cirka hälften av den totala specifika energianvändningen av köpt energi vid normalt brukande. Att sova med öppna fönster under uppvärmningssäsongen får också stora energikonsekvenser. Att boende i lågenergihus ”tvingas” sova med öppet fönster kan mycket väl bero på brister i inregleringen, då lågenergihus ställer stora krav på driftteknikerna.

Med beteendeaspekter för värme avses inomhustemperaturer, vädring och till viss del elgolvvärme i badrum. Sekundärenergi är bland annat cirkulationsförluster för värme- och varmvatten (VV/VVC). Köldbryggor och täthet har också en stor betydelse. VV/VVC, vädring, värmeläckage genom klimatskalet och köldbryggor kan utan vidare svara för mer än hälften av byggnadens andel av värmeförluster. Dessa värmeförluster tas märkligt nog sällan med vid teoretiska värmebehovsberäkningar. I bästa fall anges dessa som default-värden. Sammantaget är detta en starkt bidragande orsak till de stora skillnaderna i energibalanser som beräknat och uppmätt värde fortfarande uppvisar.

Viktigt med kunskap  
Grunden för att uppnå ett välfungerande värme-, vatten- och ventilationssystem är att upphandla kvalificerade konsulter och installationsentreprenörer som förstår hur lågenergibyggnader ska dimensioneras, installeras och driftsättas. Viktigt är också att ha kompetenta konstruktörer och byggentreprenörer. Hantverkarna på byggarbetsplatsen har ett stort ansvar för husets täthet. Jämför man byggreglernas tidigare krav på 0,8 l/s kvm vid täthetsprovning med 0,15 l/s kvm, vilket är fullt möjligt att uppnå, motsvarar enbart detta jämförelsevis cirka 10 centimeter extra isolering ur värmesynpunkt. En byggnad kan aldrig bli för tät. Ventilationen ska ske på ett kontrollerat sätt.

Det är också nödvändigt att ha tillgång till kvalificerad driftpersonal som kan lågenergibyggnader. Detta är i dag en stor bristvara. Här har våra högskolor ett stort ansvar. Vi väntar fortfarande på att professurer i förvaltningsteknik ska tillsättas vid våra tekniska högskolor. Att detta ännu saknas är näst intill skandalöst.

Stora kunskapsbrister
Hanteringen av från- och tilluft med värmeåtervinning (FTX) uppvisar ofta stora kunskapsbrister hos konsulter och installationsentreprenörer. Till exempel bör FTX-system alltid dimensioneras med ett litet undertryck, bland annat för att undvika kondens eller isbildning på ytterrutans insida på fönster. Vid uppvärmning med eftervärmningsbatterier av tilluften med otillräckligt isolerade tilluftskanaler blir värmeförlusterna stora genom att endast 30 till 40 procent av värmeeffekten når fram till tilluftsdonen i rummen. Detta kan jämföras med om tilluftskanalerna är välisolerade då cirka 90 procent av värmeeffekten når fram till rumsdonen. Avfrostningsfunktionen i FTX-system begränsar kraftigt värmeåtervinningen och kostar värmeenergi. Detta medför att man behöver en betydligt högre installerad effekt för att kompensera för den lägre återvinningsgraden när yttertemperaturen är lägre än 4 till 5 ⁰C. När årstemperaturverkningsgraden för värmeåtervinning beräknas måste alltid hänsyn till avfrostning och tryckfall tas. Fabrikantens höga temperaturverkningsgrader i laboratoriemiljö är helt ointressanta som beräkningsunderlag vid värmebehovsberäkningar. Köksforcering bör inte kopplas till återvinningen, dels för risken för luktöverföring men även för beläggningsrisken som försämrar temperaturverkningsgraden med tiden. Energiförlusten, beräknat efter 30 minuters forcering per dygn blir cirka 1 kWh/kvm, år men kompenseras i praktiken av en bättre långsiktig temperaturverkningsgrad.

Bra rörisolering hjälper
Även värmeförluster från VV/VVC får en allt större betydelse för lågenergibyggnader, uppskattningsvis mellan 4 och 7 kWh/kvm och år. Värmeförlusterna kan minimeras med god rörisolering och med lämpligt planerade kök och badrum som ger korta rördragningar. I de fall då BBR:s tiosekundersregel för varmvatten inte kan uppfyllas bör man i första hand flytta VV/VVC-schakt. Andelen av VV/VVC-värmeförluster som på ett effektivt sätt kan tillgodogöras byggnaden är mycket begränsad. Här krävs en bättre dialog med arkitekten i ett tidigt skede av processen.

Vädringsförlusterna får också en stor betydelse. Sveby-programmet (Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader) rekommenderar att man adderar värmebalansen med 4 kWh/kvm och år. Värmeförlustfaktorn är sannolikt i praktiken ännu högre. För lågenergibyggnader bör en operativ inomhustemperatur på 20 grader vara fullt tillräcklig när fönster med U-värden på 0,9 W/kvmK används tillsammans med goda U-värden på väggar. En operativ temperatur på 20 ⁰C motsvarar 23 ⁰C för flerbostadshus uppförda under miljonprogrammet. Skillnaden i temperatur mellan 20 och 23 ⁰C ökar värmebehovet med cirka 10 kWh/kvm.

Radiatorer under fönster
Erfarenheter visar att radiatorer alltid bör installeras under fönster av komfortskäl, även för lågenergibyggnader. Tekniken med hus utan värmesystem tillämpas ofta utan hänsyn till slutkunden. Elgolvvärme i badrum som står på året om av komfortskäl kan öka elbehovet för värme med cirka 15 kWh/kvm och år för en normalstor lägenhet. Observera att elgolvvärme i badrum inte räknas som hushållsel utan som värme. Även eluppvärmda hängrännor och stuprör ska räknas in i energibalansen vilket genererar 1,5 till 2,0 kWh/kvm och år.

För att på ett fackmannamässigt sätt klara av att inreglera lågenergibyggnader är det nödvändigt med drift- och energiuppföljning. Tillräcklig mätutrustning måste därför installeras för att överhuvudtaget möjliggöra en driftuppföljning och underlätta felsökning. Brister i driftsättning kan få betydligt högre energikostnader för fastigheten som följd och kan till och med medföra en sämre inomhusmiljö. Komplexiteten är stor hos energisnåla flerbostadshus med FTX där styr- och reglersystem nu snarare börjar likna kontorshus. Därför är det nödvändigt att det sker en kraftig kunskapsuppbyggnad hos entreprenörer, hantverkare och drifttekniker. Statusen och kompetensen hos vvs-konsulter att projektera flerbostadshus måste öka. Förslagsvis bör våra högskolor anordna en vidareutbildning för konsulter som varit verksamma i ett antal år. Energisnåla flerbostadshus har kommit för att stanna.

Johnny Kellner Energi- och klimatstrateg Veidekke i Sverige

Debattinlägget är publicerat i Energi & Miljö nr 2/2014 sidan 42-43

Annons