Laboratorium med växthus på taket

Annons
REPORTAGE

Klimatstyrda växthus och specialiserade biologilabb ställer höga krav på installationerna i Arrheniuslaboratoriet vid Stockholms universitet. Ett nytt borrhålslager minskar den köpta energin med 87 procent i hela kvarteret.

Att hitta rätt ingång i Arrheniuslaboratoriet på Stockholms universitet i Frescati i Stockholm är inte enkelt. Efter irrande in och ut mellan huskroppar och byggnadsställningar visar det sig att träffpunkten är i ett hus längre bort mot skogen.

Då har E&M:s reporter redan passerat NPQ-husen som byggs på en tidigare parkering i anslutning till de befintliga, höga betongbyggnaderna. I de nya femvåningshusen kommer det att finnas laboratorier för biologiforskning, växthus med olika klimatzoner, kontor och en ny hörsal med plats för 100 personer.

Universitetets rektor, Astrid Söderbergh Widding, har välkomnat de nya byggnaderna som gör det möjligt att samla den laboratorieintensiva forskningen. Kronan på verket är de tio växthusavdelningarna högst upp på västsidan av N-huset. Här finns möjlighet att under kontrollerade former odla växter i tropiskt-, medelhavs- eller svenskt sommarklimat.

Solen strålar denna vårdag in genom de lutande takfönstren och bidrar till uppvärmningen. Men om solvärmen inte räcker ska strålningsvärmelampor i taket och vattenrörslingor under odlingsborden ge växterna det de behöver. Om det i stället blir för varmt tar klimatdatorn över och styr automatiskt solskyddsgardinerna som skuggar och minskar behovet av kylning från luftbehandlingsaggregaten.

- En utmaning har varit att växthusen står på taket till kontor och labb i våningen under. Växthusen kan ha mellan 5 och 30 grader i inneluften och det måste bjälklaget kunna hantera. Så växthusen har ett eget klimatskal, säger Anders Nilsson, avdelningschef hos installationskonsulten Tyréns.

Luften i växthusen befuktas med avjoniserat vatten via dysor uppe under taket, och fuktsäkerhetskraven har varit omfattande genom hela projektet, berättar projektledare Anna Martin från Akademiska Hus, och visar de helkaklade väggarna.

I korridoren innanför växthusen finns tio växtklimatkammare. På hyllorna i kamrarna ska plantorna kunna ges exakta växtförhållanden. Till exempel ska belysning styras som naturligt ljus över dygnet.

- Ett krav är att spannet på ljusintensiteten ska vara 50 till 650 mikromol, vilket kräver en hel del både av armaturerna och kylningen, säger Anna Martin.

Korridorens innertak utgörs av elrännor där all belysning sitter och installationerna löper. De ljudisolerande akustikplattorna skymtar ovanför elrännorna. Det är en del i arkitektens estetiska vision och samtidigt uppskattat av driftpersonalen.

- Det här är jag mycket nöjd med, säger Åke Annsberg, driftansvarig från Akademiska Hus.

De elva ventilations- och mediaschakten finns också i korridoren, bakom blanka plåtpelare. Här ryms ledningar för laboratorieverksamhetens avlopp, tappvatten, avjoniserat vatten (för labb och befuktning), kvävgas och tryckluft. Några rör är vackert klarblå och har brandklassad isolering. Där ska köldbäraren transporteras runt. Bredvid rörschakten finns ventilationsschakten som även löper inuti kakelväggarna. Hela byggnaden är sprinklad.

Genom ett fönster syns det äldre, k-märkta, blå Arrheniushuset, skapat efter 1970-talets arkitektur och byggprinciper och med stommens betongpelare utanpå fasaden.

- En stor tidig utmaning i projektet var att ”prata in” betongpelarna i väggkonstruktionen. På det gamla huset sitter de utanpå, och så såg bygglovet ut även för de nya husen. Men det blir stora köldbryggor i den konstruktionen, så det var inte möjligt med våra miljökrav. Efter en lång diskussion fick vi in pelarna i väggen – och en varm stomme, berättar Anders Nilsson.

En trappa ner, under växthusen, håller de nya biologilaboratorierna på att ta form. Alla anslutningar till installationer (som kvävgas) är samlade i mitten av rummen, där laboratoriebänkarna ska dockas in. Ventilationen är noga anpassad och det går att variera flödet i varje enskilt labb, som har separata tillufts- och frånluftskanaler. Frånluftskanalerna av galvaniserad plåt är lackade på insidan för att inte skadas av förorenad luft från labbverksamheten.

- Frånluftskanalerna går också hela vägen upp till aggregatet, och inte via något allmänt ventilationssystem. Alla labbmoduler styrs av en reglering av frånluftsbehovet, och sedan kör vi tilluft som ersättning till det. Det finns också forcerad skyddsventilation via dragskåp, dragbänkar och punktutsugar, säger Anders Nilsson.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 4 2015 sidan 16-21

Detta är en kortad version av Marie Granmars reportage från bygget av Arrheniuslaboratoriet i Stockholm. Hela artikeln med faktarutor finns tillgänglig för prenumeranter på Energi & Miljö samt medlemmar i EMTF här. Har du glömt ditt lösenord anger du bara din epostadress.

Fakta

FAKTA: Arrheniuslaboratoriet

  • De nya husen omfattar cirka 16 500 kvadratmeter
  • Inflyttning sker i sommar
  • Under husen finns 127 borrhål som är 230 meter djupa och har dubbla kollektorslangar
  • Fastighetsägaren Akademiska Hus satsar över 550 miljoner kronor i projektet.

Beställare: Akademiska Hus
Hyresgäst: Stockholms universitet
Generalentreprenör: Skanska Sverige AB
Arkitekt: Nyréns Arkitektkontor AB
Konstruktör: Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB
VVS-konsult: Tyréns AB
Elkonsult: Tyréns AB
Styrkonsult: Team TSP AB
Sprinklerkonsult: Brandskyddslaget AB
Totalentreprenör växthus: Deforche Construct NV
Totalentreprenör klimatkammare: Labrum AB

 

FAKTA:  Sänker energinotan

  • Totalt minskar andelen köpt energi med ungefär 87 procent
  •  78 procent av energin går till eftervärmning av tilluft i de befintliga Arrheniushusen
  •  Det totala luftflödet i hela systemet är 260 kubikmeter per sekund.
  •  Systemet för att klara den förbättrade energianvändningen består bland annat av två kylvärmepumpar med 750 kW värmeeffekt vardera, eller 525 kW vid kylproduktion. Det finns också en värmepump om 150 kW för NPQ:s radiatorsystem.
  •  Effekterna från borrhålslagret är 1 400 kW vintertid och 2 500 kW sommartid.
  •  Spillvärme från kylsystem i de äldre byggnaderna ger 3 100 kW sommartid.
Annons