Kontor blev plusenergihus

Annons

PowerhouseKjorbo_ParkLife_mir

Ett kontorshus i Norge byggt 1980 är världens första som renoverats till plusenergistandard. Nu pågår inflyttning.

En lång rad kända installationslösningar, optimerade och kombinerade på nya sätt, hjälper till att ge det nyrenoverade kontorshuset i Sandvika, väster om Oslo, plusenergistandard.

[caption id="attachment_5698" align="alignleft" width="150"]Björn Jenssen. Foto: Henning Fjeldehem Björn Jenssen. Foto: Henning Fjeldehem[/caption]

- I vår plusenergidefinition har vi inkluderat all energi, inklusive material, byggande och framtida renoveringar under livstiden. I Europa definieras noll- och plusenergihus vanligen enbart utifrån driftenergin, säger Björn Jenssen, seniorrådgivare hos Skanska Teknikk i Norge.

24 februari var renoveringen av det 5 200 kvadratmeter stora kontorshuset klar och 31 mars ska huset vara i full drift. Huset, kallat Powerhouse Kjørbo, är ett av sju pilotprojekt som forskningscentret ZEB (Zero Emission Buildings) arbetar med och det första som är klart.

Även forskare från teknikuniversitetet NTNU och forskningsinstitutet Sintef medverkar i projektet där övriga samarbetspartners är byggentreprenören Skanska, arkitektkontoret Snöhetta, miljöorganisationen Zero, fastighetsägaren Entra samt företagen Asplan Viak, Sapa och Hydro.

Bland de installationer som utmärker sig i det nästan helt ombyggda kontorshuset finns ett ventilationssystem med extremt låga tryckfall, 1 556 kvm solceller och två värmepumpar (en lågtemperatur och en högtemperatur) som ska klara att täcka hela värmebehovet inklusive varmvatten. Dessutom är planlösningen energieffektiv, så att behovet av ventilation och belysning minskar. Ventilation, värme, kyla och belysning är också behovsstyrda.

Ett borrhålslager med tio 200 meter djupa hål finns numera under huset. Det ska användas för kylning sommartid och värme vintertid.

- Nyckeln till att lyckas finns i integrerade helhetslösningar. Det kräver samarbete, spetskompetens och helhetstänkande. ”Less is more” är ett känt begrepp, och för att uppnå ”mer” med ”mindre” krävs tvärvetenskaplig kunskap, säger Björn Jenssen.

Mycket stränga krav har ställts på husets klimatskal, vilket är centralt för uppvärmningen. Bland annat är den nya fasaden gjord av bränt, mörkt trä som gör att byggnaden binder energi på ett bra sätt. Andra viktiga komponenter är möjligheter till solavskärmning och naturlig ventilation. Den nya fasaden liknar den gamla, men har större fönster och är mycket lufttät.

Före renoveringen var husets energibehov cirka 250 kWh per kvm, år. I sin nya skepnad förväntas husets energianvändning, exklusive hushållsel, bli totalt runt 110 000 kWh per år, alltså drygt 20 kWh per kvm, år. Detta ska täckas helt av solcellernas elproduktion, som förväntas ge drygt 210 000 kWh per år (41 kWh per kvm, år). Överskottet kan under perioder av året levereras till elnätet.

”Nyckeln till att lyckas finns i integrerade helhet slösningar”

Även efter att energibalansering gjorts där material till husets ombyggnad och framtida renoveringar räknats ifrån blir det ett energiöverskott.

- Vi ska nu följa upp bygget med mätningar och brukarundersökningar, för att verifiera att det fungerar som tänkt, säger Arild Gustavsen, professor och chef för ZEB vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, NTNU, och Sintef i Trondheim.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 3/2014 sidan 6-7

Fakta

  • Byggt 1980 i Sandvika väster om Oslo. Fastigheten består av två huskroppar om sammanlagt 5 200 kvm.
  • Före renoveringen var husets energibehov cirka 250 kWh per kvm och år.
  • Efter renoveringen förväntas husets energianvändning bli runt 110 000 kWh per år (20 kWh per kvm, år). 1 556 kvm nyinstallerade solceller förväntas ge drygt 210 000 kWh per år (41 kWh per kvm, år), vilket ska täcka energianvändningen.
  • Klimatskalet ska klara max 0,30 luftomsättningar per timme (cirka 0,25 liter per sekund och kvadratmeter).
  • Uppvärmning och kylning sker med hjälp av borrhålslagret och två värmepumpar. En högtemperaturvärmepump för att producera varmvatten och en lågtemperaturvärmepump för uppvärmning via ventilation och radiatorer. Fjärrvärme finns kvar som backup.
  • Anläggningen är dimensionerad för frikylning, men värmepumparna kan användas som kylmaskiner.
  • Några få vattenvärmda radiatorer med maxtemperatur 50 °C står centralt i kontorslandskapen. Mindre rum får luftburen värme.
  • De dimensionerade övertrycken på tilluftsidan ligger runt 20 pascal.
  • Ventilation, värme, kyla och belysning är behovsstyrda. Belysningen, som mestadels är LED, är dagsljusstyrd.

Läs mer: www.powerhouse.no  och www.zeb.no

Annons