Installationsutmaning i oval Uggla

Annons

När installationerna skulle projekteras och installeras i daghemmet Ugglan i Botkyrka fick både konsult och installatör huvudbry - hur installeras kanaler och rör i en byggnad som är oval och liknar en munk?

daghemmet-ugglan-bild-3d0.jpg 150 barn ska få plats på daghemmet Ugglan i Alby söder om Stockholm. Arkitekt är Ami Katz på arkitektfirman 3do. Illustration: 3do

Daghemmet Ugglan är ett unikt utformat daghem i Alby, Botkyrka - för hur många daghem i Sverige är egentligen ovala med ett hål i mitten? Bakom daghemmets form står Ami Katz vid arkitektfirman 3dO Arkitekter i Stockholm, som fick uppdraget att rita en ny förskola, efter att den tidigare bränts ned. Tanken bakom formen är att den ska upplevas som spännande med ett mjukt formspråk, och den är skapad för att ständigt inspirera barnen. Byggnaden sägs vara utformad för en flexibel och funktionell användning och har plats för upp till 160 barn i åldrarna 1 till 5 år i åtta avdelningar och två så kallade ateljéer. Ugglan är inklädd i aluminium med riktiga falsar och tre olika mått på plåtarna. Den ovala innergårdens väggar är klädda med oljad, bandimpregnerad furu. Över trädäcket som löper längs hela insidan hänger ett plåttak som perforerats med hål i olika storlekar, allt för att ljuset ska spela och leka. Det samma gäller de transparenta, färgade skärmtaken över sandlådorna. Innergården är välvd och belagd med sten i olika mönster, från alla åtta avdelningar har man full utblick över den genom stora fönster. På gården utanför, som slingrar sig runt byggnaden, samsas gräs, kullar belagda med gummimattor och stenformationer med lekredskap.   Ingen varmgrund Från början hade man tankar på att använda varmgrund, vilket enkelt kan beskrivas som en krypgrund med isolering. Idén slogs dock ur hågen eftersom grundvattennivån var så hög att markarbetena skulle bli alltför dyra. Därför blev golvvalet platta på mark med golvvärme för uppvärmning. Att varmgrundsidén inte blev av gjorde också att man fick ändra placeringen av installationer från fläktrum i varmgrund till fläktrum på vind. Tilluften håller över året i princip samma temperatur. Enligt Magnus Nilsson, som utfört konstruktionsarbetet hos E:a VVS-Konsult, Eskilstuna, blev effekten av flytten från varmgrunden till vinden att det blev mer ”krigande” om installationsutrymmet, takutrymmet var inte alls lika stort som den tänkta varmgrunden.   Sunda hus Botkyrka kommun hade enligt projektledaren och installationssamordnaren Mats Karlsson, Hifab, krav på materialens miljövänlighet enligt kriterierna i Sunda hus. Han menar dock att leverantörerna borde uppdatera sina uppgifter i Sunda hus databas, eftersom ventilationsdonen inte motsvarar de som används i dag. - Det gjordes vidare ett avsteg från Sunda Hus materiallista, eftersom vi valde kopparrör för tappvarmvatten. Det berodde på att Botkyrka kommun valde att göra ett undantag från Sunda hus-listan i detta projekt.   Konstruktionsutmaning Enligt Magnus Nilsson var en av de största utmaningarna att få plats med kanaldragningarna från fläktrummet genom matsalen då det var begränsat med utrymme. Där skulle kanaler till köket och till två avdelningar samsas med tilluftsdon för matsalen i undertak. En annan utmaning var hur man skulle redovisa sektionerna - exempelvis blev ventilationskanalerna mer ovala än runda i profil, på grund av husets utformning. - När vi skulle rita in kanalsystemet blev det med nödvändighet ”hackigt”, det gick naturligtvis åt många fler 15-graders- och även 30-gradersböjar än i vanliga kanalsystem som ju är mer rektangulära. För ventilationsentreprenören blev det till att få ihop fler kanalsektioner än om huset varit rektangulärt. - Entreprenören fick 3D-vyer över fläktrummet för att förenkla vid montaget. Ventilationssystemet med tre aggregat placerade i ett centralt aggregatrum är uppdelat i tre sektioner, varav en sektion är för kök och matsal. De två övriga sektionerna ventilerar fyra avdelningar vardera inklusive en ateljé, och matar från vardera håll i ovalen. Även vid golvvärmeinstallationen blev det pyssligt att få ihop delarna. - Värme och sanitetsmontören bestämmer ju själv var han sätter böjarna och vinklarna, det bestäms på plats. Det jag kunde göra var att dela upp golvvärmeslingorna efter tårtprincipen, med trekantiga slingformationer för att kunna följa arkitektens intentioner, säger Magnus Nilsson.

Mark Kretz, Energi & Miljö 3/2010 FAKTA Beställare: Botkyrka kommun Brukare: Barn och ungdomsförvaltningen Projektledning: Hifab (Södertälje)  Arkitekt: 3dO arkitekter Konstruktion: Konkret Rådgivande Ing i Stockholm VVS: E:a VVS konsult El: Grontmij, Ljus: ÅF- infrastruktur Brand: Brandskyddslaget Kök: Storköksbyrån i Stockholm Mark: 3dO arkitekter Generalentreprenör: Byggentreprenör Sundström Rörentreprenör: S & A Söberg Rör Luftbehandlingsentreprenör: Bravida Elentreprenör: SBB El & Styrsystem  

Annons