Individuell mätning får underkänt

Annons

Efter ett tiotal installationer kan Stockholms allmännyttiga bostadsbolag inte dra någon entydig slutsats att individuell mätning (IMD) ger lönsamhet och energibesparing.  Därför ska det inte vara standard i beståndet. Man ser inte ens vinst med mätning av varmvatten.

Allt fler allmännyttiga bostadsbolag inför individuell mätning av värme och vatten i delar av sina husbestånd. Tanken är att hyresgästerna ska spara när de måste betala för energin.
Bolagen börjar nu få ganska djupa erfarenheter, och kan dra slutsatser. Hos bolagen i Stockholm - Svenska Bostäder, Familjebostäder och Stockholmshem - har erfarenheterna lett till ett gemensamt ställningstagande av företagens tre miljöchefer.

Ingen lönsamhet
Installationerna hittills tyder inte på lönsamhet och energibesparingarna har inte övertygat. Vad gäller mätning av värme har man funnit att besparingspotentialen är mycket liten i hus med injusterade värmesystem och med centralstyrning av en inomhustemperatur på 20-21 grader. Besparingen täcker inte IMD-systemets investerings- och driftkostnader.
Inte ens den vedertagna sanningen att varmvattenmätning kan vara lönsamt tycks hålla för bolagens erfarenheter. Svenska Bostäder har utvärderat IMD med varmvatten i sju fastigheter, några även med värmedebitering.
- Vi har trott det fanns en besparingspotential inom varmvatten, men har inte kunnat verifiera någon besparing som skulle göra det lönsamt, berättar Pia Hedenskog, som är energiingenjör vid Svenska Bostäder.
- Våra projekt avser nyproduktion eller större ombyggnader så vi har ingen säkerställd användning före införandet av IMD att jämföra med, men mätningar efter avslutad debitering visar att förbrukningen är ungefär densamma några år efter att debitering har avslutats.
 

Svaren inte entydiga
Pia Hedenskog hänvisar till en kundenkät till området Blå Jungfrun, Stockholms första passivhusområde med hyresrätt. 80 procent svarade att IMD lett till att man ändrat sin förbrukning av varmvatten. Men vid en jämförelse har området samma förbrukning per kvadratmeter och person som det övriga beståndet.
Familjebostäder har prövat IMD i några få objekt men tänker inte gå vidare, uppger miljöchefen Helena Ulfsparre.
- I en del fall gjorde hyresgästerna besparingar, i andra inte. Resultaten är inte entydiga och vi har inte fått något statistiskt underlag som talar för vad IMD bidrar till. Vi har inte tillräckligt underlag för att gå vidare.
Inte heller Familjebostäder har fått bra resultat på varmvattenmätning.
- Vår erfarenhet är att man måste spara ganska mycket varmvatten för att bekosta mätare och administration, säger Helena Ulfsparre.
 

Negativa reaktioner
Hon berättar om försök där hyresgästerna slapp belastas med dessa driftkostnader, vilket innebar att hela den ekonomiska vinsten med varmvattenbesparingen gick till hyresgästen.
- Det som hände var att några sparade väldigt mycket, men de fick mindre pengar tillbaka än vad de trott. Som mest fick de kanske tillbaka 100 kronor per månad, säger Helena Ulfsparre.
Hon berättar om hyresgäster som reagerade. Det var för stor uppoffring för ett litet resultat. Hon fick ett brev från en som skrev att det var det löjligaste projekt man deltagit i.
Så Familjebostäder ligger lågt med fler försök med varmvattenmätning och debitering tills vidare.
 

Inväntar EU-besked
Ett annat skäl till Stockholmsbolagens avvaktan är avsaknad av avtal med hyresgästerna som ger möjlighet att debitera.
- Det är ju ingen idé att installera mätare som vi inte sedan kan använda, säger Helena Ulfsparre.
Ytterligare en orsak till att bolagen dragit åt bromsen, är att bostadsbolagen vill avvakta EU-direktiv kring individuell energimätning, som väntar på att införas i svensk lag.
Men enligt de kontakter Helena Ulfsparre haft finns inga tecken på att något konkret lagförslag är på gång. Hon konstaterar att om IMD ska införas så är det knappast energiskäl som blir drivkraften:
- Vi avvaktar eventuell lag, eller hyresavtal som gör att vi måste.
 

Kan bli aktuellt senare
De tre bolagen tänker dock fortsätter att följa IMD-marknaden. När ekonomi och teknik utvecklats, och en fungerande debiteringsmodell tagits fram, kan det bli aktuellt igen.
Hos Svenska Bostäder är det inte uteslutet med fler IMD-installationer om en bedömning kan visa lönsamhet, uppger Pia Hedenskog.
- Med stor sannolikhet har vi ett projekt på gång senare i år på Järva inom projekt Hållbara Städer, upplyser hon.
Stockholmshem har inte haft några egna projekt med individuell mätning av varmvattenförbrukning.

Av Björn Åslund, Energi & Miljö nr 1/12 sid 6-7

Annons

Kommentarer

Att Stockholms 3 stora bostadsbolag underkänner IMD är inte förvånande. Svenska Bostäders flopp med lägenhetsdisplay gör knappast saken enklare. Dom tester och referenser man hänvisar till är felaktigt underbyggda då hyresgästen kostnad för varmvatten inte debiterats alls eller att hyran sänkts för lite. Hela diskusionen har nu blivit politisk där välmående kommunala bolag är rädda för tvingande regler att mäta varmvatten. Självklart ska människor ges möjlighet till ett indivuellt val av hur mycket pengar som läggs på energikostnad, det ska inte styras av fastighetsägaren som idag tjänar pengar på "dåliga" avtal för den boende.

Hur tänker Pia Hedenskog med tanke på miljön? Jag håller med föregående kommentator om det ska finnas möjligt till individuell påverkan.

IMD är lag i många länder bl.a. Danmark. Här varierar årlig extra debitering / återbetalning mellan 67 – 246 DKK/m2. Medelvärdet 146 DKK/m2.
Detta verifierar att de boende vill själva kunna bestämma sitt inneklimat och att generellt en lägre innetemperatur eftersträvas. Det samma gäller givetvis för varmt vatten.
Senaste teknik med IMD-server i respektive bostad och avläsning av mätare via Internet ger investeringar lägre än 50% av värdet på besparingen och VALFRIHET för de boende
INOM ETT GEMENSAMT EU BORDE VÅRA POLITIKER EFTERÄVA ETT FRITT VAL

Om man i Danmark debiterar 67 - 246 Dkr/m2 kanske intresset är stort att spara. Det motsvarar 77 - 283 kr/m3. I Stockholm kostar 1 m3 varmvatten av 60 grader ca 37,62 kr inkl moms. Det ger ca en årskostnad på 700 kr per person inkl moms. Till detta kommer kallvatten för ca 200 kr per år inkl moms. Det är lika mycket pengar som besparingen är per lägenhet om temperaturen sänks med 1 grad. Från 22 till 21 grader.

Jag finner det märkligt att man i övriga landet lyckats väl med sina IMD-projekt, varför skulle Stockholm vara så avvikande?
I projekt som utförts i övriga landet har man sett en besparing på 25-30% på varmvattnet.
När man läser artikeln är det svårt att avgöra hur dessa försök i Stockholm utförts. Det framstår som att försöken genomförts på ett felaktigt vis. Har tex hyresgäster som förbrukat varmvatten över nollgräns blivit debiterade för detta? Det är ju framförallt storförbrukarna man vill komma åt.

När man har ett upplägg som det är det dömt att misslyckas. Det verkar som man på förhand bestämt vilket resultat man vill uppnå och sedan utformat testet därefter. Eller så beror de felaktigheter man gjort på inkompetens.

Vilken typ av uppföljning har användarna fått? Exempelvis har dem kunnat följa sin användning av varmvatten i realtid eller på annat sätt? Människor är vanedjur och utan rätt uppföljning hamnar man lätt i sina gamla vanor eftersom man inte ser ett resultat av det man gör. Om jag kunnat se hur mycket varmvatten jag använder i snitt och hur mycket jag sparat och hela tiden haft en möjlighet att följa upp det hade det hjälpt mig. En display i hallen med snittförbrukning, användning senaste 7 dagarna och hur många kWh jag sparat. Sen ska självklart dem som sparar varmvatten osv där det ingår i hyran få avdraget hur mycket dem sparat föregående månad.