Huset som har både tak- och golvvärme

Annons

Vad sägs om ett flerbostadshus med tak- och golvvärme, och möjlighet till kyla? Tekniken har testats av Örebrobostäder med positivt resultat. Kopplat till värmepump gav lågtemperatursystemet en energianvändning på 31 kWh/kvm, år.

De första flerfamiljshusen med värmeslingor i golv och tak istället för radiatorsystem tillkom efter initiativ från Roland Moberg vid Projektengagemang i Örebro. Idén bygger dock på teoretiska studier vid Chalmers (se faktaruta).

- Man får då väldigt stora ytor som avger värme, och kan hålla runt bara 25 grader i framledningstemperatur. Då kan värmepumpar arbeta väldigt effektivt, och kan få en värmefaktor (COP) kring 6, säger Roland Moberg.

Utformningen gör så att 2/3-delar av värmen kommer från lägenhetens innertak, och 1/3-del kommer från golvet.

Systemet är utan rumstermostater, istället regleras värmen genom att följa utetemperaturen. Detta i kombination med de väldigt stora värmeytorna i golvvärmen, uppges ge små variationer i inomhustemperaturen.

- Den här styrningen ger ett väldigt stabilt system, säger Roland Moberg. Systemet beskrivs som delvis självreglerande, eftersom övertemperaturer i rummet (exempelvis genom matlagning eller solvärme) gör att värmeavgivning från golvvärmen minskar successivt i förhållande till temperaturökningen (se även faktaruta).

Roland Moberg fick gehör för idén hos kommunalt ägda Örebrobostäder, vars första projekt blev området Pärllöken, två fyravåningshus med totalt 24 lägenheter. De första hyresgästerna flyttade in tidigt 2011. Vid projektering beräknades energibehovet bli totalt 23 kWh per kvm/år A-temp, med bergvärmepumpar. Det gör att husen utan vidare kan kallas lågenergihus.

tak-o-golvvarme

Golv- och takvärme är den ovanliga värmelösningen i Pärllöken. Foto: Magnus Wahman

Men energimålet är ännu inte nått: - Mätningarna visar att vi hittills nått 31 kWh per kvm/år A-temp, berättar Magnus Uhlin, projektledare vid Örebrobostäder.

Härtill finns förklaringar, Magnus Uhlin berättar om problem med varmvattnet. Det fanns en felvänd ventil och värmepumpen var underdimensionerad för varmvattnet, vilket bland annat gjort att varmvatten-tanken inte räckte för toppbelastningen när alla morgonduschade.

- De här problemen har slukat energi, men nu har vi åtgärdat det och hoppas att det närmar sig beräknade 23 kWh kvm/år. Han tillägger att den förhöjda energianvändningen också beror på att huset är byggt i lättbetong, som kan ta flera år att torka.

Åke Eriksson vid Örebrobostäder kan berätta mer om erfarenheterna: - Vi är jättenöjda med värmesystemet. De låga temperaturen och självreglering gör att det aldrig blir varmare än 23 grader. När man får mycket värmetillskott, så fungerar slingorna i tak och golv som en kylare. Vi har kunnat ta frikyla från borrhålen.

Kylfunktionen har satts på hårt prov denna heta sommar, och tydligt motverkat höga temperaturer. - Vi har haft jättenöjda hyresgäster, konstaterar Åke Eriksson, och nämner även att hyresgästerna uppskattat hur värmen fördelas och sprids.

- De stora värmeytorna i systemet gör temperaturen jämn i lägenheten, hur man möblerar påverkar inte. Några merkostnader vid bygget ska det inte behöva bli med värmeslingor i jämförelse med radiatorsystem. Det är i alla fall vad en rörentreprenör uppgivit för Åke Eriksson.

I Pärllöken kom värmen från värmepumpar, men golvvärmesystemet ska också fungera med fjärrvärme. - Men då blir det ingen kyla. Ett sådant system ska finnas i det bygge med 89 studentlägenheter som blir klart i november.

Örebrobostäder har hittills använt denna teknik i tre byggprojekt, och fler är på gång. För att en ny byggnad ska kunna förses med denna typ av värmeslingor ställs vissa byggnadstekniska krav. - Det fungerar inte med prefabstommar, förklarar Roland Moberg. Det ska vara platsgjutna bjälklag eller kvarsittande form. Golvvärmen kan då läggas på underkantsarmeringen.

Helt utan frågetecken är dock inte golvvärmesystemet: - Det fanns en farhåga hur hyresgästerna reagerar. De kan ju inte reglera innetemperaturen, då det inte finns termostat. Om man vill ha det kallare i exempelvis ett sovrum så går det bara om man öppnar fönstren, säger Roland Moberg.

Hos Örebrobostäder har åtminstone inte Magnus Uhlin märkt något av onödig vädring. - Snarare är det väl så att folk vill ha varmare inomhus.

Golvvärmesystemet enligt detta koncept kan anses som färdigutvecklat, anser Roland Moberg. Nu vill han se att det sprids, och han ser områden där systemet vore särskilt lämpligt: - Det finns ju många äldreboenden, med ökad dödlighet under juli och augusti. Med värmepump kan de då också kylas på enkelt sätt.

Björn Åslund, Energi & Miljö nr 9/2014 sidan 36-37

Fakta

Fakta

Självreglering av värmen
Skillnaden mellan rumstemperatur och framledningstemperatur värmer rummet och ger självregleringen. Med 21 grader i rummet och 25 grader i golvvärmen är det fyra graders skillnad.
Stiger temperaturen i rummet till 23 grader, så minskas skillnaden till två grader, och därmed också värmeeffekten, vilket då dämpar uppvärmningen. Blir det istället kallare i rummet så ökar skillnaden och då även värmeeffekten.

Teorin bakom
De teoretiska beräkningarna bakom detta golvvärmesystem finns beskrivna i rapporten “Värmeavgivning från platsgjutna betongmellanbjälklag med ingjutna golvvärmerör”, av Henrik Karlsson vid Institutionen för bygg‐ och miljöteknik på Chalmers tekniska högskola.
Han har studerat värmeavgivningen från ett ingjutet golvvärmerör i ett oisolerat mellanbjälklag av betong.

Annons