Höga vvs-krav när gruvan väcks till liv

Annons

I Sveriges kanske äldsta, men också yngsta gruva, pågår driftstart efter 20 år i malpåse. Nu installeras ventilations-, brand- och styrsystem som ska säkra driften minst 15 år framåt i Dannemora.

1992 lade SSAB ner gruvan i Dannemora i norra Uppland på grund av minskad efterfrågan och sjunkande järnmalmspriser. En i princip tusenårig gruvverksamhet gick då i graven. Nu - 20 år senare startar gruvverksamheten igen på samma plats. Orsak? En kraftigt ökande efterfrågan på järnmalm har gjort att det återigen har blivit lönsamt att bryta Dannemoramalmen.

Den nygamla gruvan drivs av Dannemora Mineral AB, ett privatägt företag, som också är börsnoterat.

Tanken är att gruvan vid full produktion ska leverera 1,5 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter, vilket är en tredubbling av produktionen då gruvan lades ner för 20 år sedan. En miljard kronor ska investeras i att återuppta gruvdriften. När gruvan är i full drift kommer gruvbolaget att ha 120 egna anställda gruvarbetare och 180 personer anlitade från olika entreprenörer såsom transport- och underhållsfolk.

Vad man bland annat gjort är att bygga nya och förbättra befintliga nedfarter, samt uppgraderat schakt för att ta upp malmen till sovringsverket, där man separerar gråberg från malm. Så kallade snedbanor för transporter har också anlagts till nya nivåer under mark, och järnvägssystemet som för malmen till utskeppningshamnen i Hargshamn har rustats upp.

VVS-relaterad
Den infrastruktur som finns - förutom rent gruvrelaterad utrustning och transportsystem – är i hög grad vvs-teknisk. Stora mängder luft måste tillföras gruvan, liksom värme när så behövs.

Ventilationsansvarig är Lennart Kunni:
- Den sannolika malmbasen är  35,1 miljoner ton, vilket med den produktionskapacitet som vi bygger för räcker i 15 år. Utrustningen för brytning, behandling och reservsystem är dock dimensionerad för att kunna utvinna ungefär dubbelt så lång tid, eftersom det bedöms finnas ännu mer brytbar malm i berget.
Arbetet med att få igång den nedlagda gruvan har pågått i flera år, och i april i år ska produktionen starta med drift i ett skift, kontinuerlig drift är igång nästa år.

Tilluft via tilluftshus
Tilluften till gruvan sker via två tilluftshus vid markplan. Det hittills färdigställda tilluftshuset är tilluftsintag för två fläktar som vardera har en kapacitet på 80 kubikmeter per sekund. Det andra huset – som blir klart i höst – kommer att bli tilluftsintag för tre fläktar i en fläktstation nästan 350 meter ner under jordytan med en maximal kapacitet på 240 kubikmeter per sekund.

Fläktarna, som levereras av Acron-Maskiner, har tillverkats efter de specifikationer som dotterbolaget Dannemora Magnetit AB angivit.

För att garantera att fukt i tilluften inte kondenserar ut på schaktväggarna och ger isbildning, förvärms tilluften så att den alltid håller minst plus två grader C. För förvärmning används två gasolbrännare med en effekt på 7,5 MW respektive 5 MW i det nu klara tilluftshuset. I det tilluftshus som ska stå klart senare i år kommer det att finnas tre gasolbrännare med den högre effekten. Gasolförsörjningen sker via en gasolanläggning på 100 kubikmeter. Vid dimensionerande utetemperatur ska dessa 100 kubikmeter räcka i cirka sju dagar.

När det gäller driftenergi är annars drift av fläktar och pumpar de två enskilt största elanvändarna i gruvan.
- Dannemora Mineral har ett långtidsavtal med Vattenfall, men vi måste naturligtvis göra en sammanvägning av eleffektbehovet, vilket inte bara omfattar våra fläktar, utan även de fläktar som entreprenörerna som sköter service använder.

Gasolvärme
Att använda gasol är ett av två sätt att förvärma tilluften, det andra sättet är med el. Endast en gruva till i Sverige använder gas, nämligen i Bolidens gruva i Kristineberg.

I schaktmynningen i tilluftshusen hänger en stålställning, kallad spindel, med givare för gasinnehåll, temperatur, NO/NO2 och koloxid. Om någon av brännarna exempelvis skulle sluta fungera och ren gasol skulle spruta ut, måste en givare finnas som känner av ökad andel gasolinblandning och stänger av tillförseln.

Nere i gruvan styrs tilluften via de stora primärfläktarna ut till sekundärfläktar som i sin tur styrs av verksamheten. Givare känner av belastningen och för att hålla en önskad luftkvalitetsnivå tillförs området den mängd luft som behövs. Styrsystemet registrerar var varje person och maskin befinner sig. Efter sprängning fördubblas lufttillförseln till det aktuella området i en timme för att transportera bort spränggaser. Luftdistributionen sker med hjälp av ett kanalsystem av ventilationsduk av PVC.

Lennart Kunni:
- De är inte så känsliga för direkta stötar och kan lätt bytas, lagas och tas ner för rengöring.
Inför produktionsstarten har stort arbete lagts på att täta till bergrum och förbindelser som inte används.
- Gamla bergrum kan ”tjuvlufta” om det är lägre tryck i bergrummet eller om det har förbindelse med schakt upp i dagen. Luften kan lätt försvinna in dit istället för dit den ska. Ofta tätas dessa håligheter med stål- eller betongmurar. Väggar byggs efter öppningens utformning och sen tätar man med exempelvis betong.

Brandzoner
Stor vikt läggs också vid att bygga brandzoner.
- Det finns mycket som kan orsaka brand och brandgasutveckling; fordon, hydraulolja, däck och annat. Därför finns ett 30-tal portar som vid brand stängs för att leda brandröken förbi arbetsplatser och till områden där det är ofarligt att släppa ut den. Vi har också räddningskammare dit personal vid en olycka kan ta sig och som är försedda med syrgasutrustning, kommunikation och där man kan vistas upp till 24 timmar.

Dränering
Ett stort arbete som genomfördes innan man kunde börja återställa och bygga ut gruvan var att dränera den.
3,6 miljoner kubikmeter gruvvatten pumpades bort, ner till 470 meter under jord. För att dels hålla inträngande grundvatten stången, 10 liter per sekund, men samtidigt förse tekniska system med vatten har Xylem (före detta ITT Flygt), i samarbete med Bergteamet som är bergentreprenör, byggt ett pumpsystem. Fyra pumpstationer med bassänger för vattenlagring har anlagts på fyra olika nivåer. Från bassängerna finns system för att utnyttja vattnet i gruvdriften, exempelvis som borrvatten, vilket gör att gruvan är självförsörjande på vatten, enligt Stig Johansson som är pumpsystem- och elansvarig.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 3/12 sid 22-25

  • Fakta:
    Dannemoragruvan har anor från före Gustav Vasas tid. Den äldsta handlingen i vilken malmfyndigheten i Dannemorafältet nämns är ett gåvobrev från 1481 i vilket Sten Sture d.ä. skänker den då nyligen upptäckta sulfidförekomsten Silverberget i Films socken till ärkebiskopen och riksrådet Jakob Ulfsson i Uppsala.

    Med 1723 års gruvstadga befästes äganderätten till de gruvor som då var i drift. Genom nedläggningar och sammanslagningar minskade antalet delägare och 1918 kvarstod endast sex av dessa. År 1937 bildades Aktiebolaget Dannemora Gruvor. Svenska staten, Stora Kopparberg och Gränges bildade 1978 Svenskt Stål AB (SSAB) bland annat skulle driva järnmalmsgruvan i Dannemora. Gruvan lades ner 1992.

    2005 bildades Dannemora Mineral AB i syfte att återuppta driften av Dannemoragruvan och i år dras produktionen igång igen.
    Källa: Dannemora Mineral

Annons