Heta rör med många böjar i Tranås

Annons
REPORTAGE

Bra samarbete och många rörböjar har behövts för att få igång Tranås Energis nya kraftvärmeverk. Bland utmaningarna fanns en konkurs och överhettad ånga.

Det pyser ut lite ånga från det mer än 30 meter höga nya pannhuset hos Tranås Energi. Ljudet från ventiler för tilluft gör att det låter som om det pustar en aning, som av ansträngningen att omvandla flis till 25 MW fjärrvärme och 7 MW el till staden intill. Flisen kommer från stadens omgivningar, där tall, gran och lövträd, främst ljusa björkar, växer tätt så långt ögat ser.

Inuti är huset fullt av kanaler och rör som ska se till att processen fungerar, från panna till turbin och ut på fjärrvärmenätets tjocka rör som går över järnvägen alldeles intill. Överhettad ånga, hett vatten, heta rökgaser och glykol för kylning flödar i ordnad form genom installationerna. Nära taket ovanför ångdomen tas förbränningsluften till pannan. Att luften till pannan tas här inne i pannhuset, beror på att kalla vinterdagar har utomhusluften för låg temperatur för processen. Egentligen borde det blåsa här uppe vid tilluftsrören med sina ventiler, men Anders Käck, som var projektledare när allt kom på plats, berättar att god planering gör att det ändå är vindstilla i huset.

Det intressantaste flödet, vad gäller komplicerade rör, är det från ångdomen bort till turbinen. Temperaturen på ångan är till att börja med 350 grader. Trots tjock isolering är röret varmt, dock inte värre än att det går att ta på. Men innan ångan når turbinen ska den hettas upp ytterligare i tre överhettare, till 500 grader. Då ska trycket vara uppe i 80 bar i rören med en innerdiameter av 125 millimeter. Vid provtryckningen testade man dock med 279 bar, för säkerhets skull.

Hettan är anledningen till att det inte är raka rör som gäller här inne. Mathias Nilsson på konsultföretaget Rörkraft AB, har projekterat och räknat på det hela. Han pekar ut böjar som innebär hela 15 meter omväg för den heta ångan. En lyra, kallar han det. Förklaringen är att stålet utvidgas av hettan, vilket i sin tur gör att spänningar uppstår och skapar tryck på alla anslutningar. Men i anslutningarna mot turbinen ska påkänningarna ändå vara nära noll.

- Det blir som en dragspelsfunktion. Röret kan expandera i lyran, konstaterar han.

Anders Käck från Tranås Energi, som var projektledare för hela bygget fyller i:

- Det var expansionsglappet som gjorde att det blev dunk-dunk från tågen. Men på rör kan man inte ha glapp, förklarar han.

Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 4 2015 sidan 26-29.

 

Detta är en kortad version av Kerstin Lundells reportage från Tranås Energis nya kraftvärmeverk. Hela artikeln finns tillgänglig för prenumeranter på Energi & Miljö samt medlemmar i EMTF här. Har du glömt ditt lösenord anger du bara din epostadress

Fakta

FAKTA: Kraftvärmeverket

  • Projektstart 2010
  • Byggstart 2012
  • Invigning 2014
  • Budget 340 miljoner kronor, den största satsningen i kommunens historia
  • Rören har dimensioner från 15 millimeter till 50 centimeter i diameter
  • 86 företag har arbetat i projektet, en del arbetar fortfarande med uppföljning och felavhjälpande.

 

Annons